Påverkas skadeincidensen hos manliga fotbollspelare som

Påverkas skadeincidensen hos manliga fotbollspelare som

Magisteruppsats i idrottsvetenskap/idrottsmedicin
Påverkas skadeincidensen hos
manliga fotbollspelare som
genomför ett specifikt
preventionsprogram jämfört
med kontrollgrupp?
Författare: Adam Isik
Handledare: Anna Jansson
Examinator: Marie Alricsson
Termin: HT12
Ämne:Idrottsmedicin,
magisteruppsats 30hp
Nivå: Avancerad
Kurskod: 4IM01E
Abstrakt
Bakgrund: Skador inom fotbollen är ett stort problem både fysiskt, psykiskt och
ekonomiskt för samtliga involverade.
Syfte: Att undersöka eventuella skadeförebyggande effekter av FIFA:s
preventionsprogram The 11+ hos manliga fotbollspelare. Studien har fokuserat på
skador i nedre extremitet (fot, underben, knä, lår, ljumske och höft).
Material & Metod: Randomiserad kontrollerad studie. Fyra fotbollslag i Södertälje
kommun följdes under försäsongen 2013 (januari-april). 103 manliga fotbollspelare
mellan 18-42 år deltog i studien (47 spelare i interventionsgruppen och 56 i
kontrollgruppen).
Resultat: Interventionsgruppen som genomförde The 11+ upp till två gånger i veckan
hade signifikant färre skador i nedre extremitet jämfört med kontrollgruppen.
Konklussion: The 11+ är effektivt för att förebygga skador bland manliga
fotbollspelare.
Nyckelord
FIFA, fotboll, prevention, skada, The 11+.
Tack
Tack till samtliga deltagande i studien.
i
Abstract
Background: Injury in soccer is a big problem physically, mentally and economically
for everyone involved.
Objective: To examine the injury preventive effects of FIFA’s prevention program The
11+ on male soccer players. This study has focused on injuries to the lower extremity
(foot, lower leg, knee, thigh, groin and hip).
Methods & Measures: Randomised controlled trial. Four soccer teams in the district of
Södertälje were followed during preseason 2013 (january-april). 103 male soccer
players between the age 18-42 participated in the study (47 in the intervention group
and 56 in the control group).
Results: The intervention group who practised The 11+ up to twice a week had
significant less injuries in the lower extremity compared with the control group.
Conclusion: The 11+ is effective in preventing injuries among male soccer players.
Keywords
FIFA, football, injury, prevention, The 11+.
Acknowledgement
Thanks to every participant in this study.
ii
Innehåll
1 Inledning ___________________________________________________________4
1.1 Fotboll internationellt och nationellt____________________________________4
1.2 Fotbollsskador_____________________________________________________4
1.2.1 Framtida besvär _______________________________________________4
1.2.2 Kostnaden för fotbollsskador _____________________________________5
1.3 Preventionsprogram ________________________________________________5
1.3.1 FIFA:s preventionsprogram _____________________________________6
1.3.2 Compliance __________________________________________________6
1.4 Hypotes _________________________________________________________ 7
2 Syfte _______________________________________________________________7
2.1 Frågeställning _____________________________________________________7
3 Material och Metod __________________________________________________7
3.1 Studiepopulation __________________________________________________ 7
3.1.1 Inklussionskriterier_____________________________________________7
3.1.2 Exklussionskriterier ____________________________________________8
3.2 Procedur ________________________________________________________ 8
3.3 Intervention ______________________________________________________ 9
3.4 Datainsamling ____________________________________________________10
3.5 Skadedefinition ___________________________________________________10
3.6 Dataanalys ______________________________________________________ 10
3.7 Etiska överväganden ______________________________________________ 10
4 Resultat ___________________________________________________________ 11
4.1 Exponeringstimmar _______________________________________________ 11
4.2 Effekt av The 11+ _________________________________________________11
5 Diskussion _________________________________________________________12
5.1 Slutsats _________________________________________________________16
6 Referenser _________________________________________________________ 17
Bilagor ______________________________________________________________I
Bilaga A Informationsbrev ___________________________________________I
Bilaga B Samtyckesformulär __________________________________________II
Bilaga C Registreringsformulär _______________________________________III
iii
1 Inledning
1.1 Fotboll internationellt och nationellt
Fotboll är en av de mest populära sporterna i världen. År 2006 beräknande Fédération
Internationale de Football Association (FIFA) antalet fotbollsklubbar i världen till
301 000, antalet fotbollslag till 1.7 miljoner och antalet aktiva fotbollspelare till 265
miljoner. Detta innebär att ungefär fyra procent av världens befolkning spelar fotboll.
Av dessa är 90 procent män (Fédération Internationale de Football Association (FIFA),
2007). Fotboll är den mest dominerade sporten i Sverige, Norge, Finland, Danmark,
Frankrike, Tyskland, Holland och Österrike (Riksidrottsförbundet, 2011). Antalet
fotbollsspelare i Sverige ökar för varje år (Svenska fotbollförbundet, 2011). Enligt
Svenska fotbollsförbundet uppgick antal licensierade spelare i landet till 311 960 år
2011. Över 70 procent av dessa är män (Svenska fotbollförbundet, 2012).
1.2 Fotbollsskador
Några av de vanligste riskfaktorerna för att drabbas av skador inom fotboll är tidigare
skada, otillräcklig rehabilitering, nedsatt reaktionsförmåga, nedsatt uthållighet och
otillräcklig förberedelse inför match (Dvorak et al. 2000). Skadeincidensen bland
manliga vuxna fotbollsspelare varierar mellan 10,2–35,5 skador per 1000 match-timmar
och mellan 1,5–7,6 skador per 1000 träningstimmar (Junge & Dvorak 2004). Hos
utespelare i fotboll drabbar 60-90 procent av alla skador nedre extremitet (Ekstrand &
Karlsson 1998). Ekstrand, Hägglund och Waldén (2011) visar att muskelskador utgör
nästan en tredjedel av alla fotbollsskador vilka orsakar stora problem för både spelaren
och klubben. Av dessa muskelskador lokaliseras majoriteten till de fyra största
muskelgrupperna i nedre extremitet (hamstrings 37 %, adduktorer 23 %, quadriceps 19
% och vadmuskulaturen 13 %). Författarna menar att ett lag på 25 spelare kan räkna
med cirka 15 muskelskador per säsong där varje skada innebär ett avbrott på 2 veckor
från fotbollen.
1.2.1 Framtida besvär
Artros är den vanligaste ledsjukdomen i världen och den största orsaken till
funktionshinder hos personer över 18 år. Den drabbar mer än dubbelt så många som
drabbas av hjärtsjukdomar. Skador som leder till ledpåverkan är den största risken för
utveckling av artros. Shepard, Banks och Ryan (2003) fann att före detta
4
elitfotbollsspelare har en ökad prevalens av coxartros (13 %) jämfört med en
åldersmatchad kontrollgrupp (1,5 %). Vidare fann Drawer och Fuller (2001) att bland
tidigare elitfotbollsspelare hade 32 procent artros i åtminstone en led i nedre extremitet
där gonartros var vanligast. Roos et al. (1994) rapporterade att det var vanligare med
gonartros hos elitfotbollsspelare (16 %) jämfört med kontrollgruppen (1,6 %). Således
har skador inom fotbollen inte bara kortsiktiga konsekvenser utan även långsiktiga.
Därför är ökad medvetenhet om riskerna och lämplig preventionsträning viktig för all
sport i samtliga nivåer (Molloy & Molloy 2011).
1.2.2 Kostnaden för fotbollskador
Samtliga registrerade fotbollspelare i Sverige har genom sin fotbollslicens en
olycksfallsförsäkring via Folksam. Enligt Folksams statistik hamnar fotboll på tredje
plats efter ishockey och handboll när det gäller antalet anmälda skador.
Statistiken på anmälda skador i Sverige under 2011 visar totalt 5843 fotbollsskador,
oavsett nivå under spel eller träning. Av dessa är 31 procent knäskador där främre
korsbandskador dominerar, 20 procent huvudskador och 19 procent andra benskador.
(Folksam, 2011). Årligen kostar fotbollsskador Folksam ca 20-25 miljoner kronor
(Svenska fotbollförbundet, 2010). Utöver de anmälda skadorna kan man räkna med ett
stort mörkertal som söker vård utan att anmäla till försäkringsbolagen.
1.3 Preventionsprogram
Multimodala preventionsprogram kan enligt flera författare reducera skaderisken inom
fotbollen (Junge & Dvorak 2004; Arnason et al. 2008; Emery & Meeuwisse 2010). Det
har också visat sig att excentrisk träning, fotbollsspecifik balansträning och
koordinationsträning reducerar risken för hamstringsskador (Kraemer & Knobloch
2009; Petersen et al. 2011). Alentorn-Geli et al. (2009) och Hägglund et al. (2009) har i
sina studier påvisat att knäskador kan förebyggas med hjälp av preventionsprogram. I
andra studier har man utvärderat balansträning och informationsprogram om skador där
man inte kunnat påvisa någon skillnad mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp
(Söderman et al. 2000; Arnason et al. 2005). Flera författare lyfter fram behovet av
väldesignade studier som utvärderar effekten av specifika preventionsprogram. (Junge
& Dvorak 2004; Alentorn-Geli et al. 2009; Steffen et al. 2008b).
5
1.3.1 FIFA:s preventionsprogram
FIFA Medical Assessment and Research Centre (F-MARC) utvecklade 2003 “The 11”,
ett preventionsprogram för amatörfotbollsspelare (FIFA 11+, 2011). Programmet består
av 10 övningar som fokuserar på bålstabilitet, balans, dynamisk stabilitet och excentrisk
styrketräning av hamstrings (Steffen et al. 2008b). Flera studier har utvärderat The 11. I
studien av Junge et al. (2002) påvisades minskad skaderisk bland unga manliga
amatörfotbollsspelare som utförde The 11 jämfört med kontrollgrupp som utförde
sedvanlig fotbollsträning. Även i den landsomfattande studien av Junge et al. (2011)
kom man fram till liknande resultat. Däremot i studien av Steffen et al. (2008b) där man
studerade effekten av The 11 på kvinnliga fotbollsspelare, kunde ingen signifikant
skillnad mellan grupperna påvisas. Författarna menar dock att resultatet kan vara
missvisande på grund av låg compliance i interventionsgruppen. Likaså kunde inte van
Beijsterveldt et al. (2011) och Gatterer et al. (2012) som studerade manliga
fotbollsspelare påvisa någon signifikant skillnad mellan grupperna.
Då resultaten varierat vad gäller effekten av The 11 vidareutvecklades det år 2006 av
FIFA till ett mer omfattande program som fått namnet ”The 11+”. The 11+ är ett
uppvärmningsprogram utvecklat för att minska skador bland manliga och kvinnliga
fotbollsspelare i åldrarna 14 år och uppåt (FIFA 11+, 2011). Programmet består av 15
övningar som fokuserar på löpning, bål- och styrketräning för nedre extremitet, balans
och polymetrisk träning samt smidighet. Det tar omkring 20 minuter att genomföra och
kan stegras i tre olika svårighetsgrader. FIFA rekommenderar fotbollslag att genomföra
programmet som uppvärmning vid varje träning samt ett modifierat program som
komplement till uppvärmning inför varje match, dock minst två gånger i veckan (FIFA,
2011). Det finns få studier som utvärderat de skadeförebyggande effekterna av The 11+.
Studien av Soligard et al. (2008) utvärderade The 11+ hos kvinnliga fotbollsspelare där
programmet skulle genomföras vid varje träning och match. Resultatet visade en
skadereduktion på 40 procent i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen som
utfört sedvanlig fotbollsträning. Longo et al. (2012) utvärderade The 11+ hos manliga
basketbollspelare och fann en minskning av skaderisken i interventionsgruppen.
1.3.2 Compliance
Författare har diskuterat svårigheter med att få idrottare att fullfölja preventionsprogram
över tid (compliance). Man nämner att det finns en gräns för hur mycket tid lag och
6
tränare är villiga att avsätta för preventionsträning (Steffen et al. 2008a). Exempel på
detta är studien av Steffen et al. (2008b) där interventionsgruppen som genomförde The
11 hade väldigt låg compliance. I en annan studie där man utvärderat The 11 framkom
det att spelarna upplevde programmet som tråkigt (Kilding, Tunstall & Kuzmic 2008).
Författaren till denna studie har ännu inte funnit någon studie som har utvärderat The
11+ på manliga fotbollsspelare. Utöver detta finns ingen studie som fokuserat på
minimikravet två gånger i veckan. Compliance är av stor betydelse för att en eventuell
skadereduktion ska kunna påvisas (Soligard et al. 2010). Det skulle därför vara av
intresse att undersöka minimikravet på två gånger i veckan vilket skulle kunna leda till
att man lättare fullföljer träningen under en längre tid. Författaren till denna studie har
valt att fokusera på skador i nedre extremitet eftersom majoriteten av alla fotbollsskador
sker i detta område.
1.4 Hypotes
FIFA:s preventionsprogram The 11+ minskar skadeincidensen hos manliga
fotbollsspelare.
2 Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skadeförebyggande effekter av
FIFA:s preventionsprogram The 11+ på manliga fotbollsspelare som utför programmet
två gånger i veckan.
2.1 Frågeställning
Minskar skadeincidensen i nedre extremitet hos manliga fotbollspelare som genomför
preventionsprogrammet The 11+ två gånger i veckan jämfört med kontrollgrupp?
3 Material & Metod
3.1 Studiepopulation
3.1.1 Inklusionskriterier
-
Manliga fotbollsspelare över 14 år.
7
-
Lag som tränar och spelar match mellan 2-4 gånger i vecka.
-
Lag i Södertälje kommun (Sverige) i divisionerna 3-5.
3.1.2 Exklusionskriterier
-
Lag som tränar och spelar match färre än 2 gånger i veckan eller fler än 4 gånger
i veckan.
-
Lag som redan använder sig av ett strukturerat preventionsprogram.
-
Spelare som ådragit sig en skada i nedre extremitet ≤ 2 veckor före studiens
start.
3.2 Procedur
I december 2012 skickades en förfrågan till samtliga lag som uppfyllde kriterierna om
att delta i studien under perioden januari-april 2013. Tränarna informerades via telefon
om studiens syfte och design. Totalt tillfrågades sex lag, varav fem valde att delta. Ett
lag exkluderades på grund av långvarigt uppehåll från fotbollsspel mitt i försäsongen
vilket gjorde att ingen statistik kunde inhämtas (se figur 1). Fotbollslagen i de aktuella
divisionerna hittades på Södermanland Fotbollförbunds hemsida
(http://sodermanland.svenskfotboll.se).
Lagen randomiserades till en interventionsgrupp respektive kontrollgrupp. Författaren
till denna studie åkte personligen ut till lagen som valt att delta för att ge mer detaljerad
information muntligt och skriftligt. Lagen i interventionsgruppen informerades om att
de skulle få genomföra ett uppvärmningsprogram två gånger i veckan utformad av FIFA
för att förebygga skador. Lagen i kontrollgruppen uppmanades att fortsätta med sin
sedvanliga uppvärmning och erbjöds få tillgång till interventionsprogrammet efter
studiens gång vid eventuell påvisad skadereduktion.
Spelarnas och tränarnas deltagande var frivilligt. Samtliga spelare lämnade ett skriftligt
samtycke på att delta i studien samt svarade på ett frågeformulär om ålder och tidigare
skador. I de fall spelaren var omyndig krävdes ett samtycke från både spelaren och
vårdnadshavare.
8
Författaren till denna studie övervakade ett träningstillfälle i veckan i
interventionsgruppen för att säkerställa att övningarna genomfördes på rätt sätt samt för
att ge tillfälle till frågor och funderingar. Likaså besöktes lagen i kontrollgruppen
veckovis. Detta för att motivera spelarna och tränarna till en så hög compliance som
möjligt både vad gäller interventionen samt dataregistreringen.
Antal lag som klarade inklussionskriterierna: 6
Antal lag som valde att delta: 5
Antal randomiserade lag: 5
Interventionsgrupp: 2 lag
Kontrollgrupp: 3 lag
Exkluderade lag: 0
Exkluderade lag: 1
Analyserade lag: 2 (47 spelare)
Analyserade lag: 2 (56 spelare)
Figur 1: Klusterflöde av lag och spelare i studien.
3.3 Intervention (The 11+)
Före studiens start samlades samtliga tränare och lagkaptener i interventionsgruppen för
att instrueras i The 11+ av författaren till denna studie. Utöver detta fick de även
skriftlig information om uppvärmningsprogrammets utförande. Informationen går även
att hitta på http://f-marc.com/11plus/manual/. The 11+ består av tre olika delar. Del 1
innehåller sex övningar i form av långsam löpning kombinerad med aktiv stretching och
kontrollerad kroppskontakt med en lagkamrat. Del 2 innehåller sex olika övningar i
form av styrkeövningar för bål och nedre extremitet samt balans och polymetrisk
träning. I del 2 har varje övning tre olika svårighetsgrader. Del 3 består av tre
springövningar med måttlig till hög hastighet kombinerat med olika
riktningsförändringar.
9
Rekommendationen från FIFA är att hela programmet ska genomföras vid varje
träningstillfälle samt att del 1 och 3 ska genomföras som en del av uppvärmningen inför
varje match. Vidare påpekar man att det är viktigt att övningarna genomförs i rätt
rangordning och att man utför övningarna med rätt teknik.
3.4 Datainsamling
Före studiens start erhöll tränarna i interventionsgruppen registreringsformulär i skriftlig
och elektronisk form där antal tränings-, match- och interventionstillfällen samt antalet
uppkomna skador för varje spelare framgår. Tränarna i kontrollgruppen erhöll liknande
formulär för registrering av tränings- och matchtillfällen samt antal skador för varje
spelare. Datainsamling skedde veckovis. Tränarna i båda grupperna rapporterade
antingen elektroniskt eller skriftligt som gavs till författaren på plats. Hanteringen av
data skedde i en lösenordskyddad dator. All data kring deltagaren avidentifierades så att
deltagarna inte gick att känna igen.
3.5 Skadedefinition
En spelare som i samband med fotbollsträning eller matchspel ådrar sig en kontakt- eller
ickekontaktskada i nedre extremitet och därför måste avbryta pågående deltagande samt
inte kunna delta fullt ut nästkommande träning/match. Med nedre extremitet menas fot,
underben, knä, lår, ljumske och höft.
3.6 Dataanalys
Analysen skedde med hjälp av Mann Whitney U test, en icke parametrisk analysmetod
som används för att jämföra medelvärdet mellan två grupper av individer.
Signifikansnivån sattes till mindre än fem procent.
3.7 Etiska överväganden
Studien har genomgått en rådgivande etisk granskning hos den lokala etikkommittén.
10
4 Resultat
Totalt analyserades fyra lag, två i interventionsgruppen (47 spelare) och två i
kontrollgruppen (56 spelare). Medelåldern för interventionsgruppen var 25,19 ±3,79 och
för kontrollgruppen var motsvarande siffror 26,94±5,04. Det förelåg ingen säkerställd
signifikant skillnad i dessa parametrar mellan lagen.
4.1 Exponeringstimmar
Samtliga lag i studien tränade/spelade match 90 minuter vid varje tillfälle. Spelarna i
interventionsgruppen genomförde tillsammans 968 träningar och 319 matcher (1452
timmar träning och 478,5 timmar match). Spelarna i kontrollgruppen genomförde
tillsammans 978 träningar och 226 matcher (1467 timmar träning och 339 timmar
match). Ingen signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller antal träningar föreligger
(p=0.18) men däremot föreligger signifikant skillnad mellan interventionsgrupp och
kontrollgrupp avseende antal matcher (p = 0.00) med ett större antal matcher för
interventionsgruppen.
Spelarna i interventionsgruppen genomförde tillsammans interventionsprogrammet 519
gånger (tabell 1). Ena laget i interventionsgruppen genomförde
interventionsprogrammet totalt 22 gånger under 15 veckor vilket innebär 1.47 tillfällen i
veckan. Andra laget i interventionsgruppen genomförde interventionsprogrammet totalt
19 gånger under 14 veckor vilket innebär 1.36 tillfällen i veckan. Anledningen till att
det sistnämnda laget enbart genomförde interventionsprogrammet under 14 veckor är att
laget började sin försäsong en vecka senare. Orsaken till att interventionsprogrammet
inte alltid genomfördes två gånger i veckan var dels dåliga väderförhållanden under
vintern vilket gjorde att träningar ställdes in och dels att lagen inte hade tillgång till
fotbollsplan.
4.2 Effekt av The 11+
Försökspersonerna ådrog sig totalt 26 skador i nedre extremitet, 6 i
interventionsgruppen och 20 i kontrollgruppen. Det innebär att medelvärde och
standarddeviation för kontrollgruppen är 0,36±0,70 och för interventionsgruppen
0,13±0,34 vilket är en signifikant skillnad mellan grupperna (p=0.04).
11
De vanligaste skadelokalisationerna var fot (interventionsgrupp 1 vs kontrollgrupp 7,
p=0.05), knä (interventionsgrupp 1 vs kontrollgrupp 5, p=0.14) och lår
(interventionsgrupp 4 vs kontrollgrupp 5, p=0.94) (se tabell 1).
Två spelare i kontrollgruppen ådrog sig skada vid tre olika tillfällen samt en spelare
ådrog sig skada vid två olika tillfällen. Inga av dessa skador var återfall av tidigare
skador utan skada på olika kroppsdelar. Inga spelare i interventionsgruppen ådrog sig
mer än en skada men på grund av det låga antalet spelare med multipla skador går det
inte att räkna ut någon signifikans.
Samtliga 6 skador i interventionsgruppen uppkom under träning medan kontrollgruppen
ådrog sig 8 matchskador och 12 träningsskador.
Tabell 1: Jämförelse mellan interventionsgrupp (n=47) och kontrollgrupp (N=56) avseende träning- och
matchtillfällen samt förekomst av skador.
Antal
Träningar
Intervention
(antal svar)
968
Kontroll
(antal svar)
978
P-värde
0.18
Matcher
319
226
Interventionpass
519
0
Totalt antal skador
6
20
0.04
Skador höft
0
1
0.36
Skador ljumske
0
0
1.00
Skador lår
4
5
0.94
Skador knä
1
5
0.14
Skador underben
0
2
0.19
Skador fot
1
7
0.05
0.00
5 Diskussion
Denna studie utvärderade de skadeförebyggande effekterna av FIFA:s
preventionsprogram The 11+ bland manliga fotbollspelare. Interventionsgruppen som
genomförde The 11+ upp till två gånger i veckan hade signifikant färre skador i nedre
extremitet jämfört med kontrollgruppen och den vanligaste skadelokalisationen var fot.
12
Fram till idag har endast ett fåtal studier utvärderat The 11+. Soligard et al. (2008) fann
att The 11+ är ett effektivt skadepreventionsprogram bland unga kvinnliga
fotbollspelare. Med denna studie har man nu kunnat påvisa skadeförebyggande effekter
bland båda könen som genomfört The 11+ inom fotboll. Däremot har man ännu inte
studerat kvinnliga seniorfotbollspelare samt unga manliga fotbollspelare vilket innebär
att man ännu inte kan generalisera resultatet till samtliga åldersgrupper även om det är
tänkbart.
Longo et al. (2012) kom fram till att The 11+ är ett effektivt skadepreventionsprogram
bland unga basketkillar men det går fortfarande inte att generalisera till alla sporter.
Däremot är det tänkbart att liknande effekter skulle kunna uppnås i sporter som
inkluderar pivotering, hopp- och landningsrörelser.
Precis som Soligard et al. (2008) och Longo et al. (2012) skriver i sina studier är ett av
målen med skadeförebyggande träningsprogram att ta fram rörelsemönster som
förebygger skador. Därför kan det tänka sig att det är lättare att lära ut det till unga
idrottare då de ännu inte etablerat egna rörelsemönster. Program som förbättrar styrka,
medvetenhet och neuromuskulär kontroll både statiskt och dynamiskt bör därför läras ut
så fort barn börjar spela organiserad fotboll.
De två studierna som tidigare utvärderat The 11+ har haft som krav att programmet ska
genomföras vid varje tränings- och matchtillfälle. Författare har tidigare diskuterat
svårigheter med compliance av preventionsprogram (Steffen et al. 2008a; Steffen et al.
2008b; Kilding, Tunstall & Kuzmic 2008). Denna studie visar att
preventionsprogrammet The 11+, genomfört upp till två gånger i veckan, har effekt på
minskat antal skador i ett fotbollslag. Detta resultat uppnåddes trots kort interventionstid
(15 veckor) till skillnad från tidigare studier som sträckt sig över en hel säsong
(Soligard et al. 2008; Longo et al. 2012). Denna studie visade även en tydlig tendens till
skadereduktion vad gäller fotskador i interventionsgruppen även om skillnaden mellan
grupperna inte var signifikant. Utöver detta hade kontrollgruppen fler spelare med
multipla skador jämfört med interventionsgruppen men på grund av det låga antalet
spelare med multipla skador kunde man inte fastställa någon signifikans. Det som dock
är viktigt att ta i beaktan är att vi inte har data kring spelarnas skadehistorik, annat än de
som uppkommit tidigare än två veckor före studiens början. Vi kan därmed inte
13
säkerställa att de båda lagen har identisk skadehistorik och därmed bör viss försiktighet
uttryckas i The 11+ och dess effekter på skador.
Interventionsgruppen nådde inte riktigt upp till två interventionstillfällen i veckan. Detta
berodde dock inte på en negativ inställning gentemot interventionsprogrammet utan på
yttre omständigheter. Bland annat brann en idrotthall ner i början av studien vilket
gjorde att vissa av lagen inte hade tillgång till träningsplan som planerat. En annan
orsak var den stränga vintern som gjorde att lag som tränade på konstgräsplaner utan
eluppvärmning fick ställa in träningar. Låg compliance på grund av yttre faktorer kan
vara svårt att påverka. Däremot har författare nämnt andra orsaker som kan påverka
compliance. Steffen et al. (2008a) nämner att det finns en gräns för hur mycket tid lag
och tränare är villiga att avsätta för preventionsträning. En tänkbar orsak kan vara
ensidighet och att det därför upplevs tråkigt att genomföra, något som framkom i
studien av Kilding, Tunstall & Kuzmic (2008). För att i denna studie stärka compliance
i interventionsgruppen användes information och material för tränarna och spelarna
nedladdad från FIFA:s hemsida och samtliga deltagare uppmuntrades att personligen
läsa på FIFA:s hemsida. Utöver detta åkte författaren till denna studie personligen ut till
lagen veckovis för uppföljning, frågestund och statistikinsamling. Likaså besöktes lagen
i kontrollgruppen för att motivera till fortsatt dataregistrering. Endast ett lag i
kontrollgruppen exkluderades från studien vilket innebär att 80 procent av lagen
fullföljde studien. Anledningen till exkluderingen var att majoriteten av spelarna i laget
åkte på semester vilket gjorde att flera veckors träning ställdes in. Därför kunde ingen
fullständig statistik samlas in.
Ingen signifikant skillnad fanns mellan grupperna beträffande exponering av träning.
Däremot exponerades interventionsgruppen för signifikant fler matcher jämfört med
kontrollgruppen. Trots detta ådrog sig kontrollgruppen betydligt fler matchskador
jämfört med interventionsgruppen vilket kan tänkas stärka effekten av The 11+
ytterliggare.
En styrka är att denna studie är en randomiserad kontrollerad studie. Randomisering av
lagen skedde genom oberoende part som inte deltog i studien.
Till skillnad mot studien av Longo et al. (2012) som utvärderade The 11+ på manliga
basketbollspelare fanns i denna studie ingen signifikant skillnad i ålder mellan
14
interventionsgrupp och kontrollgrupp. Författare har tidigare diskuterat ålderns
betydelse. Författarna till studien av Longo et al. (2009) menar till exempel att åldern
inte påverkar risken för uppkomst av akilles tendinopati hos friidrottare. Man bör dock
inte helt utesluta betydelsen av ålder när det gäller idrottsskador. Vi vet att skelettets
uppbyggnad och täthet ser olika ut hos barn jämfört med vuxna (Bojsen-Möller 2000).
Bland annat vet vi att hög bentäthet och skelettvidd minskar frakturrisken (FYSS 2008).
En annan viktig aspekt är att kroppens celler fungerar allt sämre med ökad ålder med
bland annat minskad muskelmassa som följd. Redan i 20 års ålder startar nedgången i
muskelmassan även om en mätbar minskning i muskelstyrka ses först vid 60 års ålder.
Den reducerade muskelmassan beror på både en minskning av antalet celler och en
minskning av cellernas tvärsnittsyta (Lännergren et al. 2005). Vi får heller inte glömma
att hos barn med samma kronologiska ålder kan den ”biologiska åldern” (mätt med
variabler som tillväxthastighet, skelettmognad, pubertetsutveckling) skilja sig flera år,
vilket bland annat påverkar muskelstyrkan (FYSS 2008).
Då tidigare studier visat att The 11+ effektivt minskar skaderisken kunde man förutspå
en besvikelse bland lagen och spelarna som hamnade i kontrollgruppen. Detta
kompenserades med att samtliga lag i kontrollgruppen lovades få ta del av The 11+ efter
studien vid påvisad signifikant skillnad i antalet skador mellan grupperna. Det går dock
inte att utesluta att lagen i kontrollgruppen trots detta var mindre motiverade jämfört
med interventionsgruppen. Därför går det inte att utesluta att laget som exkluderades i
kontrollgruppen hade fullföljt studien om det hamnat i interventionsgruppen.
En tänkbar svaghet som kan påverka resultatet är att samtliga lag kommer från samma
stad och att vissa lag även spelar i samma division. Även om spelarna är avidentifierade
kan man inte utesluta att spelare och ledare i båda grupperna känner varandra och på så
sätt diskuterat studien och The 11+ utformning. På så sätt kan till exempel
kontrollgruppen ha influerats av interventionsgruppen.
En annan tänkbar svaghet i studien är att lagen i kontrollgruppen inte genomförde en
standardiserad uppvärmning inför träningar och matcher vilket gör det svårt att säga
vad man jämför The 11+ med. Varje lag genomförde sin sedvanliga uppvärmning vilket
kan variera stort, dels inom laget och dels mellan lagen vilket kan tänkas kunna påverka
resultatet. Även om ett strukturerat uppvärmningsprogram för kontrollgruppen skulle
kunna stärka denna studie kan lagen även ha genomfört förebyggande träningsövningar
15
i annan form. Därför kan de positiva effekterna av the 11+ i själva verket varit ännu
större.
En svaghet skulle även kunna vara att endast tränare och lagkaptener i
interventionsgruppen instruerades praktiskt i The 11+ utförande innan studien. De fick i
sin tur instruera övriga spelare i laget. Därför finns en risk att tränarna och
lagkaptenerna inte var lika noga med att poängtera betydelsen av rätt teknik vid
utförandet av övningarna. För att kompensera detta övervakade författaren till denna
studie ett träningstillfälle i veckan hos interventionsgruppen för att säkerställa att
övningarna genomfördes på rätt sätt samt för att ge tillfälle till frågor och funderingar.
Likaså besöktes lagen i kontrollgruppen veckovis.
Förutom Longo et al. (2012) saknas studier som utvärderar The 11+ inom andra idrotter
än fotboll. Även om det är tänkbart att The 11+ skulle kunna förebygga skador inom
andra idrotter som innebär pivotering och hopprörelser behövs det flera väldesignade
studier för att bevisa detta.
5.1 Slutsats
Ett kombinerat uppvärmningsprogram med fokus på styrka, medvetenhet och
neuromuskulär kontroll kan förebygga skador hos fotbollspelare. För att kunna
generalisera The 11+ skadeförebyggande effekt inom fotboll behövs även studier som
utvärderar The 11+ på kvinnliga seniorfotbollspelare samt unga manliga fotbollspelare
eftersom denna studie fokuserade på manliga fotbollspelare i division 3-5.
16
6 Referenser
Alentorn-Geli, E., Myer, GD., Silvers, HJ., Samitier, G., Romero, D., Lazar-Haro, C.,
Cugat, R. (2009). Prevention of non-contact anterior cruciate ligament injuries in soccer
players. Part 2: a review of prevention programs aimed to modify risk factors and to
reduce injury rates. Knee Surgery Sports Traumatology Arthroscopy, 17, 859-879.
Arnason, A., Andersen, TE., Holme, I., Engebretsen, L., Bahr, R. (2008). Prevention of
hamstring strains in elite soccer: an intervention study. Scandinaivian Journal of
Medicine and Science of Sports, 18, 40-48.
Arnason, Á., Engebretsen, L., Bahr, R. (2005). No effect of a video-based awareness
program on the rate of soccer injuries. American Journal of Sports Medicine, 33, 77–84.
Bojsen-Möller, F. (2000). Rörelseapparatens anatomi. Stockholm. Liber AB.
Drawer, S., Fuller, CW. (2001). Propensity for osteoarthritis and lower limb joint pain
in retired professional soccer players. British Journal of Sports Medicine, 35: 6, 402408.
Dvorak, J., Junge, A., Chomiak, J., Graf-Baumann, T., Peterson, L., Rösch, D.,
Hodgson, R. (2000). Risk factor analysis for injuries in football players. Possibilities for
a prevention program. American Journal of Sports Medicine, 28, 69-74.
Ekstrand, J., Hägglund, M., Waldén, M. (2011). Epidemiology of muscle injuries in
professional football (soccer). American Journal of Sports Medicine, 39, 1226-1232.
Ekstrand, J., Karlsson, J. (1998). Fotbollsmedicin. Ödeshög: Svenska fotbollsFörlaget
AB och författarna.
Emery, CA., Meeuwisse, WH. (2010). The effectiveness of a neuromuscular prevention
strategy to reduce injuries in youth soccer: a cluster-randomised controlled trial. British
Journal of Sports Medicine, 44, 555-562.
17
Fédération Internationale de Football Association, FIFA (2007). FIFA Big Count 2006:
270 million people active in football.
http://www.fifa.com/mm/document/fifafacts/bcoffsurv/bigcount.statspackage_7024.pdf.
[hämtad 2012-10-10].
Fédération Internationale de Football Association, FIFA (2011). FIFA 11 + a complete
warm-up programme Manual. http://f-marc.com/11plus/manual/ [hämtad 2012-10-11].
FIFA 11+ (2011). FIFA 11+ a complete warm-up programme. http://fmarc.com/11plus/11plus/ [hämtad 2012-10-19].
Folksam (2011). Svenska fotbollförbundet Ungdoms- och licensförsäkring
Försäkringsnummer 60000 Anmälda skador tom 2011-12-31. Opublicerat dokument.
Fyss 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. Tillgänlig: http://www.fyss.se/ [hämtad 2013-0516].
Gatterer, H., Ruedl, G., Faulhaber, M., Regele, M., Burtscher, M. (2012). Effects of the
performance level and the FIFA “11” injury prevention program on the injury rate in
Italian male amateur soccer players. Journal of Sports Medicine and Physical Fitness,
52, 80-84.
Hägglund, M., Waldén, M., Atroshi, I. (2009). Preventing knee injuries in adolescent
female football players – design of a cluster randomized controlled trial. BMC
Musculoskeletal Disorders, 10, 75-82.
Junge, A., Dvorak J. (2004). Soccer injuries: a review on incidence and prevention.
Sports Med, 34, 929-938.
Junge, A., Lamprecht, M., Stamm, H., Hasler, H., Bizzini, M., Tschopp, M., Reuter, H.,
Wyss, H., Chilvers, C., Dvorak, J. (2011). Countrywide campaign to prevent soccer
injuries in Swiss amateur players. American Journal of Sports Medicine, 39, 57-63.
18
Junge. A., Rösch, D., Peterson, L., Graf-Baumann, T., Dvorak, J. (2002). Prevention of
soccer injuries: a prospective intervention study in youth amateur players. American
Journal of Sports Medicine, 30, 652-659.
Kilding, AE., Tunstall, H., Kuzmic, D. (2008). Suitability of FIFA’s “The 11” training
programme for young football players - impact on physical performance. Journal of
Sports Science & Medicine, 7, 320-326.
Kraemer, R., Knobloch, K. (2009). A soccer-specific balance training program for
hamstrings muscle and patellar and Achilles tendon injuries. American Journal of
Sports Medicine, 37, 1384-1393.
Longo, UG., Loppini, M., Berton, A., Marinozzi, A., Maffulli, N., Denaro, V. (2012).
The FIFA 11+ program is effective in preventing injuries in elite male basketball
players: a cluster randomized controlled trial. American Journal of Sports Medicine, 40,
996-1005.
Longo, UG., Rittweger, J., Garau, G., Radonic, B., Gutwasser, C., Gilliver, SF., Kusy,
K., Zieliński, J., Felsenberg, D., Maffulli, N. (2009). No influence of age, gender,
weight, height, and impact profile in achilles tendinopathy in masters track and field
athletes. American Journal of Sports Medicine, 37: 7, 1400-1405.
Lännergren, J., Ulfendahl, M., Lundeberg, T., Westerblad, H. (2005). Fysiologi. 3. uppl.
Lund. Studentlitteratur.
Molloy, MG., Molloy, CB. (2011). Contact sport and osteoarthritis. Br J Sports Med,
45, 275-277.
Petersen, J., Thorborg, K., Nielsen, MB., Budtz-Jørgensen, E., Hölmich, P. (2011).
Preventive effect of eccentric training on acute hamstring injuries in men’s soccer a
cluster-randomized controlled trial. American Journal of Sports Medicine, 39, 22962303.
19
Riksidrottsförbundet (2011). Riksidrottsförbundets verksamhetsberättelse 2011
(Idrotten i siffror).
http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_26278/scope_0/ImageVaultHandler.aspx .
[hämtad 2012-10-10].
Roos, H., Lindberg, H., Gärdsell, P., Lohmander, LS., Wingstrand, H. (1994). The
prevalence of gonarthrosis and its relation to meniscectomy in former soccer players.
American Journal of Sports Medicine, 22 (2), 219-222.
Shepard, GJ., Banks, AJ., Ryan, WG. (2003). Ex-professional association footballers
have an increased prevalence of osteoarthritis of the hip compared with age matched
controls despite not having sustained notable hip injuries. British Journal of Sports
Medicine, 37 (1): 80-81.
Soligard, T., Myklebust, G., Steffen, K., Holme, I., Silvers, H., Bizzini, M., Junge, A.,
Dvorak, J., Bahr, R., Andersen, TE. (2008). Comprehensive warm-up programme to
prevent injuries in young female footballers: cluster randomised controlled trial. Brittish
Medical Journal, 337, 2469.
Soligard, T., Nilstad, A., Steffen, K., Myklebust, G., Holme, I., Dvorak, J., Bahr, R.,
Andersen, TE. (2010). Compliance with a comprehensive warm-up programme to
prevent injuries in youth football. British Journal of Sports Medicine, 44, 787-793.
Steffen, K., Bakka, HM., Myklebust, G., Bahr, R. (2008a). Performance aspects of an
injury prevention program: a ten-week intervention in adolescent female football
players. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 18, 596-604.
Steffen, K., Myklebust, G., Olsen, OE., Holme, I., Bahr, R. (2008b). Preventing injuries
in female youth football--a cluster-randomized controlled trial. Scandinavian Journal of
Medicine & Science in Sports, 18, 605-614.
Svenska fotbollförbundet (2010-01-02). När knäna inte räcker till.
http://svenskfotboll.se/arkiv/svensk-fotboll/2009/12/nar-knana-inte-racker-till/. [hämtad
2012-10-11].
20
Svenska fotbollförbundet (2011). Verksamhetsberättelse 2010 (Resultat och statistik).
http://fogis.se/ImageVault/Images/id_57438/scope_0/ImageVaultHandler.aspx. [hämtad
2012-10-10].
Svenska fotbollförbundet (2012). Verksamhetsberättelse 2011 (Resultat och statistik).
http://fogis.se/ImageVault/Images/id_73402/scope_0/ImageVaultHandler.aspx. [hämtad
2012-10-10].
Söderman, K., Werner, S., Pietilä, T., Engstrom, B., Alfredson, H. (2000). Balance
board training: prevention of traumatic injuries of the lower extremities in female soccer
players? A prospective randomized intervention study. Knee Surgery Sports
Traumatology Arthroscopy, 8, 356-363.
van Beijsterveldt, AMC., Krist, MR., Schmikli, SL., Stubbe, JH., de Wit, GA., Inklaar,
H., van de Port, IGL., Backx, FJG. (2011). Effectiveness of an injury prevention
programme for adult male amateur soccer players: a cluster-randomised controlled trial.
Injury Prevention, 17, 1.
21
Bilagor
Bilaga A Informationsbrev
Förfrågan om att delta i en studie om skadeprevention bland manliga fotbollspelare i
division 3-5 från Södertälje kommun
Mitt namn är Adam Isik och jag arbetar som sjukgymnast inom primärvården i Södertälje.
Sedan augusti 2012 läser jag min magisteruppsats inom ämnet idrottsmedicin på
Linnéuniversitetet i Kalmar. Som ett led i denna kommer jag göra en studie med fokus på
skadeprevention hos fotbollspelare. Syftet med studien är att undersöka effekterna av ett
skadeförebyggande uppvärmningsprogram utformat av FIFA.
Ni är ett av sex lag som erbjuds att delta i denna studie. De aktuella lagen är herrlag i
divisionerna 3-5 från Södertälje kommun. Lagen kommer att bli lottade till antingen gruppen
som genomför uppvärmningsprogrammet eller till en kontrollgrupp som fortsätter med sin
vanliga träning.
Tränarna i de lag som ska genomföra uppvärmningsprogrammet kommer i december 2012
bjudas in till en träff för genomgång av programmet. Uppvärmningsprogrammet består av 15
olika övningar och ska genomföras 2 gånger i veckan i samband med träning. Programmet
beräknas ta cirka 20 minuter att genomföra och tränarna och spelarna väljer själva vilka dagar
de vill utföra det. Förutom viss risk för träningsvärk finns inga kända risker med
uppvärmningsprogrammet.
Samtliga tränare i båda grupperna kommer att erhålla en blankett för registrering av antal
genomförda/uteblivna träningar och matcher, antal gånger som uppvärmningsprogrammet
genomförts samt antal uppkomna skador. Dessa data lämnas till mig veckovis och är viktiga för
att de två grupperna ska kunna jämföras. Studien pågår under perioden januari-april 2013.
Studien genomförs enligt sedvanlig etisk praxis vilket innebär att alla data kring deltagaren
avidentifieras, så att deltagaren inte går att känna igen vid redovisningen. All data som samlas in
kommer därmed även vara anonym för mig som utför studien. Det finns möjlighet att efter
studiens slutförande erhålla en kopia om studiens resultat och sammanställning.
Att delta i detta projekt är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta din medverkan
utan att ange skäl. Ett samtycke innebär godkännande av datainsamlingen och ett
eventuellt deltagande i uppvärmningsprogrammet.
Om du har frågor angående studien kan du kontakta mig eller min handledare:
Adam Isik
Leg sjukgymnast
Tel num: 0708-14 11 29
[email protected]
Handledare
Anna Jansson
[email protected]
I
Bilaga B Samtyckesformulär
Jag har tagit del av informationen och samtycker till att delta i detta projekt. Jag är
medveten om att jag när som helst kan avbryta medverkan i projektet utan att ange skäl
för detta.
(I de fall deltagaren är under 18 år måste målsman intyga med underskrift).
Deltagarens namnteckning
Namnförtydligande
----------------------------------
-------------------------------
Målsmans namnteckning
------------------------------------Målsmans namnteckning
-------------------------------------
Namnförtydligande
-------------------------------Namnförtydligande
---------------------------------
Datum och ort
-----------------Datum och ort
-----------------Datum och ort
------------------
Vänligen besvara följande frågor:
Hur gammal är du?
……………………………………………………………………………………………
………………………………………………….
Har du en pågående skada eller har du varit skadad senaste 2 veckorna? (Om JA,
beskriv skadan)
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
………………………………….
II
Bilaga C Registreringsformulär
Vecka:
Träning = T
Match = M
Utebliven träning/match = U
Preventionsprogram = P
Skada i: höft = SH, lår = SL, knä = SK, underben = SU, fot = SF
Datum
Datum
Datum
Spelare 1
Spelare 2
Spelare 3
Spelare 4
Spelare 5
Spelare 6
Spelare 7
Spelare 8
Spelare 9
Spelare 10
Spelare 11
Spelare 12
Spelare 13
Spelare 14
Spelare 15
Spelare 16
Spelare 17
Spelare 18
Spelare 19
Spelare 20
Spelare 21
Spelare 22
Spelare 23
Spelare 24
Spelare 25
III
Datum