Bulletin de liaison et d`information

Transkript

Bulletin de liaison et d`information
INSTITUT
URD
DE PARIS
Bulletin de liaison et d'information
I
WIG
]
JANVIER-FÉVRIER 1986
Ce bulletin paraît en français, allemand, anglais, kurde, italien, espagnol et turc.
Prix au numéro: France: 25 FF - Etranger: 30 FF
Abonnement annuel (6 numéros) France: 120 F - Etranger: 150 FF
Périodique bimestriel
Directeur de la publication: Mohamad HASSAN
Numéro de la Commission Paritaire: 659 15 A.S.
ISBN 0761 1285
INSTITUT KURDE, 106, rue La Fayette - 75010 PARIS
Tél. : 01- 48 24 64 64 - Fax: 01- 482464 66
www.fikp.org
E-mail: [email protected]
SOMMAIRE
EX~CUTIONS,
ARRESTATIONS,
DEPORTATIONS,
AU KURDISTAN D'IRAK
REPRESSION AU KURDISTAN IRAKIEN
UNE SEMAINE KURDE EN ITALIE
RECRUTEMENT DE BOURSIERS
ACTIVITES
A SIGNALER
PUBLICATIONS NOUVELLES
DANS LA PRESSE KURDE
LA REVUE DE PRESSE EN BREF
LES PUBLICATIONS EN VENTE
La. 6.i.n de l' a.nnée 7985 a. été maJtquée au KWtd-iAtan d' 1Jr.a.kpal!.
une gJr.a.ve dégJr.a.da.ti..on de la. ,!,i.tua.t.ion du MOm
de l' horrme.
La. va.gue de Jr.épllu'!'.ion qu.i ,!" e,!,t a.ba.t.t.ue ,!,Wt la. popula.t.ion c.ivUe
IwJr.de '!'embleJr.a.U êtJr.e une muWte de Jr.epllûa.illu
gouveJr.nemen-talu
contJr.e l' aMM'!'.<.na.:t pM du PUhmeJr.gM (ma.qu~Md..6 kWtdu) d'un
Jr.upoMa.ble du '!'eJr.v.ice de Jr.eMe.ignemenu
mU.ita.iJr.e a..i.n..6.ique
d'un 066 .ic.ieJr. _ de l' A1r.méede l' A.iJr.a.ppa.Jr.tena.nt au cla.n T.ikJr.ili
du PI!.u.£dent Sa.dda.m HuMe.i.n, ~~.ina.t
comm~ le 79/70/7 985
daM la. ville de Sula..ima.rr.ya.. Lu a.utOJr.liu a.Wta..ient I!.éa.g.i a
cet a.de en tVrJr.êtant a.u hMa.Jr.d 70 ha.blianu
de Sula..ima.nya. et en
lu exécutant
'!'orrma..iJr.ement au l.ie,,-d.it
"Hammam .i Na.l.i". Ol!.ga.n~éu
pOUl!.pIlote,!,teJr. contJr.e cette tueJr..ie, le'!' ma.n.i6e'!'tat.ioM
utud-iiu1.ti.nt..6 Ot1t 6;té v.iole.mmenJ" l!.épJr.-imée..6pa.Jr.le'!' 60Jr.cu de
'!'éc.Wt.ité qu.i ont t~é ..6Wtla. 6oule, tuant 6 peA..60nnU et 6a.~nt
de nombl!.eux blu'!'u.
Sula..ima.nya. 6ut pa-Mée au pe.igne 6.i.n, peJr.qu~.iüonnée
ma.~on pa.Jr. ma.-iAon, ..60U..6pIlétexte de l!.ec.heJr.cheJr. de'!'
dUeJr.teuJr...6, du pUhmeJr.gM ou de..6 '!'ympa.th~nu
de la. l!.u-iAtance
kUl!.de. Va.M lu d~tJr..içu
de Ka.n-I..6R.a.net A'!'ha.ba.-Sep.i, 720
ma.-iAoM 6U1!.ent dyna.m.it~u,
73 peJr...6onnu a.Jr.Jr.êtée-6 et pa..Méu paJt
lu a.Jr.me'!',!,Wt-le -champ. 8 autJr.u pvc..6onnu a.ul!.a..ient été enteJr.Jr.éu
v.ivu da.M le c.imeüVr.e centJr.a.l de la. vUle.
Ve..6 6a.mUlu enüèI!.U
ont été a.pplléhendéu,
comme pal!. exemple la. 6a.mUle du
Sha..ikh Moha.ma.dQ.a.Jr.a.da.gh.i,pl!.écUc.a.teWt de la. MO..6quéede Sula..ima.ya..
Ce..6 évènement..6 ont '!'U..6clié une gJr.a.nde teM.ion.
A El!.bU , le..6
21 et 28 oC~(J.PJt£, du comba.t..6 v.iolenu
ont opp0..6é du ma.n.i6utanu kWtde'!' aux 6 OJr.ce'!' gouveJr.nementa.lu,
qu.i ont 6a.li a.ppel
a l'a.v.ia.üon. 85 KWtdu ont été tuu, lOM du bomba.Jr.demenu,
et la. c.ita.deile
"Q.a.la.t" de la. ville,
da.tant de la. péJr..iode p1r.é~.ique,
a. été gJr.a.vement endcmma.gée. Lu j OUl!...6..6u.iva.nt..6, du
ma.n.i6e'!'tat.ioM popula..iJr.e'!' '!'e '!'ont déJr.oulée'!' a K.iJr.kouk., Vohuk.
et Za.kho pOUl!.pl!.otuteJr. contJr.e cette Jr.épllu..6.ion Muva.ge, tand-iA
qu'une gJr.ève généJr.a.le paJr.a.lY..6a.li Sula..ima.nya., lu 8 et 9 novembJr.e.
Va.M le même temp'!', lu autOJr.liu .iJr.a.k.ienne..6 p1r.océda..ient a du
exécuüoM
da.M lu pIl-iAoM d'Abu-GhWteb et Mo..6'!'oul, où '!'ont
.i.nc.a.Jr.céJr.u la. plupaJr.t du p1r.~onn.ieJr...6 pol.iüque..6 kWtdu.
l
- 2 -
Ve la m-i.-octobJr.e à. ce jowr., 69 Kwr.de-6 ont Ué paMU pM lM
Mme-6 daM la pIt-i.-6on centlta.le de MO-6-6oul. 60 autJte-6 exécuüon).)
a.wr.a-i.ent eu l-i.eu daM la pJr-i.-6ond'Abu -Ghulc.eb. daM la. ba.nl-i.eue
de Bagdad.
PM aUlewr.-6, -6e1.on un corrrnun-i.qué d' Amne-6t1j 1nteJrna.üona.l,
entlte le-6 15 et 11 oc.tobJre 1985, de-6 en6ant-6 âgu de 10 à. 14 aM
au nombJr.e de 300 (-6elon le).) e-6t-i.mat-i.oM le-6 plU-6 pltudente-6l,
ont Ué MJr~té-6 à. Sula-i.man!la et -i.nteMogu
au Centlte de
VUenüon
de).) ReMe-i.gnement-6 mUlia-i.Jre).). VaM le).) j OuM qui ont
-6u-i.v-i., le-6 cOJrp-6 de tlto-i.-6 en6ant-6 ont Ué Jretltouvû
daM la
Jrue, pOJttant de-6 -6-i.gne-6 de tOJttwr.e. Vébut novembJre, la maj OJt-i.té
dM en6ant-6 6wr.ent Jrelachû.
Le).) autltM (une c-i.nqua.nta.-i.ne 1
ont Ué tltaM6éJrû
à. K-i.Jrkouk, où. -il.-6 -6ont actuellement
dUenu-6.
Ce).) dUenÜoM
-i.nteJrv-i.ennent daM le c.a.cfJr.ed'une c.a.mpa.gne menée
powr. péna.l-i.-6eJr le-6 6a.mi.Ue-6 dM dÛeJrtewr.-6. Toute-6 lM 6a.mi.Ue-6
ha.b-i.tant le-6 ville).) de la "Jrég-i.on autonome" ont Ué -60mméM
de j U-6Ü 6-i.eJr l' ab-6ence dM horrme-6, en Jrempl-i.-6-6a.nt un 6OJtmula-i.Jre
adm-i.n-i.-6tJrati.~
CeUe-6 qu-i. compta.-i.ent un dÛeJrtewr. ont Ué
MJrêtée-6 et dépoJitée-6 daM le -6ud du pa.!f-6. Powr. la -6eule vUle
d'EJrbil,
c.a.p-i.ta.le de la "Jrég-i.on autonome",
85 6a.mi.Ue-6 ont
Ué MJrêtée).) et envo!lée-6 à. NuqJra.t-Sa.lma.n (à. 250 km au -6ud de
Bagdad I.
UNE SEMAINE KURDE
EN ITALIE
RECRUTEMENT
DE BOURSIERS
Vu 11 au 21 ma.Jr-6 1986 -6e üendJra à. Ven-i.-6e et Padoue une "-6ema-i.ne
kwr.de". OJrgan-i.-6ée conj o-i.ntement pair la Faculté dM Langue-6 et
L-i.ttéJratuJre-6 étltangèJc.e-6 de l' Un-i.veJr-6-i.té de Ven-i.-6e, l' 1Miltut
d'Etude).) InteJrna.ti.ona.le).) de l'Un-i.veJr-6ité de Padoue et l' IMütut
Kwr.de, cette -6ema.ine a powr. objeeü6
de pJrûenteJr au public
-i.ta.l-i.en le).) Kwr.de-6, lewr. pQ.!f-6, lewr. cultwr.e, lewr. pM-6é et lewr.
pJrûent.
VaM ce eadJre, une -6éJr-i.e de eon6éJrence-6 et de table-6
Jronde-6 a.wr.ont lieu -6UCCM-6-i.vement à. Ven-i.-6e et Padoue, avec la
palrt-i.c-i.pa.üon de nombJreux un-i.veJr-6-i.ta.-i.JrMet j owr.na.l-i.-6te-6 kwr.de-6,
6Jrança.-i.-6et -i.ta.l-i.eM.
En pltélude à. la Stma.-i.ne, une expo-6-i.üon de photogJraphie).)
"RegMM -6wr. le).) Kwr.de-6" -6' ouvJr-i.Jraà. Ven-i.-6e, où. eUe demewr.eJra
un mo-i.-6. Le 19 ma.Jr-6, "LeT Jroupea.u", de YUmaz Güne!l -6eJra
pltojeté,
et la Sema-i.ne Kwr.de -6'achèveJra pair une 6ête mU-6-i.c.a.le,
à. laquelle
palrüc-i.peJront .tü eha.nteuM S-i.van et B. Bota.nZ,
et de).) gJroupe).) de da.Me et mU-6-i.quetltad-i.:t.i.onnelle.
Comme le).) année-6 pltécédente).),
l 'ln-6ütut
Kwr.de d-i.-6pMeJra,
powr. l'année
un-i.veJr-6lia-i.Jre 1986-81, de quelquM bowr.-6e-6 de-6ünée).) à. 60JrmeJr de-6 c.a.dJre-6cultwr.el-6 et à. donneJr une -i.mpul-6-i.on au
développement
de-6 -6c-i.ence).) huma-i.ne-6 kwr.de-6.
Ce-6 bowr.-6e-6, d'un monta.nt meMuel de 2 500 F, -6ont d'une dwr.ée
de 3 à. 5 aM, -6elon la d-i.-6c-i.pl-i.ne et le C!fcle d' étude-6 cho-i.-6-i.-6.
Cette dwr.ée -i.nclut une année de pJrépaJrati.on l-i.ngu-i.-6üque. EUe-6
-6eJront accoJrdée-6 en pJr-i.OJtfté aux c.a.nd-i.da.t-6-6ouha.liant -6e 60JtmeJr
da.M le doma.-i.ne de-6 -6c-i.ence).) humeûne).) (l-i.ngu-i.-6üque, h-i.-6to-i.Jre,
ethnolog-i.e,
-6oc-i.olog-i.e, mU-6-i.colog-i.e, etc.1 ou eneoJre à. de).)
c.a.nd-i.dat-6 à. de-6 60Jtma.üon-6 de documenW-i.-6te -b-i.bl-i.othéc.a.-i.Jre et
d'an-i.ma.tewr. -6oc-i.o-cultwr.el.
- 3 -
Le-6 VOSSIERS VE CANV1VATURE do.ivent êtAe dé.p0-6û a.va.nt le 31
juillet,
date l.im.ite, à. l' I Mt1.:tu..t KuJr..de, et do.ivent c.ompoJt.teJt
lu p.ièc.u -6u.iva.nte-6 :
- une lettAe ma.YlU-6CJt.itede Cand.ida.tuJr..e, pJté.c.-iMnt le pJtogJ[anJ7le
d'étudu
env-iMgé.,
- un c.uJr..J[.ic.ulumvliae la.c.tiv.itû
p.1to6e-6-6.ionneUu et a.c.a.dém.iquu J,
- photoc.op.ie du d.iplômu,
a.vec. tAa.duc.üon c.eJtü6.ié.e en a.ngla..i-6
ou 6Jta.nCQ..i-6,
- une photoc.op.ie d'une p.ièc.e d'.idenilté.
lextAa..it d'a.cte de
na..i-6-6a.nc.e, PQ.MepoJtt ou c.a.Jtte de -6é.jOuJr..
)
CONDITIONS: Le-6 c.a.nd.idat-6 ne do.ivent pa.-6 bé.né.6.ic..ieJt dé.jà. d'une
bOuJr..-6eou d'une a.Uoc.a.üon d' étude-6 d'un autAe OJtga.n.i-6mepubl.ic.
ou pJt.ivé.. Il-6 do.ivent -6'enga.geJt à. c.omplé.teJt leuJr..-6 étude-6 un.iveJt-6liabrL6 pu une c.olla.bOJta.üon p.1ta.üque Jté.gul.ièJte a.vec. l' I Miltu.t
KuJr..de.
MODALITES V'ATTRIBUTION : Une c.orrrn-iM.ion de -6ept membJtu, c.ompo-6é.e d' eMe.igna.n.t.-6 et de c.heJtc.heuJr..-6kuJr..de-6OJt.ig.ina.-iJr.e-6d' ha.k,
d' ha.n, de TuJr..qu.ie et de SljJt.ie, exam.ineJta. lu dOM.ieJt-6 de c.a.nd.ida.twr.e. Une qu.inza..ine de c.a.nd.ida.t-6 -6Uec.üonnû
-6eJtont c.onv.iû
à. PM.i-6, poUJt une -6é1t.ie d' entAeüeM.
La. l.i-6te dé.6.in.iüve
de-6
c.a.nd.ida.twr.u Jtetenuu
-6eJta. c.onnue en -6eptembJte. La. pJt.iOJt.ité. -6eJta.
a.c.c.OJtdé.eaux 6e.mmu, a.ux c.a.nd.idat-6 a.lja.nt une bonne ma.ZtA.i-6e de
la. langue kUJtde, a.ux c.a.nd.ida.t.6 dé.j à. t1.:tu..la.-iJr.u d'un d.iplôme
un.iveJt-6.i:ta-iJr.e et dû-iJr.a.nt entAep.1tenMe de-6 étude-6 de doc.tOJr.a.t,
a..iM.i qu' a.ux c.a.nd.ida.t-6 le-6 plU-6 j eune-6 •
ACTIVIT~S
- Fête RuJr..deà. BJtuxellu.
Al' oc.c.a.-6.ion du 30e a.nn.iveJt-6a.-iJr.edu
tAu popula.-iJr.e c.ha.nteUJt kUJtde S.iva.n et pOUJt peJtmettAe à la.
c.orrrnuna.uté. kUJtde de Belg.ique de -6e JtetAouveJt à. la. veille
du
Nouvel An, l' I Mütut
KUJtde a. 0Jr. ga.n.i-6é. a.vec. le p.1té.c..ieux c.onc.ouJr..-6
de l'Un.ion du TJta.va.illeUJt-6 et Etud.ia.nt.6 KuJr..du en Belg.ique,
une 6ête mU-6.ic.a.lele 21 dé.c.embJte de 19h 30 à. 24h., da.M la.
-6a.Ue ClM.idge à. BJtuxelle-6.
Veva.nt un publ.ic. c.ompo-6é. en bonne pMüe
d'A-6-6ljJto-Cha.ldé.eM et
d' Mmé.n.ieM et où l'on c.omp:ta.it é.galement de nombJteux Bei gu
La. c.ha.nteU-6e Gul.i-6:tan, lu c.ha.nteUJt-6 S.iva.n et XOMO et
l ' é.CÂ.ivMn- i oUJtna.l.i-6te kUJtde Mahmut Ba.k-6.i ont pJtûenté. un
-6pec.:tac.le c.ha.leUJteux et c.olOJté., mêla.nt mUopé.u tAa.d.iüonnellu,
-6ketc.hu et h.i-6tOJt.iettu.
Le-6 M-60C.-i.a.üoM kuJr..du et twr.Quu
de Belq.iQue a.va..ient tenu à. a.ppoJtteJt leuJr.. -6ouüen à. c.ette -6o-iJr.é.e
d 'a.milié. et de d é.tente •
- Va.M le c.a.Me du a.pJtu-m.id.i-6 de "Conna.-iMa.nc.e de-6 KUJtde-6",
Melle Ana.h.ita. Gha.ba..iame, h.i-6tOJt.ienne, a. donné. le 26 ja.nv.ieJt
1986 une c.on6é1tenc.e -6UJtla. Ré.publ.ique KUJtde de Maha.ba.d au -6.iège
dè l' I Mt1.:tu..t KUJtde. Va.M c.e même c.a.Me, d.ima.nc.he 23 6é.vJt.ieJt,
C. '~t
M: Al.i Ba.ba.k~tt, a.uteUJt ~'un m~o-iJr.e de V.E.A.,
1u.i a.
pJtuente
-6on "Enquete -6UJtRa. depoJt:tation
de-6 KUJtde-6 da.M .( 'IJta.k
a.c.tuel" •
- 4 -
La ~ochaine
con~ttence
publ~que de ce cycle a~a l~eu
d-imanche 23 maJt-6, à. 15h, toujo~)., au ).,~ège de l'IMÜ:tu.t,
et
pOJ/.tvc.a ).,~ "Le)., aJr.U tJr.adilionne~
au K~d~tan".
fUe ).,vr:a
donnée paJr. M. NM).,vc. Ghaz~zadeh, a.u.teu/t d'un mémobre de V.f.A.
).,~ ce ).,ujet.
A SIGNALER
* NoU).,ap~enoM avec tJr.~tu).,e le décù de l' é.C'r.~vain pa.tJr.~ote
kwr.de Mela He).,enê K~d!, ).,wr.venu le 14 ).,eptembJte dvr:n~vc., à.
l'age de 18 aM au K~d~ta.n
de SYJt~e.
Né en 1901 à. Svc.dê, daM la pJl.ovince de V~aJr.bekbr, U ava~t
activement
paJr.t~c~pé à. l'~MuMecüon
k~de de 1925, conduite
paJr. le cheikh Sa:(d de Pbran e.t à. la gJtande Jtévolte du Mont
MaJr.at (1921-19301. ApJtù l'échec
de cette dvc.nièJte, U ).,'éta.~t
Jté6ugié en SYJtie où. U ).,e CO~Ma
à. l'action
culMeUe.
On fui
doit notamment de)., étude)., ).,~ la géogJtaphie du Kwr.d~ta.n et -6~
la langue kwr.de. Il avait également édité de.-6 ouvJtage-6 d'.in6oJtmation ).,~ la ).,i:tu.aüon du K~d~ta.n
UM~ que, jU).,qu' en 1985,
la Jtevue. AGAHI (In~oJtmation).
NombJte de ).,e)., ouvJtage)., n'ont pa-6
enCMe pu êtJr.e publ~u.
*
OuveJttwr.e en décembJte d'un CentJr.e Cultwr.el K~de à. Atc.nhem
(Pay).,-&w), en ~uence
du mabre de cette ville et de JtepJI.é).,enta.nU de)., ~incipaux.
paJr.w politique)., névc.landa.i-6. Financé..
paJt de)., ).,ubvenüoM
publ~que.-6, ce CentJr.e doit ).,vc.v.iJt de lieu de
JtencontJr.e et d'échange)., à. la communauté kwr.de de.-6 PaY-6-BaJ.,.
AdJte).,).,e : KOfRVlSCH CfNTRUM,Homme~~g
115a, 6821 LV ARNHEM,
Pay).,-BaJ.,. Tél.. 085 438031.
*
Le numtto
2 de "L' Appel du K~d~ta.n",
pttiodique
en 6Jtança..i-6
Su.i-6-6e-Kwr.d~ta.n (CP 2061, 1002 LaU).,anne), e-6t
paJtu en déce.mbJte. Au ).,omma.iJtede ce numtto de 16 page.-6 : le
Kwr.d~ta.n à. l'ONU, la ).,.i:tu.ation dM demandeuM d' aJ.,Ue en Su.i-6-6e,
YUmaz Güney cin~te
kwr.de, le Ne.mJtut Vaghi, une 60lie antique,
le témoignage de CM~t.iane
MMe ).,wr. la ).,i:tu.ation au K~d~ta.n
d'IJtan, une intvc.vie.w de KoJtdon NooJtjan -6wr. la Révolte du Mont
Atc.aJr.at, et un doc.ument d'Amne).,ty Intvr:naüonal.
).,~ "L'en6vc. de
V~aJr.bakbr" •
de l'A-6).,ociaüon
* MmeJoyce de Wangen-Blau a donné, le vendJtedi 13 décembJte, une
con6 ttence ).,wr. "Le)., Jui~)., du K~d~ta.n",
au ).,iège de la Société
Miat~que à. PaJr.~.
*
Sobrée de pou~e k~de en R.F .A. Le 25 6évJt~vr: pJtochain, à.
20h, un ouvJtivc. immigJté kwr.de Feq~ Ahmed Jtécite ).,e).,poèm(l.).,au
CfubJtaum de)., ASTA-Gebäude)." Uni--6tJr.. 16, Cologne.
* PaJr.t~cipation du gJtoupe de daMe et de mU).,ique kwr.de.-6de
Sydney au "Mulüc.u.ltwr.ai. Au).,tJr.alia Vay Fe).,üval",
qui a lieu
le ).,amedi 25 janvivr: 1986.
PUBLICATIONS
NOUVELLES
Qanatê
KUJtdo : "TaJt!x.a edebyeta
kUJtd!" (Hi-6toiJte
de la
l.ittélr.atwr.e k~de) tome ~, 118 p., EdilioM ROJA NU, Stockholm
1985. PJtuenta.tion
de 21 poète-6 d'ex.pJte).,).,ion )"Man!, commenta..iJte
en kwr.manc!, c.aJr.actèJte)., lat~.
- 5 -
C.i~VlxwZn : "TMâa
Kwr.di6tan" (L' hi6to.ur.e. du Kwr.di6tan), tome. 1,
éd-ttioM ROJA NU, Stockhoim
1985, 216 p. L 'hi6to.ur.e. de.-6 Kwr.du
de.-6 o~igine.-6 jU-6qu'à la 6in de. l'Ftat
MVl~nide.
(11e. -6ièc.le.),
palt le. poète. CigVlxwZn,
e.n kwr.de., cMactMe.-6
latiM.
H.M. çe.toe.v, "Büyük Ana.yMt SavQ4inda k~tiVl
1941-1945" (Lu
Kwr.de.-6daM la G~ande. GuVl~e. pa..:tJc.iotique.), édilloM
JINA NU,
Upp-6a.la 1985, 81 p. T~aduc.tion twr.que. d'un ouv~age. publié e.n
1910 à E~ivan pM la Se.ction Mménie.nne. de. l'Académie. de.-6
Scie.nce.-6 de. l'U.R.S.S.
-6M le. ~ôle. du Kwr.de.-6-6oviétique.-6 au
cowr.-6 de. la -6e.conde. gu~e. mondiale..
KVlim HuM.mZ, "KomaJra Ve.moMatik a KMdi6tan"
(Ma..ha.ba.d), édillon-!>
JINA NU, Upp-6a.la 1986, 113 p. Etude. hi6to~ique.
e.n kMmancZ,
CaJlactèJr.u latiM,
de. l' éMivain
kMde. .ur.anie.n K. HU-6a.mZ-6wr. la
République. kMde. de. Ma..ha.ba.dde. 1946.
KomZte7. Aza.d.zx~zanZ Kwr.di6tan, "TMke.y, a Re.public ~ule.d by
tMtwr.e.", KAK publicatioM
nO 2, janviVl
1986, 18 p., Lond~u.
Un opU-6cule. d' in6Mmat:ion bMé -6Ull.lu témoignagu
de. militant-!>
kwr.de.-6to~twr.é-6 e.n TMquie..
Fua.d Hama.KhM-6hid,
"Ve.t Kwr.di6ka. Sp~ake.t, och de.-6-6diale.ktVl-6
ge.og~a6i6ka -6~idning"
(Langue. kMde., la ~épMtition
géog~aphique.
de. -6e.-6diale.ctu),
21 p., Stockholm
1985.' T~a.duction -6uédoi6e.
d'une. étude. lingui6tique.
pMue. in~e.me.nt
e.n Mabe. à Bagdad
e.n 1983.
"F~aue.n aU-6 dVl T~ke.i in BVllin" (Lu 6e.mmu o~igina.ur.u de. la.
Twr.quie. à BVllin),
publication
du VépMte.me.nt de.-6 Anna.ur.e.-6
Sociale.-6 e.t Familialu
du Sénat be.~linoi6,
32 p., 1985. Ce.t
opU-6cule. d'inno~ma.tion
6ait le. point -6M la -6itua.tion de.-6 6e.mme.-6
kwr.de.-6e.t twr.quu à BVllin e.t -6M le.-6 e.xpMie.ncu
d'a.lpha.bUi6ation e.t d'intég~ation
me.née.-6 pM de.ux école.-6 : HINBUN (Ap~e.~e.)
e.t UGRAK (PM-6age.), 6inancée.-6 pM lu autMité-6
bVllinoi6e.-6.
DANS LA PRESSE
KURDE
BERBANG(L'Awr.o~e.), pMiodique. e.n langue. kMde. publié pM la.
F édMation de.-6 AMocia.tioM
du KMdi6tan e.n Suède., COMaMe. tout
-6on numMo de. janviVl
1986 à l'évocation
de. la vie. e.t de.
l 'oe.uv~e. du -6avant kMde. Q.ana.tê. KMdo, di-6paJw ~écemme.nt
(vo.ur. Bulle.tin nO 15). VaM ce. numMo de. 24 page.-6, abondamme.nt
illU-6~é,
on pe.ut notamme.nt l.ur.e. l' éditMial
d'A. Tig~i-6, lu
témoignage.-6 de. He.nZ6Z Ce.le.plZ e.t du V~. Ce.~:zd He.ydVlZ, e.t une.
étude. du V~. Ke.ma.l AlZ.
Powr. tout
contact,
SUNVBYBERG,Suède..
éM.ur.e. à : BERBANG, Ri6-6ne.le.de.n 55, NB 11244
IS0T (Le. Poiv~e.), pMiodique. humo~i6tique. e.n langue. kwr.de.,
la.tin-6, édité
pM l'Union
du ~avame.M-6
démoMate.-6 du Kwr.di6tan à Spanga (banlie.ue. de. Stockholm),
vie.nt
de. publiVl -6on numMo 3, où l' on ~ouve. de. nomb~e.ux dU-6..é..M
à l' humowr. caU-6tique. b~OCaJldant lu Kwr.de.-6e.n e.xil, tOMnant
e.n dMi6ion le.-6 di6cowr.-6 066 icie.l-6 de. le.wr.-6 opp~e.-6-6e.wr.-6.
CaJlactMe.-6
- 6 -
KUL1LK (FleUlt), pé1r.-i.od-i.que du,üné. aux en~an.t6 de la d..i.a-6pOJr.a
kUltde, en caJ[actèltu, la.:t...i.n6, publ-i.e daM ..6on numé1r.o 23, agJr.émenté.
de nombJteux du,..6-i.M et il.lU..6.tJr.at-i.oM, du, poème..6, de..6 dev-i.ne.t.te..6,
de..6 contu, kUltde..6 et un conte de Max~e GoJtk-i., .tJr.adu-i.t du JtU..6..6e,
"Le pe.t-i..t o-i...6eau", etc •••
POUlt tout
Stockholm,
contac..t,
Suède.
é.c.Jr.-i.Jr.e
a : KULILK,
Box 1031, 16 301 SPANGA,
MIZGIN (La Bonne Nouvelle),
Jtevue bil.-i.ngue kUltde-allemande,
é.d-i.té.e PM le Sec.Jr.é.taJr..&t Gé.né1r.al de la CJr.o-i.x-Rouge allemande
et KUltd-i...6chu, IMü.tut,
publ-i.e daM ..6on numé1r.o 4 un texte de
la CJto-i.x-Rouge con.tJr.e la toJt.tuJr.e, un Müde
..6Ultlu, KuJr.de..6
de la d.uu.p0Jta, une b-i.ogJtaph-i.e illU..6.tJr.é.edu pe-i.n.tJr.e kuJr.de
R-i.za Topai, du, JtubJt-i.que..6 ..6UJtla langue et ..6uJr.la Jtel-i.g-i.on de..6
KuJr.du" de..6 c.Jr.wquu, de l-i.vJtu" une nouvelle
de N. Sah-i.n,
du, poème..6 a-i.M-i. que du, -i.n~oJr.mat-i.oM pJr.at-i.quu, ..6uJr.l'hyg-i.ène
et le..6 pJr.oblème..6 de caJ[,te de .tJr.avail. et c.aJr.te de ..6é.jouJr. en R.F.A.
ROJA NU (Le J ouJr. nouveau),
pé1r.-i.od-i.que c.ul.tuJr.el en langue kUJtde,
caJ[actèltu
la.till,
é.däé. PM l'A..6..6oc.&üon K.uJr.do-..6ué.do..u,e de..6
TJtavailleuJr...6, a Stockholm,
publ-i.e daM ..6on numé.Jr.o de novembJte
1985 un hommage a Qanatê. KuJr.do, un Müde
..6uJr.le poUe
C-i.geJtxwZn, une étude du VJt RehbeJr. Rê.zan ..6uJr.Celadet Bed-i.Jr.Khan,
c.Jr.é.a.teuJr.de l' alphabet
k~de en caJ[ac..tèJr.u, latill,
a-i.M-i. qu'une.
nouvelle
de T.X. MuJtadov et de..6 poème..6.
SIRWE, pé.Jr.-i.od-i.que é.d-i.té. en c.aJr.ac..tèJr.u, Mabe..6 PM le..6 é.d-i.t-i.on..6
SelahedZnZ
EyûbZ (Salad-i.n) a OuJr.m.&h {KuJr.d-i...6tand'lJr.anl,
publ-i.e daM ..6a l-i.vJta-i...6on d'automne
1985 un po-i.nt de vue ..6uJr.
la langue l-i..t.té.Jr.a-i.Jr.ekuJr.de un-i.~-i.é.e, une étude d'Abdul Khal-i.q
H. QManZ ..6uJr.la gé.ogJtaph-i.e de la pJtov-i.nce de Saqez, un texte
du poète Hê.m-i.n..6uJr.la cha..6..6e, le...6 ..6ouven-i.Jr...6de Haq-i.q~, de..6
"Ob..6eJtVa.t~OM ..6uJr.le poUe Mawla.w-i.", du, poème..6, de...6 chaMoM,
de...6 c.Jr.wquu, de l-i.vJte..6,aill-i. qu'un Müc.le
..6uJr.Salad~n
"leadeJt de...6 KuJr.de..6mU..6u.lma.M".
TÊKOSER (Le Combattant),
Jtevue .tJr.~e...6:tJt-i.elle en langue -kuAde
de l'Un-i.on de..6 TJtavail.leuJr...6 et Etud.&n.t6 kuJr.de..6 de Belg~que,
publ-i.e daM ..6on numé.Jr.o 30, de dé.cembJr.e 1985, de..6 Mt~c.lU, ..6uJr.
la langue et l' h..u,to-i.Jr.e kuJr.de..6, un conte, de..6 poème..6, a~M~
qu'une JtubJt-i.que d'-i.n~oJtma.t-i.on ..6uJr.le..6 ac.ti.v-i.té...6
de l'Un-i.on et
la v-i.e c.ul.tuJr.elle de la communauté. kuJr.de.
PouJr. tout
Belg-i.que.
contact,
é.c.Jr.-i.Jr.e
a : TÊKOSER,
BP 33, 1130 ZELLIK,
- 1-
LA REVUE DE PRESSE
EN BREF
REEDITION,
da.M la. c.ollec.üon de l'UNESCO
"Antholog..i.e mlL6..i.c.ale
d 'OJr...i.ent"du d.i6que de mlL6..i.quekuJr.de "KuJr.d.i6h MIL6..i.c.
1", d.i6tJr...i.bué.
palt "Le Chant
du Monde" (l'AutJr.e Monde, 12/85).
CONCERT de Temo, a FR 3, le 9/12/85, da.M le c.a.dJr.e
de l'é.m.i6-6..i.on"PJr.Uude a la. nu..i.t" (TUé.Jr.a.me 4/12/85).
UN BARDE KURDE en ex..i.l(La. ga.zette de La.IL6a.nne 11.12.85).
10 JOURS POUR LE KURDISTAN,
a EVJr.eux : expo-6..i.f~on de photogJr.a.ph..i.e-6,
pJr.ojec.üon de n~-6, c.onc.eJr.t de Terno (EuJr.e-InteJr.
16 et 30/1/86, La. Dé.p~c.he 18.1.86).
OUVERTURE
D'UN CENTRE CULTUREL
KURDE a AJr.nhem, Holla.nde, en
pJr.é.-6enc.e
du ma.-ilte de la. ville (N..i.euw KJr.a.nt 9.12.85).
A LA MEMOIRE DE CIGERXWIN,
le gJr.a.nd poète kuJr.de mOJr.t en exil
a Stoc.kholm. (D..i.eBJr.Üc.Re 12/85, 1/86).
UN CONTE EN DIALECTE
ZAZA "Le -6eJr.penta.veugle", de HMa.n
D~an
iD..i.~BJr.üc.ke 12/85, 1/86).
L1ffiRATURE,
PEINTURE,
SCULPTURE
: la c.ultuJr.e RuJr.de Mt v..i.vante
en Suè.de (SveMR -KuJr.d.i6k J OUltna.l, 12/85).
FIRAT, POETE KURDE hab..i.tant KaJr.l-6tad. La v..i.equot..i.d..i.enned'un
Jr.é.nug..i.é..(VF 14.1. 86) •
LES DROITS DE L 'HOMME et la. que-6tion kuJr.de (Human R..i.gh:t6
C ounc...i.l06 AIL6tJr.a.l..i.a,8/85).
LA SITUATION
AU KURDISTAN,
LA VIE DES REFUGIES
kuJr.dM : un
entJr.et..i.enavec. FeJr.da TuJr.an (Sund-6va.ll-6 T..i.dn..i.ng,2/12/85).
21 MILLIONS
DE LIRES d.i6tJr...i.bué.e-6
aux m..i.l..i.c.e-6
v..i.Uageo.i6e-6
aJr.mé.e-6c.ontJr.e la gueJr...i.lla.kuJr.de, daM la Jr.é.g..i.on
de S-iltnak
(HÜJr.Jr...i.yet
1.12.85).
OPERATION
SOLEIL : 210 km de nJr.onüèJr.e tuJr.c.o--6yJr...i.enne
é.c.la-ilté.-6pOUlt ernp~c.heJr. le-6 ..i.nn..i.ltJr.a.ÜOMdM Jr.é.-6.i6tant-6kuJr.dM
(TeJr.c.ûma.n 3.12, Mitl..i.yet 10.12.85).
5 PAYS RETIRENT
LEUR PLAINTE c.ont!te la. TuJr.qu..i.e,dé.po-6é.e
devant la Comm..i.-6-6..i.on
EuJr.opé.enne de-6 DJr.o..i.t-6
de l'Homme. Il
-6'ag..i.tde la FJr.anc.e, la. H olla.nd e, la Su è.d e, la. M 0Jr. v è.ge et le
Da.nernaJr.k. La TuJr.qu..i.ea. né.goc...i.é.
avec. c.e-6P~(-6 un ac.c.oJr.d
-6ec.Jr.etpOuJr. obten..tJr.c.e Jr.etJr.a.U (Mill..i.yet 10. 12 .85) .
26 MILITAIRES
IRAKIENS
tué.-6 paJr. le-6 paJr.t.i6a.n-6 de Ma.-6ood
&vr.zan..i. t TVlC.Wna.ti 11.12.85).
NEGOCIATIONS
SECRETFS
ent!tv le PVK de M- &vr.zan..i. e~ l'Un..i.on
pa.tk..i.ot..i.quede Talaba.n..i., pouJr. lanc.eJr. dM opé.Jr.at..i.on-6c.ommunM
c.ontJr.e l'aJr.mé.e -iltak..i.enne (Jeune AnJr.iqup 4.12.85).
TEMOIGNAGES
-6uJr. la tOJr.tuJr.eau KUltd.i6tan
de TuJr.qu..i.e(Le B..i.en
Publ..i.c. 10.12.85, LM Dé.p~c.he-6 de D..i.jon 9.12.851.
PARLEMENT
TURC : le dé.pu:té. mernbJte du paJr.ü popul.i6te Cüneyt
CanveJr. dé.nonc.e l' uMqe de la tOJr.tuJr.e.,et montJr.e al' M-6ernblé.e
un ..i.n-6tJr.umentde tOJr.tuJr.e uill.i6é. en TuJr.qu..i.e. 113 peMonne-6
-6eJr.a..i.entmOJr.te-6 -601L6 la. tOJr.tuJr.e (M..i.ll.ti!et16 et 11/12/85).
- 8 -
80 CuNDAMNATIONS
A MORT ~
penda~on
en ~tance
d'examen à
.l'AM emb.lé..e National" tultque. (T VlCÜ1na.n 24. 12 .851 •
MASOOV BARZANI Jr.é...U.Vr.e.6on .6outien au Jr.é..g-ime
.vr.an-ienet à .la
Ré..volution ~.lamique (Kayha.n 15. 12 •85 1•
PETITS-FILS VE SALAVIN, .le.6 KUltde.6 continuent de .luttVl pOUlt
.leUlt.libVlté... Lu gUVlillVlO.6 du P.K.K. ont Jr.eplt~ .le
n.lambeau (Mannhe-imVl MOJr.gen 18.12.851.
LA VIE VIFFICILE du Jr.é..nugié...6~Ultdu (Ny Vag 21.12.851.
RECEP MARASH. détenu ~Ultde de 29 aM, .6e tJc.ouve.daM un état
Cltitique, à .la .6uite de.6 tOJr.tulte.6 qu'-i-la .6ubiu (Po.litiken
29.12.85J.
PARIS, FUSILLAVE ENTRE MILITANTS TURCS : un mOJr.t, deux b.le..6.6é...6
gJr.avu. (L-ibé..Jr.ation
24.12, Le Monde 25.12, 30.12.851
BAGARRE VE HORS-LA-LOI à PaIr.~. E.l.lea m~ aux Pk-t.6e.6 Pltè.6 de
300 pVl.60nnu. Un mOJr.t, du b.le.6.6é...6
(HÜJc.Jr..u,et
25.12.851.
UNE OPERATION VE POLICE de gJr.ande.envVlqUlt" contJc.p .le P.K.K.
P.lU.6ieUlt.6aMe.6tatioM
(HÜJc.Jr.iyet28.12, TVlciiman 28.12.851.
L 'EXTREME -GAUCHE S'ENTRE -VECHIRE à PaIr.~. An~Jr.ontemen1'.6 entJc.".
.le P.K.K. pt 11 autJc.e.6gJr.oup"~ (M-if.liy"t 30.12.851.
"NOUS LES POURSUIVRONS
AUSSI A L'ETRANGER" ann.vr.me..le .•Un~le
do .l'Inté..Jr.-ieUlt
tultc, en é..voquant .lu moyeM de .lutte. m~ en
oeuvJr.e contJc.e .le.6 tVlltOlt~te.6 (MU.liyet 4.1.861.
EN EUROPE, .lu mouvement.6 de gauche .6'annJr.ontent. Le.6 d.vr.igeant.6
ne contJc.ô.lent p.lU.6.la .6ituation. 5 TUltC.6 a.6.6a.6.6iné...6
depu-t.6 .le
mo-t.6 d'octobJr.e (Milliyet
,.1.861.
LE SENTIER VE LA GUERRE, pOUlt .la communauté.. tuJr.que à PaIr.-t.6
(Libé..Jr.ation20.1.861
EN IRAK, EXECUTION VE PRISONNIERS POLITIQUES ET VE VESERTEURS
(Amne.6ty 1ntVlnationaf,
ActioM UJr.gentu, 14. 1.861 •
CAMPAGNE MASSIVE VE REPRESSION en IJr.a~contJc.e .la popu.lation
~Ultde de.6 gJr.andu villu
du nOltd du pay.6. Vu centa-ine.6 de pVl.6onne.6 aUltaient tJc.ouvé..
fa mOltt. (!Jr.~h T -imu, T -imu 2, .12.85 I.
A L'INSU VU MONDE EXTERIEUR, .le.6 nOltcu palr.wanu
de M. Balr.zani
ont étab.li .leUlt contJc.ô.le.6U1tde .lalr.ge.6 pOlttioM du tVlltito.vr.e
kUltde au nOltd de .l'IJr.a~.Le.6 KUltdu .6ont devenU.6 un Uément
Cltucia.l daM .le conn.lit IJr.an-IJr.a~.Un Jr.epoJr.tage de Gwynne
RobVlt.6, qui vient de pa.6.6Vl 3 mo-t.6 au KUltd-i.6tan.vr.a~ien.
(Finanéia.l T-imu , et 8.1.86, Vag£M NyhetVl 26 et 28.1.861.
SELON AMNESTY INTERNATIONAL,
p.lU.6ieUlt.6centainu
d'opp0.6ant.6
exé..cuté...6
en IJr.a~dep~
octobJr.e 1985 (AFP 10.1.86~ L'Humanité
10.1.86, Le Monde, .le Quotidien de PaIr.-t.6, 11.1.861
LE P.S. PREOCCUPE pair..le .601ttdu namille.6 kUltdu d' IJr.ak
(AFP 10.1.861.
4 SEPARATISTES
~Ultdu tué...6~ .le.6 nOltce.6 de .l'OItdJr.edaM .le.6
pltovince.6 de MaJr.din et SiVr.t (AFP 14.1.861.
BALE : PROCES VE 14 KURVES de TUltquie, aM~té...6 pOUlt avo.vr.
méchamment taba.6.6é de.6 compatJr.iote.6 d'opinion}.) po.litique.6
dinné..Jr.entu (La TJr.ibune de Genève. 20.1.861.
- 9 -
CREATION EN FRANCEd'un Com~é de Sol~~~é
KWr.dL6tan. (F lCUlh Altvr.naLive
18 • 1 .86 ) •
avec le
SOUTIEN TOTAL VE L'IRAN A LA TURQUIE. "La CJr.éa.üon d'un Etat
-6épaJr.a.t..i6te équivaudJr.w
à CJr.éVl:un deux.ième IMaU".
Au COWr.-6
de la v L6~e en Vran du Pllem.iVl: M.inL6t1le tWr.c, le-6 deux paY-6
-6e -6ont mL6 d'accOltd poWr. luttVl:
eMemble contlle le tVtJc.ollL6me
du -6ép~u
kuJtdu
(TVl:ciima..n 10.1.86).
SE LON LE MINISTRE PE L'INTER lEUR, il ut
l'.inniltllat.ion
de-6 -6épalla.t..i6te-6 kWr.du
d.in n.icile
d' empêchVl:
en TWr.qu.ie. (TVl:cÜfflan
10.7.86) •
UN NOUVEL AN SANS ESPOIR : il y a un mill.ion
de chômeWr.-6 daM
OIt.ientalu
de la TWr.qu.ie. Lu ville-6 lu pfu-6
touchée-6 -6ont V.iyaJr.ba..k.ilt, Elaz.ig,
Ull
EllzWr.um. (HÜM..iyet
le-6 llég.ioM
17.7.86).
na,
48 MEMBRESVU PKK, paItm.i lu plU-6 .impOlttant-6, -6e -6ont llendU-6
nOltcu de l' olldJr.e. Lu OItgan.i.6a.tioM de gauche tWr.quu
-6e -6ont donné corme mot d' OItdJr.e l' U.im.inaLion d' Apo, leadVl:
du PKK (Mill.iyet
14.7.86).
aux
VERNIER AVERTISSEMENTAUX BANVITS : de-6 tIlact)., de ce -6tyle
ont été lancé-6 paJr. du hU.icoptVr.u
daM le -6ud-ut
de la
TWr.qu.ie. La population
eM appelée à a.idVl: lu nOItCU de
l'OItdJr.e et à coopéltVl: avec lu
mil.ice-6 vilfugeoL6u
qu.i
-6V1:Orlt llennOltcéu
(Mill.iyet
15.7. 86) •
TANVIS QUE BARZANI S'ELOIGNE VU P.K.K.,
le-6 KWr.de-6d'Illak
de -6'un.ilt. Talaba..n.i envo.ie une dUégat.ion
à
Illan, il en ut
de même.. Gha..-Memf.ou appelle le
Tudeh à jo.indJr.e leWr.-6 nOltce-6 au P.V.K.1.
pOUlt
Ilég.ime de Khome.iny (Mill.iyet
16.7. 86) •
-6'ennollcent
BaJr.zan.i. En
Koma.la et le
llenVVl:-6V1: le
SELON RADIO TEHERAN, 250 -6oldaU .iltak.ieM aWr.a.ient
pail le-6 combattant).,
kWr.du au nOltd de l' IIlaR. •
Un -6épaJr.awte
kUltde condamné à mOltt pM le tIl.ibunal
d'Ank~a
(Tellcüman 76.7.86).
été tué-6
mil.itabte
AFFRONTEMENTS
PRES VE LA FRONT1ERETURQUE, entlle lu
p~tL6aM
de BMzan.i et le-6 6OItCU gouvVl:nementale-6.
113 -6oldaü .iltak.ieM
tué-6 (M.ill.iyet
24.7.86).
UN OFFICIER aCCU-6é d'avo.ilt tOlltUllé à mOllt un .in-6t.ituteWr. de
la Ilég.ion de B.ingöl. I ntVtJc.ogé p~ de-6 j oWr.nalL6tu,
il -6e lle6U-6e
à toute décfultat.ion
et a66.iltme qu'il
conünuVl:a
de Ilempl.ilt -6U
6oncüoM
pOUlt le b.ien de la patll.ie.
.
Le gouvVl:nement eM .tntVl:peUé paJr. un député du p~t.i populL6te,
à la -6u.ite de la d.i66U-6.ion d'une CCUl-6ette contenant de-6
témo.ignagu
-6uJt la tOlttUlle.
(HÜM..iyet 28. 1.86 ) •
LES SEPARATISTES KURVES ont envah.i le COMeil de l'EUltope.
8
d'entlle
eux -6ont llentllé-6 daM la -6alle,
ont déch.ilté lM dltape.aux
tUIlM et lancé dM 'dogaM
contlle le 1ell m.inL6t1le tUIlc (Mill.iyet
31.1.86, TVl:cWman 37.7.86).
300 ENFANTS ARRETES A SULAIMANYA (Amne-6ty IntVl:na.üonal
OUe.-6t-Fllance. 30.1.86).
20.7.86,
PUBLICATIONS EN VENTE
L'Institut Kurde diffuse des livres, disques, cassettes et cartes postales. Vous en
trouverez la liste ci-dessous. Pour vous les procurer, envoyez le bon de commande cidessous, avec votre règlement par chèque, CCP ou mandat. Aucun envoi ne sera fait
contre remboursement.
LIVRES
EN TURC
VIDEO
CASSETTES
DISQUES
CASSETTES
LES KURDES, Basile Nikitine
LES KURDES ET LE KURDISTAN, ouvrage collectif, Maspéro
LE KURDISTAN IRAKIEN, ENTITE NATIONALE, I.C. Vanly
MA VIE DE KURDE, N. Zaza
LE KURDISTAN D'IRAN, Aide Médicale Internationale
LES KURDES AUJOURD'HUI, C. More
MEMOIRE DU KURDISTAN, J. Blau
IMAGE DU KURDISTAN DE TURQUIE, Hommage à Güney, S. Adlig
GRAMMAIRE KURDE, Bedir Khan et Lescot
MANUEL DE KURDE SORANI, J. Blau
....
.. ..
BOYNU BUKUK OLDULER, Y. Güney
SOBA, PENCE RE CAMI VE ÎKÎ EKMEK iSTÎYORUZ, Y. Güney
HÜCREM, Y. Güney
SALPA, Y. Güney
OGLUMA HiKAYELER, Y. Güney
SANIK, Y. Güney
.
UNESCO'YA MEKTUP, Ismail Be~ikçi
SAVUNMA, ismail Be~ikçi
~IVAN'IN SEVDASI, Mahmut Baksi
SANCI, poésie, Orhan Kotan
KÜRT AYAKLANMASI "~EYH SAÎD ~AREKETi", ouvrage collectif
BÜYÜK ANAYURT SAVUNMASJNDA KURTLER, H.M.Çetoev
DENGÊ KURDÎSTANÊ (Kurdistan Collective)
WELATÊ ME KURDÎSTAN (Video Kurdistan)
KÎNE EM (Video Kurdistan)
~IVAN PERWER, The Kurdish Troubadour
~IVAN PERWER nO 1 à 7
~IVAN PERWER nO 8 et 9
JI BO ZAROKÊN KURDÎSTAN
STRANÊN ME DOSTIN, ~ivan et Melike Demirag
GULISTAN nO 2 et 3
M. KOÇ nO 12
FEQIYE TEYRA, nO 2 à 4
KUR~UN NEYLESiN TÜRKÜYE, ouvrage collectif, en turc
ARIF & HESEN CIZREWÎ
éditée par l'Institut Kurde
LA VOIX DES FEMMES KURDES
"
ARAMÊ TÎGRAN
"
MUSIQUE INSTRUMENTALE KURDE
"
nO 1 à 4
MUSIQUE POPULAIRE DU KURDISTAN
"
CWAN 3
"
AZADBUNA MEHMET KARATAS, conte kurde dit par ~. Baker
CARTES
POSTALES
128 F
40
90
70
85
F
F
F
F
llOF
60 F
40 F
140 F
BO F
50 F
50 F
28 F
2R F
28
30
20
60
30
20
20
F
F
F
F
F
F
F
.50 F
300 F
300 F
300 F
70 F
35
40
35
35
35
35
35
35
F
F
F
F
F
F
F
F
35
35
35
35
35
35
F
F
F
F
F
F
35 F
Cartes postales couleur (2F) et noir et blanc (IF)
PUBLICATIONS DE L'INSTITUT KURDE
HÊVÎ, revue littéraire en langue kurde, nO 1 à 4
STUDIA KURDICA, revue d'étude, nO 1 (arabe et persan)
nO 2 (arabe), nO 3 (turc)
BULLETIN DE LIAISON ET D'INFORMATION (no 1 à 15)
40 F
40 F
35 F
25 F
LIVRES ET PERIODIQUES EN LANGUE KURDE.
PorSIE
EN DIALECTE
SORANI
LIVRES
D'ENFANTS
PER IOD IQUES
ZEND-AVISTA, RONAK, ~EFAK, HEVI,
DÊ ~ERÎNE, F. Cewerl
DENGÊ ROJA DIL, Derweq Ferho
Cegerxwin
35 F
25 F
30 F
HELBIJARDAN, HALWÊST, PA~ A~ BETAL, KARWANÎ ~ORE~, Hawar
CUREWERÎ Û BÎREWERÎ, ~ex Rezayl Talabani, Hawar
ÇÎROKÎ KURD, Rizgar Abdoullah
JÊ, Ferhad ~akeli
~IVENÊ BO KURDÎSTAN, Y. Warzer
DU TAQLAYI BÊ SÛT, Sabah Galip Abdoullah
30 F
PEPÛK, M:~.Bozarslan
SERKETIN~ MI~KAN, M.E.Bozarslan
ZAROKÊN IHSAN, Mahmut Baksi
BELÊ LOT~ KARE BAJO, Lindgren - Wikland
MA GAKUVI KUÇIKAN DIXWIN, Ferick - Carlbrand
ALFONS Û CINAWIR,
"
"
KINO DIGOT LI WÊ DERÊ BINÉRÊ "
"
35
35
35
35
12
10
10
10
NOM:
ADRESSE:
F
F
F
F
x
x
x
x
x
F) représentant le montant de ma commande.
F
F
F
F
9 F
10 F
25 F
15 F
30 F
40 F
25 F
100 F
50 F
30
30
)
Je joins un chèque de
30 F
6 F
HÊLÎN, Mahmut Baksi
XANÊ, Brîndar
SORO,
"
TU, Mehmet Uzun
QOLINC, Tott
RONAHÎ, Celadet Bedirxan
TARÎXA KURDÎSTA~, Cegerxwin
KOMARA DEMOKRATIK A KURDisTAN (MAHABAD), Ver im Husamî
JÎYANA REWSÊNBÎRÎ SÎYASÎ YA KURDAN, Dr.Celîlê Celîl
Nombre
Nombre
Nombre
Nombre
Nombre
15 F
25 F
35 F
HÊLÎN, N° l à 10 (pour enfants)
ROJA NÛ, N° 1 à Il (revue artistique et culturelle)
BERBANG
"
TEKO~ER
"
MIRKUT, N° 1 à 2 (revue humoristique)
ZENGIL,
"
"
ÎSOT,
"
"
BON DE COMMANDE
Je désire 1'ecevoirles publications suivantes:
....................................................................................
....................................................................................
....................................................................................
....................................................................................
................................................................. ,......
20 F
50 F
35 F
A
ROMANS, CONTfS
ET DIVERS
30 F
F
F
F
F
F
=
=
=
=
FF
FF
FF
FF
FF
r
r
BULLETIN DE SOUSCRIPTION
Je souhaite contribuer à l'action culturelle
Je vous envoie un chèque de
F.
Je souhaite recevoir régulièrement
Je vous envoie un chèque de
de l'Institut
Kurde.
le bulletin de l'Institut.
représentant l'abonnement
annuel.
NOM:
ADRESSE
-----------------------~
BON DE COMMANDE
'Sl'lJDIA KURDICA
(revue en arabe. persan et turc
anglais et franÇllÏ8)
Je souhaite recevoir
exemplaire (s) de STUDIA KURDICA,
en langue
au prix de 30 FF (pour la France) ou 40 FF
(pour l'étranger).
numéro (s) désiré (s)
..
J~vou~ o.dressemon règlement de
par Q. chèque bancaire.D ccp.
mandaHettre. Q mandat international. à l'ordre de l'Institut Kurde de Paris.
t:::J
Nom
, Adresse:
.pate
-----------------------~
BON DE COMMANDE .
CJ
'H:&vt
(revue culturelle en langue kurde)
Je souhaite recevoir ...... eX,emplairesde ReVl, au prix unitaire
de 40 FF (pour la France) ou 50 FF
(pour l'étranger).
Les numéros désirés ..•...........•.••..•.....•.....•.....................
Je souhaite soucrire
à partir du numéro
la France) ou 100 FF
Je vous adresse mon règlement de
abonnements à Hevl (2 numéros par an),
pour le prix unitaire de 80 FF (pour
(pour l'étranger).
or mandat-lettre, Dl mamlat international.
Nom
.
Adresse :
Date
par Cl.. chèque bancaire,U-CCP,
à l'ordre de l'Institut Kurde de Paris.
\
..
FINANCIAL
~
TIMES
Télérama
L'AUTRE
4.12. 1985
MONDE
FR 3
DECEMBRE 1985
23.40 PRÉLUDE A LA NUIT et fin
KURDISH MUSIC I
(Musicaphon 8M 30 SL 2028)
Distribué par le Chant du Monde
Dans «A Musical Anthology of the
Orient», fameuse collection de l'Unesco,
dirigée par Alain Daniélou assisté de Jacques Cloarec, voici un disque de musique
Kurde qui exprime les joies et les peines
d'un peuple torturé en Turquie dans l'indifférence internationale, d'un peuple uni
mais écartelé dans divers pays: Turquie,
URSS, Irak, Syrie ... selon les aléas de
l'histoire et les hégémonies des sociétés.
Par ces chants épiques, chants de bergers mais surtout chants d'amour, le Kurdistan, transparent mais bien vivant derrière le décor, demeure et inspire une culture où les poètes chantent. Bardes, chansonniers ou conteurs rassemblent la mémoire vivante d'une population illétrée,
décimée par le temps mais transmettant
des messages vocaux répétitifs à travers
leurs terres. Cette «transmission», «tradition» constante
et nécessaire prend
comme support des instruments à vent
dans les montagnes et des instruments à
cordes dans les villes. Cependant, qu'ils
soient de la plaine ou de la montagne, des
vallées ou des plateaux les chants Kurdes
ont en commun un certain nombre de
traits caractéristiques: ce sont des chants
«longs», pathéti9;ues et nostalgiques, à
l'exception des dllok, airs de danse et de
divertissement qui, au demeurant, sont
très nombreux et entraînants indique le
texte très documenté qui est inséré à l'intérieur de la pochette.
Cet écrit de Kendal rend bien compte
des différents genres musiql.Ux et des instruments utilisés ... J'y renvoie le lecteur
qui écoutera avec soin ce disque bien représentatif des court:.~ts musicaux du
peuple Kurde. Des extraits des chantspoèmes SOllL retranscri',s et me rappellent
'les poèmes de Dasui à Goran issus de ce
pays où plane encore r ombre de Zoroastre, Aux personnes sensibles à cette poésie, principalement écrite par des femmes, je conseille de lire: «Poésie populaire
des Turcs et des Kurdes» (Ed, d'Aujourd'hui, 83120 Plan de la Tourl.
9 décembre
Musique tradlUonnelle k"..... par Ezzadin Temo (sans précl:;ions).
LA GAZETTE
DE LAUSANNE
11. 12.1985
AU SUD DES ALPES
Un barde
kurde en exil
Les Kurdes vivent dans une région à cheval sur
la Turquie, l'Irak, l'Iran et la Syrie. Leur histoire
est une s,uite douloureuse de guerres (même civiles),
de conflits et d'errances. Mais ces difficultés n'ont
en rien altéré leur originalité culturelle, bien au
contraire. Temo, aujourd'hui en exil, a partagé les
vicissitudes de son peuple pendant son enfance, Il
est l'un de ces a.uthentiques bardes qui, un peu en
marlle de I~ société ~mme il le précise lui-même,
errent ~e Village en village pour animer les letes.
Son mstrument est le Tanbur, une variété de luth.
Q\,Iant ~ ~n répe~oire de chants, il contient des
pieces eplques, Iynques ou satiriques de diverses
epoque,
On perçoit dans sa manière de chanter et son
style Vigoureux un écho de la vie de combat menée
p~r les ~ie~s: Ca~ '!emo se ve~t le ,témoin privilégié
d une ~h~e politique et de I esperance qui anime
les op~n!lles. Malheurc:useme!lt les expériences les
plus pembles ne sauraient faire de quiconque un
8I;and artiste, quelque soit laJ'ustesse de sa cause.
est. dommage ~ur Temo ont la comparaison
nsquee par certams avec Bob Dylan est somme
toute peu flatteuse pour ce dernier. Dans l'attente
le m,usicien ~urde ~a~nerait à affiner son discour~
musical plutot qu'a I entrelarder de propos insipides sur la condition humaine.
e;
D. WobIschlag
1
'JEUDI l'JANVIER 1986
SAM.
"JAINIEH,.
A p.-tir de lundi
10 jours pour
le Kurdistan
Suayip Adlil sera à Evreux
durant 10jours. Comédien et collaborateur d'Y1maz Güney, il a
tourné
notamment
dans
"l'anxiété" et "Je trou~au" el a
collaboré à divers litres avec
l'auteur entre 1974 et 1984.
En même temps que sa présence,
la MJC d'Evreux p'résentera une
série de "holographie que d'Y.
Güney a faites au Kurdislan d.e
Turquie province sur laquelle Il
lilrall e~ seplembre 1985 "Hommage à Ylmaz GJiney".
Au prosramme de ces 10 jours ;
du 20 au 30 janvier 1986 :
- Expos photos "lmqes du KurdisIan de Turquie".
- le 24 à 21 h; Projection du
"Troupeau" d'Ylmaz Güney suivi
d'un débat en présence de S. Adlig
(entrée; 25 F).
- le 25 à 21 h : le Kurdistan en
chansons avec M Temo (entrée ;
25 F), les 2 soirées:
40 F ...
L'exposition sera ouverte au
public du mardi au samedi de 14 h
à 19 h.
Dix jours sur le Kurdistan'
Comédien
et collaboraleur
du
cinéaste turc Ylmaz Güney avec lequel
il a tourné notamment «l'Anxiété» et
,<le Troupeau» Suayip Adlig sera à
Evreux pendant dix jours, à l'invitation
de la MJC qui organise dans ses locaux
une série d'animations sur le. Kurdistan.
Du 20 au 30 janvier, cet artiste pré-;
sentera une série de photos qu'ila réalisées au Kurdistan de Turquie.
le vendredi 24 janvier à 21 h, .<le
Troupeau», d'Ylmaz Güney sera projeté et suivi d'un débat avec la participation de S. Adlig.
le samedi 2S janvier à 21 h, la soirée
sera consacrée au Kurdistan en chanson avec M. Temo.
L'entm est de 2S F pour ch.que solm ou de 40 F pour les deux.
Chants du Kurdistan
Aux portes de l'Orienl, le Kurdistan comple 25 millions d'âmes.
AUlrefois pays à part entière, le
Kurdistan a fait, lui auss,i, l'objet
d'un partage' à la sorlie de la
guerre. Ecartelé en1re la Turquie, la
Syrie, l'Iran et line petile frange de
l'URSS. le Kurdislan a donc perdu
son idenlité.
Dès lors, notamment en Turquie,
de nombreux Kurdes ont fui les
régimes de fer de ceux qu'ils considèrent comme des occupants. La
France accueille actuellement quelque 3 ~. Kurdes au. titre d~ réfu- giés pohllques. QuoIque dIscrète,
l'action d'un mouvement de libération du Kurdistan n'en demeure pas
moins.soQ(iieuse d'aboutir.
Du 20 au 30 janvier, la MJC
d'Evreux organise dix jours sur le
Kurdistan avec la participation de
Suayip Adlig, comédien et collabo-
,
Temo s'.c:eomp ....
~
nt .u "tambür".
Danses kurdes
.Ull
.ccords de Temo.
rateur du grand réalisateur de
cinéma kurde,
Ylma7 Güney
("Yol", "Le troupeau", .)
Photographe
à ses heures,
Suayip Adlig avait tapissé les murs
de la MJC de clichés évocateurs
pris en Kurdistan de Turquie.
Après une projection du "Troupeau", le vendredi 24 janvier, il
proposait le lendemain, samedi, à
la MJC une soirée de chansons kurdes avec Temo. S'accompagnant au
"tambür",
sorle de bouzouki,
Terno interpréta ses propres textes
en langue kurde devant un public
d'Ebroïciens mais surtout de nombreux ressortissants kurdes venus
d'Evreux, Vernon, Val-de-Reuil,
Rouen et même Paris. La Normandie compte environ 300 réfugiés
kurdes. Celte soirée a permis de les
mieux connaître ou même, de les
'découvrir. '
VIE
CULTURELLE
NIEU\N KRANT
9.12.1985
.
-
.
Koer.dische sjaalvoor burgemeester ':;:,':
~.
,.
"':
I
(
,
-
, •
•
......
• Ze kregen allebel &en sJaal, maar burgemeester DrlJber mocht het IInt)e doorknlppen.
Wethouder Van de M&eberg (minderheden) kreeg &en vaal In handen gedrukt, die later
In Icherven zou vallen om het Koerdlsch centrum aan de Hommelseweg &en goede toekomst te wensen.
richt bij 'grote feesten en
die erkenning tot nog toe niet:
Door onze veralaueefster
bruilotten'. Het i8 een toeKoerden vallen bij het landekuffiStwens: scherven brengen
Hjke minderhedenbeleid onARNHEM - Met een geluk.
der de Turkse bevolk1ngsKoerdische sjaal, die zijn
groep.
ambtsketen verborg, heeft
De burgemeester mocht de
burgemeester J. Drijber af- sjaal houden, net als wethouAndere sfeer
gelopen zaterdag het Koer- der D. van de Meeberg (minderheden),
die
Drljber
vergedisehe centrum geopend.
Drijber complimenteerde de
zeide.
Koerden met de Inrichting
Naar goed Koerd1sch gevan het centrum. "Met ver'Navendiya Kurdistan' is
eende krachten heelt u het
bruik mocht de burgemeester
het derde Koerdische centrum
hier heel leuk gemaakt. Er
als openingshandeling een ln ons land. Behalve Arnhem,
heerst hier een heel andere
vaas beschilderd met Koerd1- erkennen ook de gemeenten
steer dan voorheen." zei de
sehe motieven ka pot later} Den Haag en Deventer Koerburgemeester.
Drijber
va1len. In Koerdistan wordt den als een aparte mindernoemde de huidlge situatie in
een dergelijke handeling ver- heid. De rijksoverheid deelt
",,'"
,
.
.
1.
....,..
...
Irak, waar Koerden op grote
schaal worden gedeporteerd,
'een groot onrecht, waaraan je
niets kunt doen'.
Hij, en ook enkele leden van
de gemeenteraad (aIle tracties
waren
vertegenwoordigd)
spraken de hoop uit, dat de
onderling verdeelde Koerden
in het centrum weI zullen samenwerken.
"Ik hoop, dat u één bent
wanneer het nodig is en da t u
elkaar letterlijk de ruimte
zult geven". Bij de opening
was het centrum afgelaùen
druk. Behalve de belangstelling uit politieke kringen,
kwamen ook vertegenwoordigers van diverse (welzijns)instellingen.
3
~Q~AU~IA HrE'~~~ ~ ~QnTEEL~UEnTEIL~QnTEmoST
VIE CULTURELLE
DEZ 85-JAN 86
DIEBROCKE
CIGERXWlN-.
leidvoller Dichter
eines leidenden
Volkes
Der große Dichter Cigerxwin (Dschigerhun) starb im Herbst vergangenen Jahres mit 81 Jahren im schwedischen Exil.
Sein eigentlicher Name war Sultan Sekhmus. Die Kurden nannten ihn Mamosta,
den Meister. Er war für sie ein großer
Lehrer, ein Meister der Sprache, der
Dichtung. Aber er selbst nannte sich
Dschigerhunh, was sinngemäß verwundetes, leidvolles Herz bedeutet. Der
Grund, weshalb er sich Dischigerhun
nannte, war das Schicksal seines Volkes.
ln seinem Gedicht »Ji Ber Derde Ewan«
(Von ihrem Leid) beschreibt er folgendes: »Großgrundbesitzer,
Herren, Mullahs, Ausbeuter, Räuber, Diebe haben
die Kurden fest umzingelt. Die Kurden
befinden sich in den Klauen der Ausbeuter. Sie haben auf Kosten der Kurden Paläste und Moscheen errichtet, Gefängnisse und Kasernen gebaut. So üben
sie wiederum Macht und Einfluß auf
die Kurden aus. Die Kurden werden in
der Hölle gehalten und mit d~m Versprechen auf das Paradies betrogen ..
Sie sind Untertane und Gefangene, sind
arm 'und unwissend, sind hilflos und
sprachlos. Sie sind ohne Sprecher und
ohne Anwalt. Aus ihrem Leid, aus ihrer
bitteren Lage heraus bin ich Dschigerhun - ein leidvolles, verwundetes Herz
geworden.« (Diwana Yekan, Damaskus 1945)
Dschigerhun wurde 1903 im Dorf Hesare bei Mardin (Türldsch-Kurdistan)
geboren. Vor dem Ersten Weltkrieg siedelte seine Familie nach Amude (SyrischKurdistan) über, Schon als Kind arbeitete er als Hirte und, Tagelöhner. Da er
ein Geistlicher werden wollte, besuchte
er eine Schule für islamische Studien
(Medrese). Um ein guter Mullah zu werden, war es damals üblich, daß man an
vielen Schulen bei berühmten Geistlichen Unterricht nalun. Aus diesem Grund
bereiste Dschigerhun den Irak und Iran.
Auf diesen Reisen lernte er sein zerrissenes Volk näher kennen, kam mit den
Freiheitsbewegungen in Berührung und
wurde von diesen Bestrebungen beeinflußt. Nachdem er einige Jahre als Mullah gearbeitet hatte, gab er diesen Beruf
auf, um sich in Rede und Dichtung seinem Volk zuzuwenden. Er versuchte
mit seinen Dichtungen aufzuklären, auf
Mißstände hinzuweisen und ihre Ursachen aufzudecken. Obwohl er in erster
Linie nationalistisch gesinnt war, wandelten sich seine Aktivitäten und Zielvorstellungen, nachdem er erkannt hat4
te, daß das kurdische Volk auch von
Feudalherren und religiösen Führern
ausgebeutet wurde und diese die Entwicklung einer fortschrittlichen Gesellschaftsordnung zu verhindern suchten.
Aus dieser Erkenntnis heraus wurde er
zum Sozialisten und nannte sich »Dichter der unterdrückten Völker«.
Es ist unvorstellbar schwer, wie Dschigerhùn, Dichter einer verbotenen Sprache, einer verleugneten Kultur, eines
entrechtt'ten Volkes zu sein; bereit ZIl
sein für Gefängnis und Exil.
Dschigerhun war eine Zunge der Unterdrückten, eine Stimme im Widerstand.
Er war eine mutige und aufrichtige Persönlichkeit. Er gehörte zu den sehr wenigen Vorbildern, die ihre Werke in ihrer Muttersprache, Kurdisch, veröffentlichen. Dschigerhun veröffentlichte insgesamt acht große Werke in Damaskus,
Beirut und Stockholm. Als Literat war
er auch aktiv politisch engagiert, er war
Gründer einer demokratisch-patriotischen
Partei in Syrisch-Kurdistan. Außerdem
befaßte er sich mit der kurdischen Geschichte. Ein erster Band dieser Arbeiten ist kurz nach seinem Tod erschienen.
Dschigerhun steht in der Tradition jener
Dichter, deren erstes Anliegen es ist, sich
in ihren Werken kritisch mit der Situation ihres Volkes auseinanderzusetzen,
die Werte und Normen der traditionellen Gesellschaft zu hinterfragen,
sich
gegen ihre politische Ordnung aufzulehnen und einen Anstoß zu geben zu
sozialem Fortschritt
und politischer
und kultureller Emanzipation.
Dschigerhun ist im internationalen Bereich trotz seiner literarischen Kraft und
Größe weitgehend unbekannt. Das hängt
zweifellos mit der Lage seines Volkes
zusammen, das selbst von der Weltöffentlichkeit wenig beachtet, ja sogar
vergessen wird. Dagegen ist Dschigerhun in seinem Volk sehr berühmt. Seine
Gedichte sind von engagierten kurdischen Volkssängern
vertont worden
und verbreiten sich im Volk, obwohl
sie verboten sind. Nur im Ausland haben seine Landsleute Zugang zu seinen
Schriften gefunden.
Seine Popularität nimmt von Tag zu Tag
zu.
Es bleibt zu hoffen, daß Dschigerhuns
Werke bald in vielen Sprachen übersetzt
werden.
Hasan Dewran
Dschigerhun
GULFIROS
-RosenverkäuferAls ich erwachte,
sah ieh einen Rosenverkäufer .
Ich freute mich sehr,
daß er die Rose gegen das Herz tauscht,
gegen das Herz tauscht.
Ein Herz hatte ich leidvoU und verwundet
Erst wollte ich nieht glauben,
daß er die Rose gegen das Herz tauscht,
gegen das Herz tauscht.
Ich wollte handeln.
»Ich feilsche nicht«, sagte er.
» Wer wirklich die Rose liebt, ist auchl
dazulbereit; seine Seele zu geben,
seine Seele zu geben.«
Ich fragte: Wergibt hierfüreine Rose
sein Herz und noch dazu seine Seele?
»Dies ist mein Festpreis, sagte er,
doch verwundet ist dein Herz,
doch verwundet.«
Ich gab für die Rose mein Herz und
meine Seele.
Da klagte mein Herz:
Oh Dschigerhun, gegen eine Rose
tauschst du dein Herz,
gegen eine Rose tauschst du dein Herz.
(Übertragen von H.D.)
1:0PAUPIA HrECP~p~~ ~enTE ELPUEnTEIL~onTE meST
DIE BRÜCKE
DEZ 85 - JAN 86
KOREMORE
-Die BlindschleicheAls die Blindschleiche auf die Erde kam,
gab der Herr der Erde einen Diamanten.
Wenn sie Hunger hat, so soll sie sich
im Glanz des Diamanten ernähren.
Die Blindschleiche ist blind. Tagsüber
schläft sie. Über Nacht wandert sie aus.
Man sagt, die Blindheit der Blindschleiche
komme vom Sonnenschein.
Doch die Blindschleiche sieht im Dunklen,
in der Finsternis der Nächte. Erst wenn
die Dunkelheit anbricht, kommt sie aus
ihrem Versteck und wandert aus. Dort,
wo sie eine fruchtbare Stelle sieht, hält
sie an, holt unter ihrer Zunge ihren Diamanten hervor, legt ihn auf den Boden,
und in seinem Glanz zehrt sie.
Wenn einer der Blindschleiche begegnet,
sich beugt, ihren Diamanten nimmt,
flüchtet, hinter die sieben Berge gelangt,
würde die Blindschleiche ihn aufsuchen
und dort, hinter den sieben Bergen, finden, ihren Diamanten zurücknehmen.
Wenn die Blindschleiche auf ihrem Weg
den Baum, den Stein und den Vogel
nach ihren Diamanten fragt, sie alle
würden Sprache annehmen, ihr Antwort geben, wo er gerade ist.
Wenn aber ein anderer kommt, sieht,
daß die Blindschleiche an einer fruchtbaren Stelle zehrt, sich beugt, ihren Diamanten nimmt und sich schnell entfernt, an den Fluß gelangt und ihn überquert, würde die Blindschleiche ihm
folgen, an den Fluß kommen, und den
Fluß fragen: »Du Fluß, jemand hat mir
meinen Diamanten geraubt und ist davon gerannt, sag mir, ob du ihn gesehen
hast, ob er dich überquert hat? « (
Auch der fluß würde Sprache annehmen
und Antwort geben: »Ja, er kam und
ging, in seiner Hand hielt er einen Diamanten, und so ging er hinweg. Aber der
Fluß, welchen er überquerte, war ein
anderer, dessen Wasser schon verflossen ist. Jetzt bin ich an seiner Stelle mit
neuen anderen Wassern. «
lilt. FIIlHI GUS dir mündlJ.
CMn Ob,r/k/muI1 Im Z/wIki DUlklll
d" 1NnIm.Kurd~ (Türklsch.Kur.
ElM Hhr
distGII).
Obertragen von Hasan Dewran.
5
VIE
CULTURELLE
I<urdisl<a kulturvecl<an
SVENSK-KURDiSK
i I<arlsl<oga 1985
JOURNAL
•
~Nr 3 december 1985 ArgAng 1
Kurdisk bildkonst i Sverige
Den kurdiska Iitteraturen har vi kunnat
börja bekanta oss med tack vare till
exempel Lars Blickströms översäUningar och Ferhad Shakelys föredrag och
artiklar. I Svensk-Kurdisk Journal presenteras fortlöpande bAde klassisk och
modern kurdisk poesi. Däremot vet vi i
Sverige mycket lite om kurdisk bildkonst. Därför var det välkommet au
kulturveckan i Karlskoga ocksA innehöll en utställning som visade arbeten
aven rad yngre konstnärer, alla födda i
Kurdistan och nu bosaua och verksamma i Sverige.
Den muntIiga traditionen har varit eU
star kt inslag i kurdisk kultur. Man har
beräUat sagor och myter som har förts
vidare frAn generation till generation,
och man har reciterat dikter. I anslutning därtill har sAngen, musiken och
dansen biomstrat. Bilder förefaller inte
ha haft samma stora betydelse, och den
egna specifika bildtraditionen Aterfinns
i konsthantverket,
den kärleksfulla utformningen av bruksföremâl och de ornamentala mönstren i textilierna.
EUROPEISK pAVERKAN
När man gick frAn konsthantverksutställningen i biblioteket till mAlningarna, teckningarna och grafiken, kän-
8
de man hos fiera av konstnärerna igen
konsthantverkarnas
lust aU dekorativt
rytmisera bildytan, att förenkla och stiIisera motiven. Om man kan se detta
som ett säU aU anknyta till en egen tradition, mAste man samtidigt konstatera
aU mânga avgörande impulser hämtats
frAn oIika strömningar inom den europeiska 1900-talsmodernismen.
Det var
pâfallande i till exempel Omar Farouqs
och Abdulla Bestons mâlningar och i
Ali Medhets expressionistiska svartvita
arbeten.
Och inneMllet, dA - vad ville de unga kurdiska konstnärerna berätta pA det
sprAk de valt, bilderna? Ja, det avslöjar
nAgra slumpvis valda titlar: Till Kurdistans martyrer, Fängelse, De deporterade, Arkebusering, En förstörd h\ .\\en
bilder där abstraktionen
hade drivits
längt, ibland sä längt att det var svârt att
avläsa motiven, kunde ha sâdana namn.
Det handlade om det älskade hemlandet
och om kurdernas villkor, förtryck, Iidanden och kamp. Men bilderna kunde
ocksä spegla gemenskap, glädje och
'.;,
, :t
, ~.;";--~
m,.tI
,'ù'w/ ••",tI, gm/'/'
('fi
.,',
J..lIrrilçk honde och hans/ami/j.
"
"
ömhet: Folkdans, Newroz (den kurdiska
naitionaldagen), Mor och barn, Hopp ...
REALISTISKA
BILDER
Jag upplevde budskapet starkast i de
mest realistiska bilderna. Siyabend är
grafiker och skulptör, food i norra Kurdistan 1952, utbildad vid KonsthögskoIan i Istanbul och nu bosatt i Vaxjö. I
Karlskoga visade han skulpturer, sma
statyetter av människor i vardagliga situationer i Kurdistan. En bonde kommer vandrande med sin familj och sina
djur. Tva män sitter fängslade, nakna
och bundna med rep. De vralar ut sin
plaga och sitt motstand. Hela deras
krampaktigt spända kroppar uttrycker
detta skrik, som är fyllt av lidande och
vanmäktig vrede. Endast den som själv
eller pa nära hàIl har upplevt förtrycket
och den fysiska och psykiska tortyren
kan skildra lidandet merl en sadan inlevelse och sa att betraktaren tvingas sätta
sig själv in i den plagades situation.
Mohammed Kha/ed föddes 1954 i staden Kirkuk och bor nu i Alvesta. Han
visade nagra bilder som han byggt upp
talmodigt med sma prickar och tunna
streck, omsorgsfullt som om han skulle
ha ciselerat fram spröda ornament i en
silverbägare. Men ocksa hans motiv var
hämtade fran den harda vardagsverkligheten i Kurdistan, som till exempel bilden En martyr, där en död motstandsman hänger i eU taggtradsstängsel.
Det
blir en hyllning till dem som offrar sig i
kampen mot det grymma förtrycket.
,
,j
Tvälängs/ade män, skulptur av Siyabend.
Utstäl\ningen i Karl<;koga vi<;ade all
det finns intressanta konstnârer
fran
Kurdistan i Sverige. Vi aterkommer
i
Svensk-Kurdisk Journal med presentati-
oner
och
intervjuer
och
naturligtvis
hilder.
Bild och text: Göte Ask
7
..
VI'E
CULTURELLE
IKATRINEHOLMS
KURIREN
J
Tor~dag 19 december 1985
Kurder och svenskar
bildar vänskapsförening
Efter llvllga diskussion.
pa kurcUlka enade man
Il, "m en förenlng bestaen.
df. v: Azad Ai.shalarchi,
Vian MU!ltafa, Mohammed
Mustafa,
Malte
Nord.
ström,
kursförestAndare
pl Asa folkhö£,skola, Len.
na' I{a.rl88on,ordförande I
In\ ..lldrarnlmnden,
AnnMarie Cervin, Olle Frltzell,
studierektor för ln\"andrarbarn I Katrlneholm, Pay.
na noch Kader.
er
Fl~ ktlngar blldar otta tören1ng.
ar 1nom de egna leden för aU träf.
fas och umgAs med varandra.
Men pA onsdagskvallen bIldades
tonarbetsgrupp för en Svensk.kur.
disk vänskapstörening I Katrtne.
holm. Och det är kurderna som BÖker tràtta svenskarna.
En anledn1ng till aU arbetsgruppen blldats är aU 40-45 kurder
bosaH sig I Katrtneholm under
1985. PA omd;,.gsk\'lWen hade eU
15. tal kurder slutlt upp I akttv!.
tetsrum 2 pA Igelkotten Svenskar
oc-hkurder sökte komma tram till
hur
eningen skulle blldas och
vad "en egentllgen ska syssla
8
med. De kurcUska Iynpunktema
lolkadel WI Ivenska av Mohammed Mustafa som vartt !yra Ar I
Svertge och är anstàlld 10m lamll.
jepedagog av kommunen.
Svenskarna Iramlörde slna synpunk ter till 1'.l&tsArvendal som
lamordnar fiyktinglrAgoma Inom
kommunen. Dessa lolkades I sin
tur till kurcUska av Mohammed.
Och man kunde kon.tatera atl dei
Ir alltd sprtket som Ir det störs.
ta h1ndret för atl svenskar och
kurder .ka etablera kontakt. Det
Ir ockd eU av Iklllen tUi aU man
vlll bllda en förening - för vän.
skap Over .prAkbarrtären. En av
de kurdlska deltagama sade:
- Del racker Inte med tre och
en halv Umme •• venska per dag
lör att lira Iig sprtket.
Därtör är
det v1ktJgt med en sAdan har för.
en1ng för att dels lära sig sprAket,
dell lära sig om de svenska tracU.
t10nema och den svenska kulturen.
Arbetsgruppen för en svensk-kurdisk vänskapsförening
valdes pâ on.sdagen.
FöljaMe blev ledamöter, fr.v. Lennart Karlsson, ordförande i Int'andrarnämnden, Azad Al-skalareM, Vian Mustafa, Mohammed Mustafa, familjepedagog,
Olle Fritzell, studierektor, Malte Nordström, kursförestândare ....Isafolkhö{Jskola,
och Ann.Marie Cervin. Foto: Agne Hörnesfig.
Tisdag 14 jan. 1986
VIE CULTURELLE
Frat, kurdi.sk författare,
iKarlstad
.SmnggImle dikter i rnimœt
/ran fortryckets Tur1det
_lit_
Del 4r ~ 1cort1l4zt _a llIH eft lwett .lIriIcte oe. lIIÖI'IcImI_ ..
_
naöter
mi,l i rill fIoItad.
ett. pli RerrIaatn i KarbttaL Mallftetl Miet' FraI Ceweri, m U"II brdUlcJir1a1tarefrl,a
lIett I.'*'-Ica delett.v K.r4U1aa.
Med rill
oe• .,..
leettde /NIJar UII Illig om N rill 4,. lIIiddag lIIf!d
Ilcmom illllGa vi Wt;ar
lai _ UIII Jir1aUaraluap oeil uiUiv i Sverige.
Middafea be.,4r
.at __ roMf'.
- Torfli,lIllGl, ~
...... oeJa WUig• ..,.,. ua oeJa .... UlIf' liIe iroaUld.
1'4"'.
.v "-
"rt ....
Snackel om de svensta oeh
kurdiska
malkulturema
fOr
oss in i en djupare disku.lon
om Frats rem'" i SYeriIe och
nyklen rrln Kurdistan.
Till Sverile Ikte Frai
h llOIIlJI1aren 19l1l1.u.n.ekle
politiok .. yi och lick ....
i
landet. I sill hem1and v.. han
ordf6rande fOr en kuiturf6r.
eninl, van frImsta lIIi1 var .U
.prida kurdislt lilleratur och
ulveclda del ku",isk.
oprl.
ket.
c.we-
o
ftRIMINELLT
_ Men de lurlda.
Iapma
forbjuder ail 1_, sltriv. och
lala kurd.ska och därmed Ir
ocksll ail kurdisk Iilleralur rör.
bJudeo I Turkiet. Med andra
ord sysslade vi med nlilot som
var knmin ..111enli!(l den lurklSka slal ..n, sä.r Ceweri.
Nar foremnllens
hemlille
och "broltshl!a" verk .. mhel
upplaekles n den lurkiska
sakerhetapolisen
eller nlgr.
Ilr arre.lerad...
nera av föremnl!ens medlemmar som Be'
nare dömdes till hArd. Ilnaelseslraff. Men Ceweri Iyek.
ades komma undan arreste.
rinl!arna.
_ Jag nydde till en annan
ort sA fort jail mlrkle all si.
kerhelspolisen
var ute ener
osso Militären gjorde ner.
ra .. lor mol vArt hem oeh lade
beslall pl pùna b6cker oeh
manus. Men del hade j., rlk.
nal med, dIr/lIr brukade jag
alllid g6ritma Wldan nAIra kopior .v mina manus.
o
FLYKT
_ Nir det atod klllrl aU ~
var efterlysl av alkerhelspoUsen hade Jag ingel annal val
An aU Ily. Jac anInade mad
faloka
idenUtetshandlingar
och p.... f6r .ll kunna komma
ul ur Turklet. Men mina cIik.
ter viUe j81 abIolul ta med
mil. Ali ta ....t lÏIl JMli,per
med kunlisk ù.rift var riak.
fullt. Den slkrule vigen var
ail mata in diklernll i minnet.
allläre dem ulanIiD. Sillonle
j.1l oeksl. Det v. ell hArt 81'
bele men del gic:It.
Fr.l Cewwl her givlt uClre
diktsamlinllar i Sven,e. N
av dem innehll1er just de dik.
l..r som han "omualade
uC"
Ilenom .ll memorera dem iliU
eilet minne. .
F6raa ..han sAI en
kunliok boll ..... .., 16 .... Boken var en diktaamlinll .v den
nutida kurdiska poeoina fader
CileriWill,
sOnt tillbringade
de sist. te. Aren .v sill U. i
exil i Sverige. Del var denna
bok som lick Ceweri .lt .kriv.
dikler.
o
NYTTLiV
- Del _ en ènonll upflle.
Be Mltt •
apoik i
okrift. Jag trodde inIe miaa
ÖIlon, Ilste boIlen _
lien
gAnger. o.t var I0Il\ jag hade
velM JIll Il
uppllckl..qot
n)'U i mitt Uv
falln jac vuxil upp med della
oprlk.
Den muntIip u.diüOIM!n ...
fortf~
dominerande
i
Kunlillan.
Del Ir tack vare
denna tradition IOD\ den klu...
kurdiù.a
liueraturen
kunnal leva bar till v.... da..... Denna munllip tradition
Ir crunclen ocbI fOr Ceweria
dildni....
- LeIender, ....... diklar
och olnaer lever vidare po
nom .ll cie 6verRln Hn poeration till .neralion
och ciro
kulerar Hn ort till ort pnom
heia KurdJatan. Det J.g h6r1
oeh lyssn.l pl Ir mer In dei
j.lllist.
SA v.r dei med mina
dikter oeW.
De fick .prid.
ning endlIlI genom aU jag
v.ndrade runloch liste dem
högt vid bröllopsf ... ler. demonslralioner och andra folkhila .. mmankomsler.
0 MAJAKOVSKU
Inlernationelll
Ir clet fulu.
rislema
och slnkill
Ml\Îa.
kovskij 10m mesl "'verkai
Ceweri.
- Ml\lakovokij. Uv och verk
her lIlort aIarkt Inlry<:k pi
mil. l'ör honom var poesin ell
v.pen mol makthavama
Uk.
som dei Ir f6r Oll i d.ll. Han
var en uni oeh modlll klmpe
som aIIlId tog llII1ninI f6r lill
rolk, met f6rtryck oeh orlltYÏIor.
Cewelllllar om Iton pl fOr.
nyelae, pl en blUra och U.....
re framtid en n6dvlndill'
bel.
- Min. dikler Ir lIlorda .v
oeh samtidicl ell uUryck f6r
denna n6dvAndighel. Men .U
sltriva enkelt, .ll komme med
liItbepipIip oeh omedelbara
budslt.p Ir oeUl nödYlndigt
om cliklerna sit. Il spridning
bland folket, som tiIlll6rre de.
... baslAr ." ana1f.beter oeh
pl Il lAll fOrvandJas till ell
madeJ i~Ar fJ1betskamp.
Fôr denna intervju 6venat.
le Ceweri delar ur en .v line
noveUer oeh en .v Iina korte
clikter. "Jagder
diI" heter
denna dikl:
MiM Milder
.aIœr diu
tllIr 4r diM 1l411der1
lIIillCl /Igot&
Iitlcer diM
tllIr Ir diM /lgotI1
Mitt lr,f4t1G
Iitlcer diU
tllIr 4r cUtlIr,f4no1
71
i~""
a '" It __no
",itt d4ra1dtga
l4t det brifttIG
/V4no
lilz..",_ med dllt
i 1lllr h&anIclriga eld
alll6rlt all la....
~
/riIIeI
o OVIUlnn
-
~
kInner )i.a
I.
,
/
mil bile mopn skrlva pi
svenok..
Just nu (>venltter
jag "GIst hoa verklilheten"
av PAr Lacerkvill.
Genom
6venlUninpr hoppu j.. ul.
\'eckla miR si j.. kan skriva
Iven pllYensk .. siger Frai.
0 I .. A.NGELSE
Men den terror oeh fOrlaUel.
1er som kurdiska fOrf.uare
oeh intel1ekluella ullllla fOr
blir .vR6nnde i Ceweria fOr.
faUankap.
- De fIeIla .v mina vlJmw
oiIter i milillrflngelMr,
d.JlIigen Iller jag rapporter
om
den tonyr oeh fOrnedrinl de
ullllls f6r. Sjllv dr6mmer j.1l •
fortfarande
eller fem ... i
Sverige .Ujagjag .. oeh torteru.v
miUliren. AUI della
lvingar mÏltiU ell kluvet liv
med f61lema i Sverille och hufrai Cnvni Ur fi..
il .. Ire ..iIclaa"" ..... r i S~
rN ....
vudet i Kunlistan.
u
1IfIlMe al" /ri ..'rarkWl
Sedan ell ... liIIbak. bor Ce- dem in ..e","l" dUcI~r_
I/e.......
lIl1WMONN
i
rilf
~""
..
i.ae.
weri i Itarlstad. Han l~ker.ll
livet i Karlstad ligger bonolll
nJrmare ln i olorstAder. Del
Ir IUIft&re oeh mindre streu i
- Remo ôppn.de inte munnickede omarkhgt. Hon la S'Il
Karlstad.
nen. Han !tirrede envisl ner i
Rktrill i "un m8n~ hft.!llut mf"n
- Hlr her jail kunnal sltriv.
Ilolvet. fixerad. blicken pA sihon Ilav sill ja eller nej '" ettl
/lrdigl en novellsamlinll som
na tAhlltor.
säli som Dino Inle kunde miss.
jag oka publicera i vir. Novel- Är du d6v, skrek Dino
lolka. En för Remo omlrklig
lema handlar om min barnoch slog handnatan i bordel.
mck, en haShl! svepning med
Respekten
för r.dern fick
dom oeh min. barndomaup!>,
kj~len. en knyek pA höften,
levelser .ki\jer sillnle myckel
Remo ail darra. han ville k.oh ka lecken for samlyeke elfrln de andra hamens öden i
sla upp dörren och springa
ler m,sslyeke, ell sprAk bara
null land. Faltilldomen
och
dä.rifrrt:1 men han rarde 5111 inf6r Dino. Han folJde allhd hendei koloniala förlryekel dr.bte. För forsta J(àngen I Sin nion... viUa. del hade de mlnga
Arilla levnad lrolsade han Dibar hArdasl bamen.
Iren tillsammans med Sara
no. En kraftkamp hade bOrja!.
IArt honom.
0 POJKD.ÔMMAR
I solstrimman som slog en
Hon var klok som fl, dess"Cykeln" heler en .v deaa
lala av Ijus över d ..llilla rumulom s!raffad .. hon omlrkligt
noveller, I0Il\ handlar om den
mel uppenbarade
sig Remos
för andras ÖIlon men nog sä
nioArilla RemO! drömmar oeh
mor. Hon bar lallrikar slapla.
smirtsaml för Dino".
kamp om .ll Il en eykel. Rede DA varandra.
Högsl upp
o SVE.IGE BRA
mo Ir son till Sara och Dino,
Ironede en karoll som slnde
en f.ltill arbelarfamiU
som
Om sillliv • Sverille oeh .ina
ul de Ijuvlilasle Angor.
nyUllen nyttal frAn landel till
relationer med svenskar lalar
- Vad är det med dill min
en Iilen induslrislad I Ku",iCewen
enbart positivi.
son, undrade han.
SUon. SI bAr beakrivet f6rfal.
Sverille
har
lillf6rt
Remo IAtsades inte ha hört
laren denna .tadsmiUô:
m~kel loll i mill üv. Jag har
frillan.
flll
möjlillhel
.mva
och
läsa
- Jal vel nOIl hans prosid4
vad jail viii och del uppskallar
blem, svarade Dino skarpt.
"I staden var inte erbetsjag hogt. Jal vel all sAdant ir
Del ir den salans eykeln .....
dagarna Il lint.
men hAr
sjl1vklart for mAnga men inle
Fadern stir inte ul med
flUU1Singenlinc f6r lr6lta ÖIlon
för mill.
denna situation och lovar .U
.ll uppticka. HÖIla hus okym.
SjAlv her jalllnte rn6l1 nigra
han ska köpa sin son en cykel
de IÏkten. Fabrikerna apydde
negahva eUer lienthga allllynIr han har rAd. Sonen bUr
ul sin svarla 16k dygnel runl,
der FrAn svenskamas
.. da,
nalurli!(lvis Iyeklill över I6l\el
ibland kindes del som om
som de si olia talas och sknv.
men "mAnader och ... Il''' och
............. var fyl1da .v 801".
om. Tvlrlom her jail mAnia
cykeln finns fortfarande bare
Fadem, Dino, her just komIoda vinner bland svenskarsom en dr6m i cykelh.nd.
mil hem frln sill erbete i en
na och mill intryck .v sveMlamas .kyltf6nsler".
fabrik dA en dialog mellan de
ken i Ilemen Ir ail han i
Novellen slular med all ReIre familjemedlemmarna
hör.
grunden har en stark humamo till slul flr en cykel.
j.r:
ru.tiak inatAlJning till förföbda
"Remo .kulle imln..
...
"Dino IUCk.de. Han sAil pl
mlnniskor.
komma ihll historien med cyRemo oeh viaate sA vii varf6r
Ce .. eri ultalar sill minsllika
kein som den lyekUlLute stun.
hans son .. tt och \jurade. Men
v.nnl
om Vlnnland
och
den i sillliv. Dino .kulle oeIlsi
han lltaades om lnllentinll, invlrmllnninllar.
minnas d.llen nIr han iter
nu en kort olund ville han vila
- VIrmIand Ir ell av de
blev mannen MMn hoU sin.
slU blre Hn vlrlden utanf6r.
vac:kraste Ian<ùkap Jag sell.
löllen. En far all se upp till.
- Hur her du haft dei i akol.
J~ LInker bo bar hir, jail
Och Sara, lion log ... "
an, la han UU aist.
tri"" med ail leva bland vArmo TYST SP.A.K
Remo kurade ihop sll och
Iianing .. , de Ir vlrilita och
lYarade inle.
IIAnla IIlJ<:ken skildrar för.
6ppenJVlrtade mlnnisltor.
- Jag frlpr diI, min 8On,
f.llaren
relationen
mel1en
Jlut her du haft cIell akolan'
man och hustru och del lysla
Text: ESREF OKUMUS
J:lIno kinde hur blodel .klll
.prlkel dem emellan.
Foto: LARS HEDELIN
upp i .nsiktel.
"Dino sig '" Sara. bon
9
J
Human Rights Council otAl.,t~traliß
PO. 8o¥ E363. Queen Victoria Terrace, A CT 2600 Telepnone
062-474822
Cables:"
HUMANS"
Telex AA61643
HUMAN RIGHtS AND T-HE KURDISH QUESTION.
I am far from being a specialist on the Kurdish'
question, although I am aware of the background, having discussed
the issue with Kurdish leaders in London, and having made brief
visits to some of the countries with Kurdisb minorities. However,
the Kurdish situation falls within an area of special interest to
me from the point of view of ~u.aft rights, that is to say, the
plight to those nationalities who today suffer the consequences
of the self-seeking western imperialism of the pa!t, and whose
appeals for help and justice have gone unheeded, in an international
system in which the rights of the small nations or
peoples are so often cynically sacrificed in the name of narrow
economic or strategic interests.
A second point concerns the position of Amnesty
International,
on whose behalf I am speaking at this important
meeting. I need to make it clear that AI does not focus on
the question of self determination, -which must be the central
issue for the Kurdish peoples. However, its concern for such
questions as freedom of conscience, freedom from arbitrary
arrest, and its relentless opposition to torture, are by
implication a commitment to the right of the Kurdish people to
promote their cause freely and peacefully, without fear of
political repression or IntImidation.
However, if I seem to be straying from the sp.cialised
field of Amnesty concerns in relation to the Kurdish question,
please understand that I am speaking also in my capacity as
President of the Human Rights Council, as a member of the Parisbased Federation Internationale des Droits de L'Homme, and a
member of a recently-formed
International Forum concerned with
the rights of minorities.
The Kurdish people are a distinctive people, and one of
the largest ethnic groups in the Middle East. Certainly they are
one of the largest nations in world who have been denied the
right to have their own independent state, in which to preserve
and develop their own rich culture.
"
From a general human rights point of view their
credentials for independent status cannot be questioned. As a
national group they have a long history, going back to more than
a thousand years before the beginning of the Christian era.
Indeed, it could be said that the Kurds have suffered more than a
thousand years of colonial exploitation of one kind or another.
In the words of an article in the French newspaper, Le Monde,
some ten years ago:
• The Kurds constitute a single nation which has occupied
its present habitat for at least three thousand years. They
have outlived the rise and fall of many imperial races:
Assyrians, Persians, Greeks, Romans, Arabs, Mongols, Turks.
They have their own history, language and culture. Their
country has been unjustly partitioned. But they are the
original owners, not strangers to be tolerated
as
minorities with limited concessions granted at the whim
of
usurpers-.
10
The harsh and unjust reality
of the Kurdish
situation
is
that their homeland#
often referred
to as Kurdestan#
and which
lies at the conjunction
of five different
states# Turkey#
Iraq#
Iran# Syria and Southern
Soviet Azerbaidjan#
is being held in
virtual captivity
by several of these states# especially
Turkey
and Iraq.
According
to Kurdish sources
there are more than 20
million Kurds# with the largest component
in Turkey# about 10
million#
with 5 million or so in Iran# perhaps
3 ~illion
in Iraq
and significant
numbers
in Syria, the-Caucasus
règion of the
Soviet Union# and in the Lebanon.
For many centuries
the Kurds have been caught up in the
conflict
between Persian,
Assyrian#
Ottoman#
and Russian
empires,
at enormous
human cost. In the aftermath
of the First World War,
they were at last given some hope# In the wording
of Woodrow
Wilson's
Programme
for World Peace which stated that the Kurds
and other minorities
in Turkey should be "assured
of an absolute
unmolested
opportunity
of autonomous
development".
With the
Treaty of Sevres in 1920, it at last seemed that a Kurdish
state
would emerge# but thanks to the coming to power of Kemal Ataturk
the
Treaty was never ratified
by the Turkish Parliament
and it was
virtually
ignored. However#
it remains ~ key reference
for
Kurdish people throughout
the world# moth a slender hope that a
pledge of the past might eventually
be fulfilled,
and yet another
reminder
of the frailty of the commitment
of the world community.
Within a few years of the Treaty of Sevres the Turks
unleased
their policy of -turkification"#
which the Kurdish
people courageously
resisted
at enormous
human cost. Almost
250,000
Kurds were massacred
during a campaign
in 1925-26#
but
despite
these terrible
losses the Kurds continued
to revolt.
A period of Soviet occupation
during
the Second World War
led to the formation
of the Mahabad Republic,
but with the
withdrawal
of Soviet forces in 1946, Iranian
troops moved into
the Republic
and occupied
the capital
of Tabl"iz. A few months
later all of the Republ ie's leaders,
apart from Mullah Barzani,
were summarily
executed.
Support
for the state was thus brutally
suppressed.
It seems that the position
of the Kurds was somewhat
ea~ier
in Iraq in the post-war
period, and the coup uf General
~assem
ln
July 1958 held out hope that the Kurds would at least be able to
establish
an autonomous
state in Northern
Iraq, and Mullah
Barzani returned
from his exile in Moscow.
But it did not turn
out this way and within three years a full scale attack was
launched
by the Iraqi army on Kurdish
areas, causing
hundreds
of
thousands
of people to be displaced.
After a period of relative
calm under the Baathists
in 1974, fighting
resumed as Iraqi
troops again sought to quellopposition
and rebellions.
In the post-war
years the Kurdish
people have suffered
cruelly
from attempts
at various times by Turkish,
Iraqi and
Iranian military
forces to crush their dissent,
and their
opposition
to the oppressive
nationalism
of these three states.
Thousands
have been killed and more than one million have been
forced into a hopeless
refugee status
in camps where conditions
for years have been grim.
This long and bitter struggle
has affected
the people
in
many ways. Not only have lives been lost, and houses and farms
destroyed:
the childre~
have in many areas had only limited
access to schooling
and medical attention.
In Iraq, in particular, ~housands
of the educated
elite,
including
doctors,
teachers~
lawyers, engineers
and so on, fled from these areas.
11
The war between
Iran and Iraq may have eased pressure
DCI
the Kurds for a time but according
to a report from the International
Federatiou
for Human Rights.
in June this year the
Turkish
and Iraqi forces were preparing
to mount a joint
operation
against
the Kurdish
rebels over the border regions.
an
operation
which was bound to bring a new dimension
of suffering
to the ordiDary
inhabitants
of the area.
Amnesty
International's
involvement
in the Kurdish
question
has been largely
through
its work on human rights
in
Iran, Turkey and Iraq. Kurds were among the 400 executions
reported
by AI to have taken place in Iran in 1983. In that
country
59 prisoners
of the Mahabad
prison were executed
in
reprisal
for an attack by Kurdish
Peshmargah
forces on the local
garrisOD
two months earlier.
In Iraq the situation
was covered
in
a special
report on torture which was issued in 1983. The report
concluded
that torture
was routine and widespread,
and that
numerous
expcutiorls ....
el-e being cclrrieè out edch,
in CO[ltlaàiction
of Iraq's obI igation under international
law. It is clear that
some of the victims are Kurds. In Syria AI has made submissions
in relation
to a number of Kurdish prisoners
of conscience.
In many ways the most serious case is Turkey,
fot- it has
the largest population
of Kurds, and moreover
its government
has
additionalobligations
in relation
to human rights based on its
membership
of the Council
of Europe. Oppression
against
the Kurds
could only be described
as extensive
and perverse.
Recent AI
reports
show clearly
that the Kurdish
minority
of that country
has suffered
harsh discrimination
and oppression.
Examples
of
these repressions
range from the imprisonment
of the editor of
the Kamal publ ishing house which specialises
in Kurdish history,
M Resep Marasl i to the long imprisonment
of Mehdi Zana, the
former Mayor of Diyarbakir
(24 years). Many Kurdish activists
in
this area have been charged
with separatist
activities.
There
have been many reports
that the Kurdish prisoners
in Diyarbakir
and Erzurum Military
prisons have been subjected
to torture. Even
prisoners
who went on a hunger strike have been tortured.
And of
course
there have been executions,
with Kurds being among the
more than 50 persons
who have executed
in recent years.
There can be no doubt that the Kurds are a people who
are cODtinuing
to be subjected
to violations
of human rights of a
most serious kind. They are, however,
a vulnerable
people whose
rights have again and again been sacrificed
in the great and small
power manoevres
that have gone on in the Middle East in recent
history.
Their predicament
deserves
much more attention
and
sympathy
from the international
community
than it present
receives
from major western powers who seem only too ready to
appease
the whims of strategically-important
countries
like Iraq
and Turkey.
We should never content
ourselves
with the view that the
Kurds could be a nation: without doubt they are a nation, based
on a rich cultural
heritage
and a long history.
Not least. they
have a unity forged by hundreds
of years of suffering
and
oppression.
They have a right to self-determination,
a right that
caD never be extinguished
until it has been freely exercised
_
not by the nationa: istic claims of the governments
where Kurds
live, nor by the narrow and expedient
accommodations
of outside
powers.
The rights of the Kurds not only survive from the Treaty
of Sevres:
they exist in the terms of the United Nations Charter
and other international
instruments.
To understand
and r~cognize
these fundamental
rights and to press for their implement~tion
is
a challenge
that should be taken up by all concerned
people.
August
12
1985
J j m D u [1 n,
P 1- e sid
e
Ij
t .
MESSAGE FOR ROS KELLY M.P. REPRESENTING THE MINISTER AT THE
AUSTRALIAN KURDISH ASSOCIATION OF CANBERRA FUNCTION ON
22 AUGUST 1985.
I am pleased to be here this evening representing the Minister
for Immigration and Ethnic Affairs.
Mr Hurford regrets that
he could not attend personally due to a prior engagement and
has asked me to deliver the fOllowing message on his behalf.
-The history of the Kurdish people in the Middle East can be
traced back over 3,000 years. Your contribution to world
history has been significant.
One of the most famous Kurds
was Salah Eddin Ayyubi (Saladin) who was a Sultan of Egypt and
repelled the Crusaders regaining Jerusalem in 1187.
Despite ,the relatively small size of the Kurdish community in
Australia, you have contributed beyond your numbers to the
growth and development of our multicultural way of life.
As an Australian l am proud to live in a society which
provides the freedom for ethnic minorities to express and
retain their culture and language.
Organisations, such as
yours, can play an important role in this process.
By sharing your cultural heritage with other Australians you
add to a society in which tolerance and mutual understanding
are essential characteristics.
By educating your children you
will help keep alive a rich and diverse culture that spans
thousands of years.
The Government wants to help maintain and transmit the
numerous cultures and languages represented in our community.
I~ hopes they will remain vital elements in a dynamic and
harmonious society.
Such diversity is a national asset to be
cherished and safeguarded.
As a member of the Government, l acknowledge the contribution
you have made to Australia.
Please accept my best wishes for
the future activities of the Kurdish community."
13
INFORMATIONS
I
10. 1985
H~der äbner for
undervisning i
kurdisk modersmâl
Men mangel pA
skriftlige
materialer ger
undervisning af
kurdisktalende
bern vanskelig
Der er ikke naget i \'ejen for. at
kurdisktalende
forœldre kan
forlange deres born undervist i
kurdisk som modersmAl, Men
undervisningsminister
Bertel
Haarder anser det for ureali.
stisk. at falkeskaien vii kunne
tilbvde
en sAdan moders.
mAl's-undervisnmg pA grund af
manglende
undervisningsmaterialer. Det fremgAr af et svar
i Folketinget til den radikale
Bernhard Baunsgaard.
!folge bekendtgerelsen
om
undervisning af fremmedsprogede l'lever skal en kommune
tilbyde sine indvandrerbern
undervisning i der!:'s modersmAl. Undervisningen er frivillig og foregAr uden for normal
skoletid.
ModersmAlsu ndervisningen
foregAr sœdnnligvis
pA natianalsproget. Det vil for pakistanere sige urdu. sel v om barnets
modersmAI reelt er punjabi. Og
for tyrkiske born foregAr undervisningen pA tyrkisk - uanset at borne ne hjemme taler
kurdisk. et sprag. der er for.
budt i Tyr~.iet. Hondparten
af
tyrk~rne i Danmark kammer
fra de kurdisktalende omrâder
i 0stt~'rkip:.
Intet initiativ
Baunsgaard
har
spurgt
Haarder. om han vil tage initia.
tiv til at kllrdisk am'endes sam
modersmàJ s-under\'isning.
M~n det \.jl'mder\'isningsministeren ikke.
Han fremhœver i svaret. at
kurdisktalende forœldre allerI."
de har mulighed for at krœve
14
modersmâlsundervisning
pA
kurdisk. Ministeren henviser
til den fernœvnte bekendtgereise. hvori det hedder: ..Det
p4hviler kommunen at tilbyde
fremmedsprogede l'lever (... 1
undervisning i deres modersmAl lnationalsprogl ... Haarder
talker i sit s\'ar bestemmeisen
sAdan. at en kommune ..skai
oprette
modersmAlsundervisning i eth\'ert sprag - her.
under ogsA i sprag. der er uden
officiel status i hjemlandet ...
Undervisning med kvalifiee.
ret lœrer kan dog kun blive til
naget, hvis forœlldre til mindst
12 born onsker d!:'t. Og ministeren fremghœver. at der ikke
hidtil har vœret forœldreonsker om kurdisk modersdmAlsundervisning for et tilstrœk.
keligt antal l'lever.
Intet frelIes skriftsporg
..Fremsœttes der imidlertid
onske om kurdisk modersmAlsundervisning for et tilstrœkkeligt antal l'lever. mA vedkommen de kommune forsoge at tilvejebringe de nodvendige for.
udsœtninger for at etabiere un.
dervisningen...
hedder det i
svaret.
Men det fremgâr. at BertI.'l
Haarder anser en sàdan undervisning
for urealistisk
pA
grund af manglen pA undervisningsmaterialer.
Han henviser i svaret til. at der ikke fin.
des et fœlles skriftsprog. der
kan forstâs af alle kurdiskta.
lende .
..Eksisterende skriftlige materialer er derfor aUattet i en
besternt dialekt. Det mA vœre
en forudsœtning for. at der kan
etabieres kurdisk modersmAlsund"rvisning.
at der kan fremskaffes skriftlige materia.
1er. som er affattet i en dialekt.
jl
som de pâgœldende l'lever kan
forstA... skriver Bertel l-laarder.
If
I
I
,
I
SDMDSV.LLS !'IDMIMG r.t"..........
2 deœIùtr 1915
"Vi kan ju inte bli
svenskar över en natf"
- Del är OIDÖjllgt aU
bergin aU Oykllngar
bara över en naU ska
börja bete sig som majorileten av svenskar.
Skillnadema i deras tldigare Ievnadssitt jämfört
med vad de möler I del
nya landet ir alldeles för
stora.
nella kurdi.ka samhill.t beslAr av
olika slammar med .n I.dar. 50lIl
har makt.n. OIr fin.. ocbA
"agan" som ir .tora jo,diga ...
50lIl ibland ocbA kan vara .taml.dar.. o. n.. la ku,de, hor pA
landsbygden och "agan" har stor
som ilIte fir nApa al'lIlerupplever
clet som en traaedi. Delit 5ÖnCrna
som lka fm den tunliska kampen
vidare.
Minnen bar clet yIlenla ansvarel f6r familjen. Han Ir ansvaria f6r familjens f6n6rining.
VÄLKOMMEN!
Det sager F.rda Turan. som ir
kurd. F.rda Turan ir I.dar. for.ll
kurd1,kt proj.kt i Stockholm och
han har bl a kartlagt kurderna. SIluallon
I
förortcma
Tensta
rer.
och
Rmk.by
-
Kurderna
kan raknac;
till eU
vAr fld" \'erkhgl garnla kulturfolk . berauar Ferda Turan De har
vant bo!.alta I samma omràde I
m) àr Oct är en av \lärlden"i stor"a folkgrupper utan .g.l land.
Kurdi.lan. som betyd., ku,dernas land. stracker sig over fyra lander Turklet, Svncn. Irak. Iran
och en hlen bllui: I SovJetunlonen.
Till ytan il, Kurd"lan ungelar Itka
IIV
En artikelserie
om invandringen
makI il•• ' de lordlilsa bonderna
som arbetar under honom.
- D.n tradlllOn.lla kurdiska
Joner kurder Hur "ilor grup~n ar
uppsvlrt alt fl nlgon "ktlg uppfalt- f.mIlJC'n ar patnarkahskl
byggd. berAlla, F.rda Turan VanOIng om, eftersom de ohka landerhgtvls
hestâr
famliJen
8\1
en
eller
naIl regenngar "Ill uppge IAga Slftror. och màng.a kurdl'ika kallor VIII t\'a (ar- eller morforaldr.r och en
eller flerd gifla s,()ß('r med 5IßI flover'ikalla antalet
mliJer
Kurdcrna har ert egef sprâk,
- Den ald~ta mannen I famliJen
kurdl ...kan. som mte ar 'ilakt ..are
har den hôg\ta auktontelen.
sedan
"ilg
med luns.ka eller arahlska
lommer
dt andra mannen I famllSkllln<lderna ar hka s.lon som melJ.n
,angordn.de ch.r Alder.
Ian wen ...ka och flnska
I Kurdlslan lever l'lefolkmngen I Rland harnen ar lIet söneml som
slort ')Om Franknke
Oar bor UPI>"
skattnmgsvis mellan 15 och 22 mll-
I
ell feod.tlt ymhalk
nef
fradltlo
mv pA honom och hans f6rvirring
It 1I0r ell han into kan leva upp 1111
kraven. Han vet ing.nting om del
svenska samhillet och ir hinvisad
till myndichet.rna. MAngakilnn.r
ocksi svek och skuld. de har ßytt
och IImnat Over kampen för .tt
frill Kurdistan till de som ir har.
- I Kurdillan levde mannen
och kvinnan otta skikla irAnvarandra. Var och .n hade sina uppgift.r. Nlr de kommer till Sv.rig. Ir
de hlnvlsade till varandra i .n 11.. nhet och fAr för fönta IIn .. n
IllÖjli.... t ail lira klnna varandra.
M.n eIlappolAr ocksi otta konflik.
rainA'
I fm,"
hind
l..rn en famll)
KvinlWll uppsift It all sköta h....
hillel. la hand om bamen och Iven
delta i jordbrukaarbet.t.
- Redan i S-()'lnlIcIern b6rjar barnen delta i arbet.r. OIrigenom uppfostru de tid sina traditionella vu•• nroller redan som sN.
- För de traditioneIlt uppfoIIradc kurderoa 50IIl kommer till
del hÖJindustrialiteracle samhll\et
I Sv.nge vlnds allt upp och ned,
menar F.rda Turan. F6r mannen
blir t.llvBlOß otlJl mycket jobbi •.
Han har ansvaret fÖl familjen och
deru fönllrlnin. Det stills stora
- Kvinnoma kan ocksi fi det
svArtmed omstlllnlß .. n. De kommer till en Il .. nhet m.d rinnande
varmt vatt.n. kylskAp och and,a
lIIOlIema rcdskap 10m underllttar
deras hushAlIssyssior. De fAr gl
och lira llllvenska och fir inblick
i clet jlmlllllda sv.nska samhill.t.
- Medan minnen Umpa' för
an behlll. sin stillning föook.r
kvinnoma hitta .n ny roll i det
svenska samhillet
- Kurdcroa.r ju IikIOm andra
mlnniskor indlvider Geh nir jag
pratar om dem bltr d.t litt g.n.ra.
üscrinpr. M.n mlnla av dem Ir
antin .. n vllutbildade .1I.r ana"a.
bel.r. De som Ir viluthildade upptll:ker att de ha, .. lrt ail Il .tt
.rbete 101ft moUv.r.r <teras kunskaper Det Ir nastan omöJligt filr
t Cl apor.karc. a,kit.kt.r. advokat., och lira .. att Ilarbeta IDOm
sitt yrk.",mrlde.
O.ral utbildninllodUnos lOt. I Sv.rige M.n
nir de sank.r Slna k,av. och .ok.r
ell "1Iptalu'Jobb". mlSSlyckasde
oftalndA Arhet'Il'vlrna hit, m... tlnbamma och Iyek., atl de Ir
ilv.,k valtflce,ad. fo, Jobbe!.
- Att vara nyktmg. och detgll.
ter mte bara kurder • är alt var.
förlorare. De har nyll frln litt
hemland. De har filrlorat sin famllJ. 1111yrk•. sin st.llnin •. sill
bemland och ofta ocksâ sin sjalvaktnin •.
- Nir de kommer hit blir de
ofta behandlade som m.ndr.
lande, som barn. av mynd1gh.t.r.
nas tjiost.mlln. Ayktinlarna upplev., att mg.n har t.d mod dem. de
bli, into informerade om de into
.jllva ber om dei. De upplev.r att
myndlgh.t.rna scr dem som problem.
- Man mut. ta sil lid ail lira
It.lite om nyktingamas situation I
v.-
deras hemlander for alt kunna för-
lIAd.m. Forst nlr man v.t nlgot
om d.ra. bakgrund kan man sätta
sig 10 i d.ras situation och hjilpa
dem all anpassuig och attl •• Ilra
IIgsv.nska. Andra ßyktlßpr inser
redan pi .tt lidigt stadium an Sv.rige i, de,as nya hemland och all
de sjilva mäst. anstringa IIg för
all kunna fungera i det nyalandet.
M.n det .k.r into Overen natt. Det
lar lid. och det mist. VI fllnöka
accept.ra
QIA SELLING-STOCKHAUS
Ferda Turon är kurd och har bl
Stockholm.
Q
under50kl kurJernœ
fo,hallanden , /Va bostad,om,aden
Foil> ANKI KARLSSON
I
15
SUlISYAWflllil.
.........
.. J .......
l~
"Jag hade inget val
Det gäßde mitt Iiv"
- "..............
J. ,,,,.t
lI'I"
G ....
"
............
Ur ArM M ............
.....
t riddoI.ltt
kura ..
.
nykUIII frill
Irak. fitt friaa!a: "V.r6r 11_ ft hit?" Fi vet .... lIunlena
II_met' 1frlD. A... 1Im vet nlcot _ fIrhlIudena I Kuni'"
lU.
O.r ""ir
Annu ett "' de ... kri,
som varlden har ,IOmt bort.
- V, hor In,el om kri,et mot
kurdeml dArfor all olJln Ir stlrka.
ro an kurden blad. stir deI pi en
te.tad lapp pi .Iuen
hemml has
Salahaddln,
Oykt.n, Irin Irlk.
Den 16 oktober bombldes
sta'den Sulaimania
, Irak a. "akiskl
0Yl. Dagen dArpi bombadct
stl'
den H .. ,ler. Uppgifter som publi.
eerals I kurdernas c,ultidnlnlar
i
Vlsllyskland
tllar om I JOO döda
enblr11 Sul.im.ni •.
Aras bodde • Sulalmania
Sallhaddln kommer frin Hawler.
- V, .et inte .ad som hlr hint
.Ira anhön,l.
jag har Inle hört ni.
gont,ng "' dem sedan jag Oydele
för ell Ir oeh 1.1 mlnader .. din,
berillar
Sliahaddin.
Han har ... brOder oeh en sys.
ter. De är tvar Ilrak. Aru har toi.
.yskon. I dag bor de O.. tl' S.en.e
oeh Slorbntlnnien.
Fyra Ir tvlr i
trak.
- Famoljema
i Kurdi.lln
har
mln,a barn. Det Ir"
mlnga som
dör , knget.
Det mi.le
fOda.
mln,a
barn som kan forlsilla
kampen,
förklarar
Aru Moham.
mad.
Han r&knar mod ail han. land
.. rit i knglnda
.. dan 19J3. Ända
..din
hin f/leldes har det rill nl.... sons kriptilhtlnd
I Kurdi.tan.
Kurdema för ett gerillakri,
mol
Iraks armt. Slmlidlgl för Irak kriC
motlran.
Bide Arl. oeh Salahadd1n sq.r
III de .Iop med genll.n. De Oydde
hll Iran. Den .Icen
kom de till
S.enac.
Nlr de kan iletvlnda
G""".
- Vi bor
1
".et
1
I
bara
Svenge men vir.
hlirtan
ir tv.r i KurdIStan. Den
dag .in land blir fnll kommer YI
all ite",lnda.
SaJahaddin (r vi och Ar ... Mohammad Illlhör tll av vär/dtns
slöma folk .. lIIn tgel/and. K .. rderna har tn tKtn flaKga - mtn
inKel/and.
Foto. LINUS WALLIN
Kurdistan "fions inte"
Kurdillan
.. Istenr
Inte
it
clef poIlIiskI uppddar mdlan
ryra linder; Turkiet, Iran,
Irak och Syrien. Dessa lin.
den oIIkldla.rinaa'
pr rakI
...... m Kurdistan 10m rakI
oom en sIIllsbllclnlna.
Id ..
•enom byar och slider.
Kurdemas omrâde domineras
a. htr. oeh hoglandsplatier
Oct
An
"",un.
finns ockd mAnp lIoder, t eK TI~n~ odt Eufral, 10m gör att slitter.
na hhr bordlga och Iilmphlla for
lordbruk
KurdIStan har ock" mingl na.
tun,lIpnglr.t
c. ol,a. krom. koppar, jimmalm.
kol. bly. link.
IUld, .. Iocr neh uran NlJOl som
knappast gör deI lallare for kurderna I kampen Mr ell fnll land
Malonteten
l' htfolkningen
i
de exakla gränserna for Kurdisran är svdrl, mtn dtl
,tnckiult omrddel visor ..ngefär h..r lander slracktr SIg DessuJomjlllM dtl mindre omrddtn, framsr , T..rk,tl dar K"'pptr av
","'''(Jrflynade
16
k ..rdtr bor
Kurdistan
ir kurder . Men dir
finns ocksA en mmdre grupp andr.
elm'ika mmontefer,
t ell. armenier.
Jades plgir forll.rlnde
oeh omfattar heia irakl'ika Kurdistan
Inla: Efter Iiohahens fall reste !;Ig
.uyner och syniner
det kurdiska folket och krävde Slnl
Det ar svln all exakt uPPIe hur
nltlOnella
rall'ghtter
Di för.
mlnp
kurder som bor , Kun.klarade iran,ta staten tng mol
st.n. Men Ferda Turan beräknar
kurderna
Kn.et plgAr fonfaranIII omknng 8-11 mll,oner bor • de .
Turkiet. 5-6 mllloner I tran. 2-4
Syrien:
Omknng
200 lXXl a.
miljoner ; Irak oeh 500 lXXlt,lI 1
kurdema i Synen saknar medbor.
miljon ; Synen
Dessutom
finn.
gerhp
rlll.ghtte..
Oct IOnebir
omkring 1I6!Ol
kurder i So'Jet,
bl a all de inte fir ulb,lda "g. arbe.
mellan 20 lXXl till 5O!Ol I übl'
la, bYUa hu •. IIftl "g borgerligl
non. 10 lXXl. Af,hanistln
eller rosa ulomlana..
Del finns inle htller nigra sAkrl
1WkJet: Efter den senastc mil;UJlPIifter om hur minga kurder
tlrkuppen
i Turk,et
har minga
som bor iSven8e. eftersom invan.
kurder Irresterals.
Mllllarerna
dratverket
inle för "allStlk ö.er
lenon .. rar
befolkmn.en
pl
etnlsta nunoriteter utan bara Over landsbygden
oeh
• stadema.
medborgl"kap
oeh flldtlsellnd.
Minga siller flng.lade , hide min,
KurdISlans u"prunghga
reh&ion
kYinnor oeh barn Tortyr ar .anligt
Ir Zoroa~tTlanlSmen eller MazdaI flngel .. rna. I Turk.ellr
det oekismen. Men trots kurdernas starka
" straffbart all t e. praIa kurdis.
motslAnd mol den arlblska mvaka Genom all hi a sllIa kurdi.k.
SlOIlen '" 600-tllet ledde den t,II barn i internalskolor
neh skllja
ail de börJade beklnnl
"g t,II
dem frln SIn normala miljö för.
ISlam. Omknng 80 proccnla.
kur.
sôker min göra turkar a. de kur.
demalr
idag mushmer, 10 proccnl
d;.ka barnen
Ir knstna oeh 10 proeent an.luter
Sovjel
:
Omknng
sig ull yelid,. Dessutom
hnn. en
116 roo kurder le.er I So'let.
lnloten VUpp judar
om de repubhker diu de bor har de
Kurdema
uppfallar
.ig .jal.a
alla kulturella neh medhorgerliga
som cil sJilvstAndlgl folk. som har
rilligheler
som andra. Unde",i •.
bero.ats
nat.onella.
kultureUa,
nlngen sker I c. pi kurdlSka och
manskhga
oeh demokratlSka
räl.
de har IIIlgin, ull bra arbeten oeh
t'gheter
S,tuat,onen
för dem Ir
urblldnlOg
ohka , de lyra linderna
(Killa. "Kurder.
Oakgrund oeh
Irak: 1976 log kurderna l,II 'a.
e.il, Tensta Rtnkeby av Ferda Tupen för
sak Knger som pibor.
ran).
'10
R~I~._9-et
1.12. 1985
1 Anlilk 1885 PllUr .
SinH 'ta köy
konOllanoa 2ï mi lyoB
lira dajtttidi
. ~IRNAK,
(Illiat. $unak yc yGmindc b6lOc:O ctk1ya1&r.
Vkar$l
silahJandlnlaD 311 key Iwru)'UCUIUD' biriltm~ 6
.ybk maqJan tGrcn1c daIIttldt.
.
.
tlçe spor sabaslIlda dOzenlencn t6rcnc v.1i w..I Tcker,
7'Dd Kolordu YC B6lac Stby6n«im KomutaIU Koqcocl'Jl IlaJd
UadII,. llçe K.ymakamt YC bOyQkbit halk toplululu k.hldt.
TllreDdc V.1i w..I TIker
ltGy Iwru)'Ucularma
6 .ybk
maq çeltlcrinl YCrirken, a6m"lerinin kutul olduAuDUbclirtti. oaIan kutladt. Vali TIker
..v.... ..... 1" •
mail titi bilai
.. .... ,.... pdr
mutig kdt1ar" dedi.
KGy Iwruyuculannm
T '..
.
..
bid
6 .y-
hIt1annm tutannm toplam 27
mUYOD. ber koruYUCUDUD .yh-
Imm isc 34 bin 120 lira oldutu bclirtlldi.
3.12.1985
Milli et
~aLÂ
10.12 ..1985
GUneyclolu'cIa
huzur paketl
yetll "1&""'1 ""'--'Ii kanrI ..
DIV\RBAKIR
tlnld •. BllllI'l' ... l ....
ka.. , H8IIkarl'.. Yla y, 1"lk
IHSAN DÖRTKARDE$
oOU
ve Güneydolu
f.brIUII ~ ...
2. Bllllfe y.,.I •• y...........
Anadolu'da aOvenlik kuvlçla ybde y8. bdary""
yeqi
vetlerince terörist çetelere
1edIrI_IerI, lIcrelIIlere
kar$1 sürdürOlen "Güne$ haresek ora •• yerlll
,. .....
kau" ekonomik ve toplumsal
kalklnma çabalafl ile elele yUrü- ... 5. d".ncI. 11er lldl ,*ylll
salln.yor.
öltl sckl.... bll.
yor. Yetkililer. iç. güvenlik önleye lelBltsl YI! On .... _....
lemleriyle birlikte "Iç kalkmma
ri.e yilllellk l'',IIÇ .. Dan 1Iret.
harekau"mn ba~ladIA.m.bunun
ilk meyvelerinin önümüzdeki YII IIItSllsletllvor •
-8ölgede karayoll.n '11 geallnmaya ba~lanacaAlm açlklani~letiliyor. KI$IO kapall gcÇil
dllar. Bu arada bliyük yatmm
kalmayacak. Hakkari'yi Haprojelerinin
gerçekle~tirilmesi
bur'a ballayac.k yol yaplml
hlzlamrken glivenlik kuwetlerince seri arama ve operasyonhlzlandanld •.
Güvenlik önlemleri:
larda 29 list dUzey militam yaka-Suriye tie Türkiye araslOlandl. Bunlara yatakllk ve yardaki 223 kilomet,elik SlOlnn IS4
dim eden 95 bölücliele geçirildi.
kilometrelik bölümünün aydlOUzmanlar Dolu ve Güneydojtu
laulmasl tamamlandl. Aym uyAnadolu bölgesinde güvenlik
gulama yeni elektrik götürülen
sorunlaflyla ekonomik sorunlaÇukurca ve çevresinde yapllann birbiriyle içiçe oldujtunu beIirttiler. Bölgede güvenlilin tam
cak.
-SlOlrda il tarlalat. ile maolarak sajlanmaslyla özel sekymll böigeier geni~letildi.
törün geni, te~viklerden yarar-Irak. lran ve Suriyc hudutlanarak böl,ede yaunmlara JÎlannda güvenlik yol kutall kari,mesi de bekleniyor. Bunun ilk
rayollan ekipleri tarafmdan geiprelini Bitlis'teki Best Si,ara
ni$letiliyor.
Fabrikasl verdi.
-Köylerde silahll koruyucu16 AY GEÇTI
lann saYlsl 13 bine çlkltnllyor.
Siirt'in Neruh. Hakkari'nin
Koruyuculara ayda 35 bin lira
Semdinli ilçesinde terörist saldlmaat ballanacak.
rtlan Ozerine ba~laulan "GUne~
Güvenlik kuwetlerinçe sOrharekau" 16. ayml ,eride blradürülen operasyonlard. bölOcO
klrken eide edilen sonuçlara
e$kiyay. büyük darbe indirildi.
olumlu ,özle bakillyor. Milli
Sadeçe aeçen.y böl,e sorumGOvenlik Kurulu karanyla
lusu dilzeyinde 29 kilit adam
venlik önlemleri vanlnda ckonomik ve toplumsal kalklnma -yakalandill. bunlann sorgu ve
ifadelerinden eide edilen bilaihizmetleri de böl,eye ,etirildi.
lerle 95 yal.kllk ve yardlme.
Ekonomik önlemler:
olan bölüeünün de eie .eçirildili
I. BIIlede d
ÖKe bltl.tll••
ölrenildi. Gece-,UndOz deme-'
de\' yahrual.,
z1lU1C1lnld
•• At••
den .sUrdü,ülen .rama ve opeIlirk b.raj.11e Urfa tUHU.bI u.
ma•• ndall Bnce bltlri,"lbHIi. rasyonlarda ayn .. çok IIIYldll
silah. eephanc, ö"Ülscl dökülçIa lerekll kay.a11I.' bulu
.
Äf$la-Elblst•• te,..lk .... raI . man dll eie geçirildi.
rar......
D
y.-
,ü-
1'7
10.12.1985
eAvrupa
insan Haklan Komisyonu'na yaptlan ~ikâyet kalkt}
5 ülke ile 5 noktada
anla$ma
• M. Ali BIRANO
IB I
-
BRUKSEL' den blldlriyor
E~ Bau Avrupa ulkesI, Turkiye'der. ald1klan guvenceler
kar~lsmda, Avrupa Insan
Haklan Komisyonu'~da açl1klan
davadan vaJ.geiu1er.SlfJsbl)urg'daki insan Haklan Komlsyonu yaptl~ yazlh açlklamada, I Temmuz
1982'Je b~latllan davamn "kapaodJgJDI" bildirdi
Siyasi gozlemciler, da\Joln kapanmaslyla furkiye'nin BaU Avrupa lIe ih~k1lerimn donuk sürjurùl.
mesine neden alan ba~hèa engdlerden binnin daha ortadao kalkt:g,m
sovlcdiler.
Avrupa Insan Haklan Komisyonu'odan yapllan aÇlklamaya gore,
taraflar arasmda aylardan beri surdünilen "gizU pazarhk" sonunda
ozelle ~u ~ noktada anl~rr.a! a va
nIdi:
o TurklY?
t~kence
iddililan:
i!", dava;; açan }"rao-
sa, HoUanda, ineç, ~orveç ve Danimarka arasmdaki ilk anla~ma i~kenee iddialanyla ilgJlI. Buna gore
. de, Türk Devlet Denetleme Kurulu,
i~kence iddialanm ve yapllaeak incelemeleri"gözetlemekle" gorevlendiriliyor. Her iddia sorulturulaeak
ve sonuçlan da Denetleme Kurulu'nca ineelenip "gözetlenecek,"
•
Ankara rapor verecek:
Turbye, Avrupa Insan Haklan
Sozlelmesl'om S7"nel maddesi uyarmea, i~kence Iddialan hakkmda
"kaDuDlannlD uYlolaDmaslyta
ilgili" olarak geli~meleri 1986 Ylh
içinde üç defa (l ~ubat-I Temmoz
le I Ekim'de) rapor edeeek.
.Türl<iye ile, "Avrupa insan Hal<lan Komisyonu"na $il<ayet, eden Fransa, Hollanda, isveç, Norveç ve Danimarka'nln gizli pazarlll< sonucu anla$maya vardll<lan nol<talar açlklandl
OKomisyon'a
bilgi
verecek:
Bu raporlardan soma, Turkiye
ile insan Haklan Komisyonu tiye[eri arasmda "görü,me" yapllaeak, '
GOrÜ~meler,raporlann içerigi ve i~kenee iddialanna kar~l, Türk kanunlanmn uygulanmaslyla ilgili verileeek bilgileri kapsayaeak.
OSlklyönetim
kalkacak:
Yapllan açlklamada, Türkiye'
deki slklyönetimin birçok ilde kaldmlmasmdan duyulan memnuniyel
belirtildiklen soma, Ba~bakan Turgut Özal'm san Amerika gezisindeki
bir açIldamasma aynen yer veriliyor
Ie "Türk Bqbakam'nm IS ay içinde Türkiye'deki tüm slklyönetim
uygulamalanm kaldJrmayJ ümit el.
tigini. wyledigi" belirtiliyor. Slklyönelimle ilgili olarak ba~kaea bir
vaal bulunmuyor.
OAf:
Açlklamada, af konusunun
TBMM ve Türk Hükümeti için de
ciddi bir konu olduiu. Anayasa çerçevesinde çahsmalann baslatIldliJ
söyleniyor ve "ÖDümizckki ay,
pariameDtoda tartt,malanD bqlamlSl bekleniyor" dendikten soma,
Türk Hükümeti'nin Anayasa'mn
88'inci maddesi 1$I81ndabilgi vereeegi açlklamyor,
S'1er ile Tûrkiye arasmdaki bu
anla~maYI yorumlayan bir Avrupa
'..(onseyi yetkilisi, "Tiirklye,blzha
bekledigimizdeD dalla Il ödiD oye-
rerek bu davadaD kurtuldo" derken, Ankara 'mn S'tere sagIadJ~ gilveneeierin büyük bir bölümünün
"vaAt.n wzdeD" ilen gitmedigml
de belirtti.
S'1er Türkiye ile ilk pazarhga
b~ladlklannda, i~kenee, arve slklyönetim konulannda çok daha kesin güvenceler istemelerinin yam SIra, Ban~ Oernegi-OiSK &ïbidavalann durdurulmasml, siyasi görü~.
lerden dolaYI insanlann mallkûm
edilmemelerini de ko~ullan arasmda saYlyoriardl.
Anl~mamn metninde hiçbir
"keslD pnnee buluDmadJitDa"
dikkati çeken yetkililer, "S'1er bu
davay\ siyasi DedeDlerlt 1IÇ1IlI,lanb
n b1çbir IODUÇçtkamayacatnu anlayJDca da, Jlne s1yasi Dedenlerle
vllaeçtller" dediler.
Tûrkiye'nin verdigi sözlerde durmamasI veya anla~manm ilerde bozuimasi durumunda ne olaea~na
yamt veren bir diger yetkili de,
"Tärldye a1eyhiDde S'1er yemdeD
dan açabllirltr tabü. AICIk bUlldaD solin pç olDr, Türldye'm.
büylik IDJU hakim ihlaDeri yap1IIU1 &erekir ki, yemde.
dan
açdsall" seklinde yanllladJ .
Resmi yetkililer iSt, davanm kapanmasmm ilk sonucu olarak,
Türkiy,,~
~Yf\lIl&Kcmseyi Baki. '
lar KomiteSi Dönem Bafkanh81 sorununun çäziimJeneceiini belirttiler,
"A.cak, p.ull de teklÛk bID n.
aeJler Ç1kabllir. ÖmetlD, Nisu
l)'IIIda lin Ullte."ly.'a
&ellyor,
Bu ülke !UUIIIJ vermeil islemeyeblIIr" diyen bir Türk yetldli, Türkiye'nin bundan böyle çok rahatlayacaitm söylerken, "Çok bÜyÜk blr
b.. ludu kurtolduk" dedi.
."Ilefollu'nun
- delerlendlrmesl
Öte yandan, OI~i$leri Bakam
Vahlt HaiefolJu, konuyla ilgili yaptl~ açlklamada, Türkiye'nin insan
haklan alanmda aldJit önlemlerin
$ikâyetçi ûlkeler tarafmdan olumlu
biQ'apt gördûiiUlli belirterek, "~k~~_ab"lJIyla
blrllkte,
T~alà.A,
... tDsaD Hakla-
~, cr...
•.--'.=:~mak.
ta ..
dikkati'~.
dtltDl"
Terciiman
11. 12.1985
Pa,mergeler
26 Irak askerini
öldUrdU
tYARBAKIR, (THAlKuzey Irak'ta üstlenen .ve Saddam Hüseyln
yönetimine
karlJl silAhlt
mücadeleyi sürdüren Mesut Barzani'ye baA'11 "pellmerge"lerin,
Irak'In Süleymaniye ~hrine saldlrarak 26 Irak askerini öldürdükl.ri belirtildi.
D
18
JEUNE AFRIQUE
............
......
.......
4.12.1985
Dans la perspective de créer un front uni, les deux principales orgé!nisations de Kurdes irakiens ont ouvert des négociations secrè.tes à Paris
et à Genève. Le Parti démocratique du Kurdistan, PDK, des frères ldriss
et Massoud Barzani, et l'Union patriotique de Kalal Talebani ont en effet
pour objectif de lancer des opérations communes d'envergure contre l'armée irakienne, en même temps que les forces iraniennes. Pour sa part,
le PDK est solidement implanté dans la région de Zakho, près de la frontière turco-irakienne.
LE BIEN
PUBLIC
10.12.1985
Soirée Amnesty International :
témoignages kurdes
Amnesty International avait invité récemment, à Dijon, deux
Kurdes: Ali Kilic et son avocat
$eraffètin Kaya venaient expliquer la situation de III torture
politique dans les prisons turques, ainsi que la situation de leur
nation, à laquelle toute existence
est refusée.
les événements du Kurnistan
reviennent régulièrement sur le
devant de la scène.Il y a plus d'un
an, onze prisonniers kurdes
avaient poussé leur grève de la
'aim jusqu'à la mort, pour protester contre les tortures quotidiennes pratiquées en Turquie.
les invités d'Amnesty International le r~ppelaient, en Turquie,
le recours à la torture est systématique. C'est un instrument de pouvoir. Le rapport de l:association
inter.nationale,récemment publié,
confirme. cette situation. Malgré
les déclarations fréquemment réit~rées des autorités turques q!li
ment, la torture est une réalité. Ali
KiIi~,.détenu maintenant réfugié
pohtlque-en France,a ainsi perdu
deux membres de sa famille dans
les prisons turques.
CI les autorités turques veulent
donner l'impression d'un retour à
la démocratie, explique-t-i!. On
organise des procès, on autorise
les visites des détenus ».
Mais c'est encore de la torture.
lui-même fut battu avant de recevoir la visite de sa femme, parce
qu'il avait refusé de se plier à des
brimades. Et l'entrevue ne dura
que quelques minutes. Torture
physique ou psychologique.
Abolir le traité
de Lausanne
le Kurdistan fut partagé une
première fois au XVI' siècle, puis
une seconde en 1920,au traité de
lausanne. l'Irak, l'Iran, la Syrie et
la Turquie en possèdent une
fraction.
les Turques nient toute existence d'une nation kurde. les
autonomistes kurdes luttent pour
cette reconnai~sance. Seraffetin
Kaya, avocat, prisonnier politique
et actuellement exilé en Allemagne fédérale, a créé l'Union
des juristes démocrates kurdes. Il
demande l'abolition du traité dE!
lausanne.
Comment l'Europe libérale
peut-elle réagir à cette mise en
cause directe?
la GrandeBretagne, la France, l'Italie ont
signé ce traité. Pour la première
fois, plusieurs pays de la Communauté sont rappelés à leur passé
colonialiste et expansionniste.
la décision est surtout symbolique. les Kurdes attendent de
"Europe qu'elle cesse de troquer
son silence complice contre la
fidélité de la Turquie à "OTAN.
Inlassablement,
les exilés
kurdes poursuivent ici l'information des Européens. En Turquie,
près de 140.000 personnes sont
en garde à vue, pour trois mois.
11.000 sont condamnés à des
peines de prison, d'après les
chiffres de 1982.
Christien ~EBLI~
19
LES DEPECHES DE DIJON
Lundi 9-12-85
DROITS DE L'HOMME
Sérafettin Kaya
un témoin de la torture
en Turquie
Il sera ce soir à Dijon pour la soirée organisée au Familia par
Amnesty International. Nous l'avons rencontré.
« la seule solution pour la Turquie, c'est d'abord que le peuple kurde organise sa propre résistan~e nationale. Parce que la
démocratie en Turquie est liée à
lé libération du Kurdistan I.
C'est Sérafettin Kaya qui parle
ainsi. Cet avocat de 56 ans, né à
Moche en plein Kurdistan turque, est aujourd'hui réfugié politique en Allemagne (R.F.A.).la
torture, il connaît. Et c'.est de la
manière dont elle est pratiquée
dans son pays qu'il parlera ce
soir à Dijon lors de la soirée organisée par le groupe .dijonnais
d'Amnesty International au Familia.
une démocratie,
et Cloné la
question doit se régler selon les
principes de la déclaration des
Droits de l'homme. l'opposition
bourgeoise actuelle est certes
efficace, mais cela ne peut suffir
pour libérer les Kurdes... I
La technique d••
électrochocs .••
A Dijon, Sérafettin Kaya a retrouvé son ami M. Kailic (secrétaire du comité de solidarité universitaire pour la Turquie) qui,
lui, attend toujours que la junte
donne enfin à son épouse (libérée de prison grâce à l'intervention de François Mitterrand luiUn rapport pour
même) le visa de sortie pour la
l'O.N.U.
liberté et pour Dijon. Professeur
à Ankara, la jeune femme avait
Avocat des associations de dé- été arrêtée en janvier 1984 :
fense kurdes de 1971à 1974,M. « J'ai eu très mal à la tête, raKaya a été arrêté une première conte-t-elle dans une r,cente
fois en mai 71 et emprisonné à lettre à son mari, parce que la
Diyarbakir. Amnistié en 1973, il police m'a beaucoup frappée, et
prend en charge la défense des
c'est pourquoi j'étais incapable
prisonniers politiques: il est de
de t'écrire. Ils m'ont ait subir
nouveau arrêté en 1981 après
l'installation de la junte. Réfugié des électrochocs. C'était quelque chose d'horrible, d'incroyaen R.F A., après avoir quitté
clandestinement son pays, il est ble et de terriblement douloul'auteur du fameux « rapport sur reux. Quand ils arrêtaient l'élecla torture en Turquie it, destiné à tricité, ils me demandaient les
l'O.N.U. et qUi a été également noms des autres professeurs
présenté à la Commission euro- qui auraient des tendances de
péenne de luxembourg. Pour gauche. J'ai vécu des jours aflui, le combat continue: « Nous freux. Mes rêves étaient des
n'avons pas de position radicale cauchemars,.. I
quant à l'avenir. Il faut Qu'il v ait Ce soir à Dijon, MM. Kaya et
20
MM. Kailic et Kaya (de gauche à droite) hier à Dijon
libérer le Kurdistan Il
((D'abord
Photo
MICHEL FERCHAUD
Kailic seront accompagnés d'une autre réfugiée kurde, Mme
Besseere. Trois témoins pour
•
convaincre. Ce ne sera pas de
trop.
MICHEL HUVET
•
16.12,1985
.SHP'II cüneyt canver, I$kenee aletlnl Meells'e
ftl13
•
getlrdl
I
enöldü~
.Ele$tlrllere
cevap veren içl$lerl Bakam Akbulut'un "Batt'da böyle söylentiler
lçln Isvan etmlyarlar" sözlerl tartl$malara neden aldu
.MIIII savunma Bütçesl üzerlnde kanu$an milletveklllerl, Savunma Sanayll Fanu 'nu destekledller, ancak muhalefet sOzcülerl, fanun TBMM ve saYI$tay denetlmlne açlk almasl", Istedller
.MIIlI savunma Bakanl Zeki Yavuztürk. "ihtlyaç fazlasl erlerin temel egltlmden
sanra kamu kurulu$lannda çall$tlnlacaglnl" söyledl
I/TI
ANIARA,ÖZEL
BMM Genel Kurulu'nda
Içifleri BakanhiJ i1e Milli
Savunma Bakanb81 bütçeleri göniJülerek kabul edildi. lçi$leri BakanhiJ bütçesi göniJülürken,
SHP adma konu$iD Cilley( Cunr, karakollarda i,kencede hllaDIlchj!DI öne sürdiijü manyetolu
cihllZl milletvekillerine çab$tuarak
gösterdi.
Milli Savunrna Bakanbgl bütçesi
göniJmelerinde konu~ Bakan lekt VaV1lrtürk de, "llItiyaç fullll
erterla temel etltillldea sonn kI•• kandatlaruula n yart h1zmedade çalqtmlactlJal" söyledi.
tçi$leri Bakanb81 bütçesinde ilk
sözü alan SHP Adana Milktvekili
CheJt Cum', lçi$1eriBakaru VIIduuI Akblll.t'a, i$kenceden öldüjimü belirttiji t13 ki$inin tam bir
listesini sunarak, bunlara ne oldujunun yaIUtlanrnllSllll istediji konllt
maslDda. özet)e sunlan söyledi:
"ltkeaœalD Ilk bibi oIu po-
,~'~~da"
yuallÇlÙll
..... _ill ...... VaDlaau
,....
a",katw JIIIIIlda bahladatim lddiaIar lOIII em. S0ra",,,,, ... ddIUerIe deiiI,
__
IDI'I day" koalqtanlma.. a ...
oIIrak ,apdaùtacbr.
Gin. &içIeri lçIHeti ........
.. ekIpIert,ÖlJlt ortaya pUnaaJI 1OItIIIyor, iqI'" llIr lye dau ekIeJnIm lIdiIler ftItIyor ....
.....
......
lçIa ~rœa
bIf'WICIiI bIr tek ,01 Ub,or: tt:
knee. ~
Il&lllOfIJWIUJar IirilCemede kabJor. Ora.,
FAm' $"u, fuù TI.a fe AI
.... '.. clavalan
berllÇII...... me ,.ucla M.. ü CecepIIurak öldlrilea
Mutai. VaIça' .. ka~
bet
l'lUIIIIIZ
_"'Ide
I.'.
ydsoan baIu.amaylllk dosylDlD
kap.l1Imlll Itkeacelllw aerett aibi
bJeD-",'" bIrer kaIIat*. Milltafa HaldrIJ, leyael AbIdIa Ceylu admda blr ...... lIIdInaek IUçaadu 14 yd tltr lIapb œZllUl.
çarpbnIdJjJ hm cellesladea blr
celle öaœ nhnrildl. ilhaml Erdost'. öldirmekte. IIOnImIa astsubay Beldr Baj'Ia yuplama
tam
58 ay sinlû n tUluksDZ JIflIludi."
vekillerini susturdu. ANAP'War da
daba önce aldJklan karar uyannca,
konu$maYI sessizce dinlemeye deyam ettiler.
Ciaey! Canver, konu~masmda
bélZlmahkeme tutanaklanm da okudu ve sorgulama suasmda S8D1klara tecavüze yeltenildijine ili~kin ifadeleri vurguladl.
Ciaert Cliver. i~kenceden saruk birçok güvenlik görevlisinin gorevine devam ettijini, hatla terti et
tirildigini behrttiji konu~masmda.
i~kencenin nasù yapùdJiIDI da anlatIJ ve bu konuda ~unlan söyledi:
"ED ~ok bqTDrulaa "keace
yöatemltrl pDlem kolaadaa tavaaa IIl1mak, bülbül ajaa denüeD
ullly. omlluan.daa uhaak ve
elektrik IOkll. DÜlÖaüyorum da
e1tktrijl buldap Içi. 11erpD ru"au pd ettiil.u Edboa, b. buIal'ßlua böyieslne ~
bir itlçia
kaU...... atuu bllle,di, tepkJsI ne
oIanha? ltktllœ yapllak llltayta
klJilere elektrik IOku vereu litt,
salin telefonlarwa maayetosa öyle
etkW kt, size ,apmadltnuz olaylan 'yapum' dedirtlr. Ö1Iüaize geIe. Mr l'Ye Iaza atanuuz."
içi~leri Hakam VIImnm Akbulut, "Insan baktanna SI,pIJ, ucak de,leli .yakta lutmak ZO/'1Iada
olduklanll" belirterek, "Devletia
temeliae dlaamlt kO_III,
Ata-
t,kence 'cib.zl
Cunr. lc.onuslDlWlllll bu nolttasmda cebindeD ç1kardJp manyetoya balb bir kordon ve kordonun
dijer ucunda elektrik ampulübulunan cihllZl, kürsüden çah$l1rdJ ve
ampul yanarken konu$maslDa devam etti. Bu S1rada bllZl ANAP'b
miIletvekilleri, bajJnp çaiJrmaya
bllfladJ. Antak, oturumu yöneten
ANAP'h AbdIIIIdm A/1liI,millet-
.'tsyan" sözü
tartl~maya
yol açtl
türk like ve iDk1Iaplanma ortadu
kalcbnlmlSl, rejlmia eklea gitllleSÎ
Içia phaIan
bilrriJet
laIuyama)'lZ"
dedi.
TBMM Genel Kurulu'nda lçi$leri BakanbiI bûtçesiyle i1gili olarak
yapùan ele~tirileri cevaplanmran
Akbulal, "I,keace yapll di,e, takip edilmeyea ~bIr pveallk IÖmlilÎlill" bulunmadJjuu söyledi.
tçi~leri Bakam Vdcbrua AkbuluI, i$kence iddialanDl yamtlarken,
Türk.iye'de sistemli ifkencenin savunuiamayaca8JDl ve yapanlann cezalandmlaca8Jm kaydeden Akbalut,
~öyle konu$tu:
,
"Bugiia MecUs'te öyle bIr tab10 çlzildi kt, _kt Tirkt,e' de ldare Itke.œ,e hnat verl,or, köli
•• ameIeJi destekliJor ft bla. , •
pu elllliJet .a .. pIan da ebI
koloa IIOaJlp aezbor. Bea hila
Itinz ediyorua. HIki8etiIdz dille_de kiti .....
' ..... Id.
dilll,la taIdp edIIaeJea Wçhir
pvtllllk me ... b. JOktu."
lçi~leri Bakam Akb.t daha
sonra lspanya, Fraosa, HoIImIda ve
ABD'den göza1tma almdJktan sonra meydana gelen intihar ve ölûm
olaylan hakkIDda ömekler maladJ
ve $Ôyle dedi:
. "Biz, oraIarda oIayor, bizde de
oIIcak dewtiyorwz. Ama oracla par!alaeatolarda bllradaki gibl bö,le
Isyu edi,orIani biz de ede6m."
AkbtIhIt'un "layu" ke1imesinikWlanmllSl ûzerine SHP'liIer ayaga
kalku. Milletvekilleri sözünü geri almllSl için Bakan'a baiInrken Akbulat, "Tamam dejiJtiriyorum,
IsYI .. yeriae 111m diyorum" diyerek, ifadesini deii$tirdi ve tartJ~maYJ
kesti.
Bedelli askerlik
Milli Savunrna Bakanb81 bütçesi
göru$melerinde konu$!n Bakan leId VaV1lzlürk, "Kadrolu ~tmea1er Ile Öjrftmek olup da kadrotu
çalqmayultnD
temel egllimden
lOUt MIlli EilIim Ge.çIik ve Spor
BakuIJp emriDe verileœgiDi" belirtti ve "böylec:e öiretmell s1Iuabsœa &kIerileceilal" söyledi.
Ordu pazarlan'mn tüm vatan~Iara açùmasJ için OYAK'la göniJeceklerini bildiren Mil1i Savunrna
Bakam V".ztirk, YùdJz Sava~lan Projesi'yle i1gili bir hükümet karanDln söz konusu olmadl81D1
söyledi.
Savunma Sanayü Fonu
destekleniyor
Milli Savunrna bütçesi üzerinde
gruplar ve ki$i1eradma konu$lnlar,
savunrnada dJ$! baiunbhiIn en aza
indiri1mesi, m$ yardun.lann Tür!dye tarafindan NATO içinde üstleoiIen yükümlülüklerle dengeli hale
getiriImesi, Savunma Sanayü Fonu'nun derhal harekete geçirilerek savunma ihtiyaç1annuzm yurt içinde
karplanmasma çahplmasJ gibi ko~
SÖM birliii içind( o\dQIar ...
Ancak muhalefet sözcüleri Sa~t
ma s8nayÜ Fonu'nun, TBMM ve
Sayqtay denetimine aç1k tutulmaS1DI
önerdi1er.
21
17. 12.1985
canver'in i$kenc
iddia listesi
• SH.PAd~naMilletvekili cünevt Canver Iskenee Ile ölduruldukl~.rlnlldclla ettlOl113 klslnln sorgulamalarl'
ni yapan guvenllk. görevllieri hakklnda vargllama va.
pIlip yapllmadlQln1 ve vaklnlartna tazmlnat ödenlp
ödenmedlQlnllçlSlerl BakanlYlldlrtm Akbulut'un açlk. '
lamaSln1Istedl
ANKARA, ÖZEL
EmlD Kutlu, MUltlfl HlyarboIIu,
Niyazi Gündoidu, Mulum GiDer,
Mebmel Mutlu ÇetiD, MU.tlfl
YalÇIO, NeclDfttia BiiyikklYI,
Mebmet KU&ID, Olmi. Kindumu, ODder Demlrok, Orbu KeskiD, Rlfet Demir, ~abiD Gueted,
Ciiaeyt Clner,
bu ki~ilerin Sadettia Göveu, Siileymu Öbaez,
ölüm!erine neden alan güvenlik güç. ~
GecIk, Sedal~,
Serleri hakkmda yargJlama yaplhp ya- mel ParluD, SltlllDll ~Ihio DokupùmadJ~ill ve sorgulamada oldürù- yucu, Selim Mebmet Yüeel, ~rlf
len bu ;r.saI11ann.vakJnlanna tanni- Sar, Salt Gözet, Taner UZUD, rurnat odenip ödenmedigini, içi~jeri
py ErblY, TurbiD Saillm, YIfII'
Bakam'nln açlklamasllll istiyor.
Okçuotlu, Yllmu Peköz, Zeyoel
Abidia CeylID, Teoml. Slmub,
t~kence sonucu ölenler
YlldJnm OZbD, ~bmuz DarpD,
~llUmlu Kln5u, ~rafettl.
Tlriç,
ClDm'm içl~len Bakam l'lidiHlmzi Tltln ve Flrak TUDl."
nm Akbulut'a verdtgi ve hepsi de
i~kenceden oldügü belirtiJen 113 vatanda~m isimleri. $oyle:
'(,ÖDlY 8a1Çlk, Hlydlr SOalIIeZ, GÖrklD MUlllD, HI,rI Durmu" Hlkki HOClotJU, Hlydll
Bllbli,
HaslD Telel, Mlhmut
Zeulin, ."Itlh Oktulmu"
HUIR
Asker Özmeu, Hulud Talak, HIlID GlzIotJU, HUlD Hüseyll DI'
mir, Hlkln MerlDfrojlu, Hun
AlemUotJu, HI8IU 1W1ç, Ceall
Kll'blytr, Cemal Arat, DunUD Özkuzu, Ekrem Ek,l, EreaD KOCI,
Eallr K~hlD,
Ferhll KUDtlY,
Elfef ADyJk, Enyer ~ahlD, Ahmet
Vezlroilu. AU inln, Ahmet KirIupç, AtlmlD iDee, AbdurrUim
Alooy, Aydin Demlrkol, AU Sanbll, AbduUlb Paksoylu, AU Erek,
All AdiJ \'tlmu,
Abmet Atla.,
Ahmtl Erdojlln, All Çiçek, Aldf
Yllmu, AU Ozbey, AbduUlh GiiIbudak, Ayhan AliD, AbduIJah Meral, Bedrl Bilge, Bedrl rln, Blhll
YIIcbz, CeDglz Abakal, Caler DItdoIlD, Cemal KlptrdllDu, Cumall
Ay, Cuml OZISIII, CemallW1ç
AU ÇlkmlldJ, Ail Aktlok, Alall;
Blhldim, All K1hç, Behçet OlDie.
m, 8edrl SIDak, BIYI'IIII Kocab ..
Bah_
Dumw,
Hlydar Öztiirk:
Hi.oö SeyhlD, Hall ÇaOIl, trfu
ÇeIIk, ilhu E,dolt, fbrùl. E••
Id, byu GüIeç, i.. ÖmirtU, t..
mail Klru,
Kemal Pir, lemal
Demet, Mehmet CllreU, lemal
Gezcba, Metia Sarpbulut, MaRmr
GegeI, MlUtIfl ~,
Nedp lurtul, Mehlllet AU Karuoy, Mehaaet
HP Adana MilIetvekili CÖne)'t Clln~tr, butçe goru~~
melen masmda lçj~leri Bakam Yddmm Akbulut'a verdigi listede yer alan 113 ki~inin ölüm
nedenlerinin açlklanmaslill bekliyor.
lill
22
Tercülllan
___...-1
24.12. 1985
.80 idam dosyasi
TBMM'de
beldiyor
ANKARA, (TercUman)Türkiye'de
yaklallik 15
aydah bu yana, idam cezaSI uygulannuyor.
Adalet
Komisyonu Ballkam Ali
Dizdar~lu,
affm gündemde oImasl sebebiyle
idam dosyalanru
görüllmediklerini ve acelecilik
yapmadtklanm
söyledi.
SHP TBMM Grup Bailkanvekili Seyfi Oktay da,
"tdama tUmden k8l'lJ1Ylz.
Bu cezamn uygulanmamasl için mtlcadele vereceAiz" dedi.
TBMM'den
4 Ekim
1984 tarihinden bu yana
"ö1tlm cezalannm yerine
getirilmesine i~kin" kanun çtkanlmadt.
TBMM Adalet Komisyonu'nda ölüm cezalanmn
yerine getirilmesine ilil}kin 80 killinin dosyasl
bekliyor. 80 kil}iden 44'ü
sol, 10'u saA' görül}lü. Aynca Mlsu BüyükelçiliA'i'ni basan 4 Filistinli île 22
ad! suçlunun idam cezaslron yerine getirilmesine
ÜÎfkin doeya da komisyonda bulunuvor.
'
tNFAZINI
BEKLEYENLER
tda m cezaslna çarptlnhp, dosyalan TBMM'de
bekleyenier Ilunlar:
Adt suçlular: Dudu GUI,
$evkiye Ersen, Mehmet
AU Vlu, Mehmet Selen,
Klztm Çah,kan,
AbdUl.
kaelir öZyutles, Mehmet
Can, H~ati
Acet, Uaes
Eyldayt, Celli Bayarbay,
Imam
Ytlmazer.
SJPDi
CiD, AluDet. Yddlrunb,.tia-..
mi ",an,
Mu.tala Al-
ta. Mahmut lrksan, Os.
man Simkaya, Mehmet
Ali Ebnek, izzet KeçekIer,
Osman Kpagöz,
Lutfi
Potat, Gülcemal Asian.
Sol görülllüler: VeU Biçer, RafJit Tuz, Mustafa
YörtlkoA~u, Sezai Santall,
Hayati Ozkan, NUlm SIlacl, AbdUlkadir Konak,
Harun Kartal, Asian Tayfun Özkök, Fadtl ErcUment Özdemir, Asian $ener Ytlcbnm, Sadettin GUven, Baki Altln, Mehmet
Bozbay, HUseyin TafJkm,
Ali AkgUn, Mehmet Tekbal,i, Cumhur Yavuz, Osman Ytlmaz, Muhsin Kehya, Mustafa Gtllen, Cu.
mab Ayhan, Ahmet Erhan, Yalçm Arkan, Mehmet Uçar~lu, Fevzi l'llk,
Necdet Ozbir, Gürsel BafJtall, Haydar Yllmaz, Muh.
lis Bozkurt, Muzaffer Oz.
tUrk, Sedat Ytlmazsoy,
Kenan D~an.
Mustafa
Özdemir, Ihsan BerkIn,
$eyhzide
Kaygusuz,
Alladdin
Akçay, Ergun
Ayda., _ Hasan
Çeplk,
Mustafa Çeplk, "Mu." Altmsoy. Ahmet Ötretmen,
Kemal Tek8Öz, SaUh Sezgin.
SaA'görülllùler: Mehmet
Onur MIman, Seyfettin
Top, Murat Görmez. Mah.
mut Dotan, Mustafa Bahar, Ahmet Temizdoldu.
ran, HUseyin Köse, $evket Onal, Süleyman Tomurcuk, Ahmet KlDah.
tdanu istenen Filistinli1er: Marwan
Sebanu,
Mustapha Besiysiy, HUseyin Abdullah, Muham.
med Dip Eb~faraz ...
,
,
le
00
~
c.i
9"'f
ri
9"'f
Z
CI:
:z:
=:
=-=
Iraqi Kurdish Leader Vows
Support for Illamie Revolution
ORUMIYEH.
W. Azar.
baljan Pr, Sept. 14 ORNA)
- Masoud Banani.leader of
but rather the ruling sv..t ..nt
in that country
'"tit
Coopentioa
IRI
On the cooperatlon of his
Iraqi Kurds opposing the
Bagbdad regime. stressed
that his men
win
men W"ith the IslamiC
lic of Iran. Barzam said that
cooperation
witb Iranian
continue
forces until the downfall of
the present Baghdad regime.
Banam. 39, son of Mullah
Mustapba
Barzani.
was
speaking to reporte" at an
Iraolan military headquarters
in the mountaans, 20 kms
inside Iraq's Kurdestan, ProVInce on Thursday.
In
I
recent offensive code
Repu b-
they had pledged thetT support for the Islamic Revolution politically and militarHy
since the very begmDmg and
follOWIng Iraq 's aggression
agalOst (ran.
On March Il, 1Q70 the
Baghdad regIme Signed an
agreement
wlth the Iraqi
Kurds
to grant
them
autonomy, but later, it vio-
named "Qader' 450 kms of
lated
land iD northwestern opera-
destroyed
honal theater.
including
strategic; hcagbts, was liber-
Kurdish.populated
ated by bAanuc combatants
of Iran.
of Kurdish villages destroyed
Banani wd that bis men
were preumt in fill mountainous &reiS in northern Iraq, in
almost 2,000 villages, wbose
guerrilla
icti
VI
ties
bave
forced thtt; Iraqi regime to
station six brigades in tbe
area to safeguard the IraqiTurkisb od pipelines and
establishments (through
Mosul).
In the ninth congress of the
Kurdisb Democratic Pany
tbe idea of establisbing a
united
Kurdestan
was
negated and it was decided
that the Kurds should eonform themselves to the conditions prevailing in tbe society
its undertakings
and
a number
of
villages.
Banani said that residents
by the Baghdad regime were
either living ID the moun.
tains, or impnsoned by the
Iraqi
regime.
or were
stationed in refugee camps in
Iran.
Barzani denied having any
connection
with the outlawed
Kurdish Democratic Party of
Iran and its leader Abdol-
rabman QassemJu, as well as
having
any
link
witb
the
U.S., the USSR or any otber
big power.
On the operations of his
men against Iraqi installations, Banani refemed to an
attack on the command beadquaners of the 11th Army of
Iraq in the Zakho region, and
they are living iD. Banani
noted
an assault on an airpon near
He stressed tha. they were
not figbtinl tbe Iraqi people
tower
Dahook in which tbe control
was
seriously
damaged.
23
MANNHEIMER
MORGEN
18. 12. 1985
Der zähe Kleinkrieg der Urenkel Saladins
SeIt Jahnehnten
kämpfen die Kurde. in .. ' Türkei und andenwo um IelNtbutimmung
WB Mlnem IichsilChen
.eboren. Du KIIl4. ~
leIaà
.
te maaus seine Helden
Kara ad Dm bekam, soh
chen.
Ala
33jlibri8er
stQnte
er
die
Dynalié RàW ùn4 Hadsch! Halef Omar
und grün"durcha,1I'!Ud~ Kur4ist,lln"_ rels?n :->,°0.1St stie der Fatimiden In A,ypten
di..
We~e .. nd für Gener.t1onen
von dete .. lbst die nach seinem Vater benannte Atlubiden-Dynaatie.
Ala Sultaa....yon
deutschen
Lesern,
dIe ¥ays
Romane
Ägypten und Syrien lebrW er die eutopiimeIst schon als Schulkmder
verschlaniscben
Kreuzfahrer,
die
ihn
Saladin nann.en, mIt Vorstellungen
von Abentt:uer und
ten, du Fürcbten,
erweckte
jedoch ala
Orlentromantik
behaftet.
IJOBm~
llII4 tapferer
Filr die Bewolmer dI_1 Lande •. das aufgekllrter,
auch die Bewwtderwtc
der
8ich in einer
Ausdehnun.
von rund Herrscher
Ritter. SaIadina Urenkel pro200 000 Quadratkilo.ewr
zwisehen dem christlichen
Be1'l Ararat im Norden und dem persi. ben nun den Aufstand .... n ihre moa1.
Brùder, wobei die Religion Jeschen Kermanscbah
im Suden, ZWISchen auschen
dem Ollerlauf
cIea I:uphrats im We.wn docb kaum eiae RoUe Ip6elt..
lII1d de. Urmla-!ee
lm onen erstNc:k\,
Über zehJI MllllolI8II Kurden - .Ie
ist die Wirklichkeit
weit weni.er
mir.........
lIIr LeM. '- WM der Kt.tNea, selbst nennen mel~ h6bere Zahlen - 1•
ben in Kutdtstan, 4._
liber sechs Millioin dem freilich
auch Turken.
Araber.
nen allem im türkIschen Teil des Landes.
Aserbeldschaner
und vereinzelt Armemer
früher
wohnen. .ebört
fremden
Herren
Es 1St Das Land, das auch im Türklscben
auf vier verscbiedene
Staaten verteIlt. Der "Kürdtstan" hieB. wird man heute auf offiZIellen
Karten
der
Turkel
vergebens
su,roBte Te.l gehort zur Turkel, der ostllche
Teil zu Iran und de .. sudlIehe Tell zu lrr,k chen Es eXIstiert fur dIe Behörden ebenso
wentg. wie dIe Kurden selbst, die im offiSOWle em kleinerer Zipfel zu SYrien
ZIellen Sprachlebrauch
"BergtÜrken" beiIn allen diesen mocHrnen
NatIOnal.
ßen, obwohl .Ie weder
ethmscb
nocb
ltaatea
btlden die Kurden eine MInder.
sprachlich
etwu
mIt
den
Türken zu tun
heit .e.enüber
der großen Mehrhe.t d ...
haben.
Ihre
Spracbe
darf
in
der
Türkei
Staatsvolkes,
eine Mmderhelt,
dIe hIer
weder m den Schulen
.elehrt
werden;
went.er
und dort mehr AutonomIe
,.
nieBt, die sicb aber fast uberall den Ara- nocb darf ste la Zeltun .. n, Büchern oder
1m Rundfunk publIZIert werden. Kurden,
bern. Turken oder Iranern gegenub.!r be.
die SIch in dIe turklsche Gesellscbaft
einnachteilllt,
ott unterdnlc.t.
und ln der
ttigen und gut turklSch sprecben, steben
Entfaltuna
ihrer kulturellen
Id&nt1l.àt be
jedoch prinzipIell die .lelchen Chancen ofbindert fühlt. DuwecllD ~
dle Kurfen, Wle Ih ....n tilrklschen Landsleuten.
den seit Jahrzehnten
mIt wechselndem
Die Kurden .prechen eine IndoeuroplErfol, einen zaben. von der interr.ùtl"na.
dem
Persischen
nahestebende
ien Offentlichkelt
weitgehend
uc : ...sc h,e' lscne
Sprache
und smd In Ihrer Mehrzahl sunten Klemkrieg. mal geg~n dIe ,,-,;ne,'lng
MOllems
Elnl.e
Stämme
smd
in Baadad, mal gegen dIe Herren .n T~ho>- nitlsche
Schuten, JezlClen oder Chrl.ten. Viele SIpran, fast immer Jedoch gegen ,jle turkl
die Im
schen Bebörden m Ankara. I)"on der Tur. pen .. nd noch heute Halbnomaden,
kei wird von kurdIschen
Separatt;t..>n ,!le Sommer mIt Ih ....n Herden auf die Ber.weide
ZIehen
und
dort
Ihre
cbaraktensUri,otyeene
Unterdrùckun.
ihres Voll, •.
schen schwarzen Lederzelte aufschlaaen.
turns vorgeworfpn.
A's SIeh Kara Ben Nemsi an den La.
Im Jahre 1138 wurde Im mer.opolaml
warmte. war alles
seben Tekrit dem Kurd .. n Aljub '''!1 " ' n ge~J~,.~m Kurd"tan.
...
118ft .....
StudleniJDmer
lIOC:h lIIlko~erter.
Die Kurden hatten
nur el_
Ittrm. den osmanischen luhaI1
Im fernen 8tambul. von wo man bekaantIIcb bis nacb B.,dad
reIsen konnta, ohne
Ir.endwelebe
Grenzen zu uberschreiten.
Einen türkischen
oder arabischen
Nationalismu., der ihnen das Leben schwer go>macbt bitte, .ab e. noch ntcht oder doch
kaum. Wie andere Mmderheiten
de. crohn Vlelvölkentaawa
der Osmanb konnten sie ~hen4
unbehelliil
ihre el .. ne
kulturelle
Identitat
pne.en
und bewabren, wel1l1 .ie dem Kalser nur gaben, was
de. Kalsen war.
Dennocb batten sowohl dIe Sultane al.
~
die penI8DMD lellah. ott Ar.., .-it
den .. lbetbewuJten
Kurdenlil"*
lin.
die 0IiIer~
Konatantinope~
war'
selten metlt al. nominell Einen unabhl'1.igen kurdischen
o..samtstaat
hat es je<iceD in cier ~S(.nlcnt.f'
nlt~ gegeben.
~inen solehen Stut
erstreben
jedoch
aucb heute nur etne Minderheit der Kurden. Den meinen ware es mit etner autonomell Selbstverwaltung.
Wle sie - allerdinp nacb "e!Dune VIeler IlOlInsch aktiver Kurden In Dlcbl ausreichendem
Maße
-.heute schon In Irù gibt, .etan. Nur dIe
Militanten unwr den Kurden, wie d.e zur
Zelt rührteste, mandsnsche
Guerllla.ruppe Kurdgehe
ArbelWrpartel
(PKKI. wollen einen unabhln'lgen
sOZIalistischen
kurdischen Staat.
In June .... r Zelt baben die Partisanen
der PU nech turkisehen Angaben 47 Soldaten, drei Pollzlswn und ~2 ZIVIlisten getötet. In der .lelcben Ze,t selen 9~ Guerllla. von der Arm .. lewtet worden VIelen
PKK-Mltcltedern
wurden in den leuten
Jahren
vor turkischen
Mllltarg.mehten
der
pma<ht.
e\l\Ille wurden zum
Tode
rurtellt. I'"
verfollten
- mit Zustlmmun.
der _klS<"hen ReSleruni turklsehe TruppenverbAnde
mehrmal.
kurdische Guerillas b,. welt nach Irak hmeID.
Doch nach elnpm Jahr relativer Ruhe belannen
dIe Separatisten
erneut mIt An-
&rIffetl
türkillehe
auf. t1irltiache
Dörfer.
"rn,...,;"'~"
und
Diesmal scbeÎll8n d,. Partisanen
ihre
Akcvn~n
weiter each Nf)rd~n verlegt zu
haben, als jema.3 LUvor K'lrzl'ch scheinpn Sle soga.r zeitol,.\ ..... das '~~'11"', um den
Be"~ o\.o-arat ~lrekt LI de .. l., ~r.ze 'Zur So'h-1't11'epUO!lh Armenien
bt"~et~t
gphalt.en
Z1,J "'P.b~;l
ledenfal' .. grlf~1:'r. "e im Juli
un .. A'~gust vier U1.er
westoeutscher.
französischer,
amenkamscher
lind japanischer Ararat-Expe(hnrrnen
an. dIe sich auf
d.r Such. nacb den Reswn von Noahs Archa an dem Berg aufhIelten.
Seit den Tagen. als !';oah :mt seiner
Arche nacb bIblischer Überudel"~ng
tuer
......
IiDtftllt str&lldew, scheint sieb
fUi cIeIIa1dtWlschen
Beobachter im .wilden Kurdistan" wen ... eAndert zu baben.
In dan wtltan Steppen und Ber.en Kurdistans haben noch heute d.e ,\jas, die türkIschen und kurd.schpn
- Grollgrundbee,uer das Sa.en. Ihr Elnflull. der m den
Dorfern
des
Ostens
nahezu
unumschrlnkt
1st. reIcht b.. m dIP politischen
p ....~""!"'ro 'î::r~
~_,,:, .. -q
...
~"h'''''i~!''t
manche notwendIge Reform
.4.
In dieser selbst fur vIele Turken aus
den westlichen
Landesteden
.)ft unvorstellbaren Rucksc',r -:llCh".'1 oer RegIon
sl'hen viele pob'"che
fl""b .., hter denn
auch neben dem kulturellen
-\spekl den
Hauptgrund für dIP P-ob.dr..
jes La:ldes
jen .. its des Euphr.!
A le Versuche zur
Wlrtschafthhen
v.rl "." ..len ErschlieBun. des Landes"
re,r,'rten
bisher s0wohl am Wldr>rs:a:'l': ,jo«r alr(. n~p.sessenen
FE"lJdl'jlh~rr~n der,t'n il1;"t' Mnu '-rn oft noch
WH? Lelbogene
a'J~~"J.H~n
...lîJ
alS duch
an der ma.r.ge!n~l:'r.
Ir,~ ...,rrJktur
und
dem F"hlen q"~!i!'. 'en~r
\: b":tskrafte.
1
"Dle Ldlie 1st e.n ~~~fEt frr 1~ fe skrelS",
sart em Ree;leru;~g'it-ea!l °t" In Ankara,
"Wed
die
Reg-ton
,\,,, .:tJr"" ...lo...lI(~bllebe'1 LH,
k\.:mmen kelne i ;\.~,Kr&ft,.. (Jh:le Fachkratte aber. dl~ ~
:ker. au~aueo
und
1t'IU>nk.onnen. ble;bl dl~ R_gl .. r ,_nterent.
wIckelt.,
1\,.: Err3t!AP
,t,.
NYDAG
l.erdag den 21. december 1985
Kurdistan - det er
det glenlte land!
Landet Kurdistan er IHe
muligt at finde pâ et landkort. Men det eksisterer I
bevidstheden hos mllhoner .If
kurderer. Dilshad Ahmed er
en af dem, og han bor I
Nyk~hmg F - flygtet fra
forf01gelse og kng.
- Det kurdlske folk bor i
dag hovedsagelig i fire lande Iran. Irak. Syrien og Tyrkiet.
Men hvad enten vi bor i
Ankara i Tyrkiet eller Teheran i Iran, kan vi godt forstâ
hinanden. Og ligesom vi har
et ferUessprog, har vi ogsâ en
ferUes kultur. Vi laver den
samme mad, synger de sam"
me sange og gär i det samme
t0j. Men selvom vi f01er os
som kurdere og ikke som
tyrkere eUer iranere, har vi
aldrig fAet lov til at skabe
vores egen nation, siger Dilshad Ahmed.
- Tverrtimod er vi alùd
blevet undertrykt og forfulgt i
aIle fire lande, siger Dilshad
Ahmed, der kommer fra
byen Kerkuk i det nordlige
Irak.
Barbarisk krig
Han er selv Oygtet fra sin
bjemstavn, fordi milita:rregeringen i Irak ville sende bam
til fronten i Itrigen mod Iran.
- Jeg bar intet med den
vanvittige krig at g0re. Jeg vii
ikke udkermpe en barbarisk
Itrig for et land, jeg ikke
tilh0rer, siger Dilsbad.
Han var med i deD verbnede front, Kurdistans Patriotiske Union (PUK), der reelt
udger kurdernes regering.
PUK er en paraplyorganisalion, der samler de fire lande~
kurdiske befrielsesorganisa.
tioner.
Massefordrivelse
PUK er iklte mindst aktiv i de
to lande Irak og Iran. De
vzbnede kurdiske styrker bar
magten i begge landes no'
ge bjergomrâder.
Det
baggrunden for, at den ir:,
ske regering i oktober I ...;
foretog en omfattende fordnvelse af 15.000 kurdere i flere
af Iraks nordlige byer.
- Regeringssoldater tvang os
ud af byeme for at lade
arabere overtage vores jord
og ejendom. Denne skzndselsgeming har kostet hundredevis af kurdere livet og
gjort tusincif"T hj€'ml"'"e. leg
flygtede til fods over grernsen
til Iran, hvor man anbragte
mig i en militzrlejr. Men den
iranske regering hader ogsA
os kurdere Olt de fors0J!te at
tvinge os tij at deltage i krigen
mod Irak. fortzUer Dilshad
Ahmed.
Flugt
Det Iykkedes dog Dilshad. at
flygte til Syrien og derfra til
DDR og videre til Danmark.
- Jeg er glad for at va-rt' i
Danmark, men jeg vil all. .
belst tilbage til Kurdistan.
Dilsbad tror lige som ';'
mange andre kurdere fuldt o~
fast pA, at et frit socialistisk
Kurdistan en dag vil blive en
reaIitet. Ikke et socialistisk
land etter 50vjetisk forbiUe-
de.
- Sovjetunionen er nemlig et
af de mange lande, der i
lidens 10b har forrAdt kurdernes sag, siger Dilshad Ahmed.
If
25
Kurder 29 ar i frengsel
ACTina BIomgreen
Kurderen Recep Marasli pA
29 Ar blev Cœngslet i 191"8 og
var Cœngslet i otte mAneder pA
grund ai sine bogudg ivelser pA
forlaget 'Komal Publishing
Houße'.
Forlaget
udgiver
ferst og Cremmest boger om
kurdisk historie og kultur, og
om kurdiske minoriteters Corhold i Tyrkiet. I januar 1983
blev han idemt 12 AT'!fœngsel
og 12 mAne<!ers intern eksil,
men~ han stadig afsone<!e en
dom pA fire Ars (œngsel, 80m
han blev id0IIlt i 1982.
I maj 1983 blev han idemt
yderligere tre Ars (œngsel Cor
eeparatistisk propaganda og
udgivelge aC to beger. I maj
1984 blev han idllmt oUe Ars
fllengsel og en mAneds Cœngsel
for '(oraog pA oprettelse aCen
uaChœngig stat om(attende
omrAder under den tyrkiske
stata suverœnitet'. Senere i
1984 blev han idemt to Ars
fllengllel (or udsagn, han var
fremkommet med, under den
sidste retasag. Han er altsA i
alt blevet idemt 29 Ars Cœngsel.
Menneskerettighedsorgani.
sationen Amnesty International arbejder for at Recep Mar.
asli leelades, idet han udeluk.
bnde er blevet fengslet, Cor
at have brugt sin ytringsfrihed. Han har iklte anvendt
eller opCordret andre til at
anvende void.
28
v...
Kurderen Recep Marasli - har
fdet en stribe fœngselsdomme
af de tyrkiske myndigheder.
I januar 1984 gik Recep
Marasli sammen med andre
fanger (ra milit.er(œngslet i
Diyarbakir i sultestrejke
i
protest mod blandt andet tortur i ClImgslet.Han blev overCert til hospital, fordi hans
tilstand var kritisk. Under
retaCorhandlingerne
i april
1984 var han ikke i stand tilat
gA uden stette.
Hvis De vil vere me<! til at
hjllelpe Recep Marasli tilbage
til Criheden, kan De skrive et
brev til: President
Kenan
Evren, Cumhurb8llkani. Can.
kaya. Ankara, Turkey. Skriv
eventuelt efter nedenstAende
(orslag:
Your Excellency,
Permit me to appeal to)'OU to
brinl{ about the release of Re.
cep Marasli from the military
pn90n in Diyarbakir. I have
read about his calle in the
Danish newspaper Politiken.
Recep Marasli has not used
violence himllel(, nor exhorted
otheT'! to do so: he has merely
made use of his right to Creedom of speech. It is likewise a
source of deep anxiety that
Recep Marasli has been subjected to torture in prison.
Mr. President., you will be
serving the cause of human
rights by securing the rei! J
of Reoep Marasli.
Ovel1lœttelse:
Deres Excellence,
Tillad mig at appellere til
Dem om at sikre, at Recep
MarasH I"slades Cra militller.
(œngslet i Diyarbakir. Jeg har
Illestom hans sag iden danske
avis Politiken. Recep Marasli
har ikke brugt, eller opfordret
andre til at bruge void. Han
har kun brugt sin ret tll at
udtale sig. Ligeledes giver det
anledning til stor bekymring,
at Recep Marasli har veret
udsat for tortur i (œngslet.
Hr. prœsident, De kan kom.
me menneskerettighedeme tit
fOT'!varved at sikre, at Recep
Marasli I"slades.
25.12.198CS
RUE DU FAUBOURG-SAINT-DENIS, A PARIS
24.12.1985
Paris.: la bagan entre.
Rlilitantsturcs
.
'dégénère: - .rt,
"deux ~$
grayes
Un "Turc cst mort et deux autres ont
été grièvement blessés à la suite d'une
bagarre qui s'cst produite lundi en début
de soirée près de la Porte Saint-Denis, aU.
centre de Paris. A la suite de cette
baaarre, trois personnes, bl~
par
bafies ou par arme blanche, ont été
soi~
sur place. L'une est décédée peu .
apres. Deux autres ont été admises dans
des hôpitaux parisiens. Selon la police,
aucun des agresSeurs n'a été interpellé et
l'on ignorait en début de soirée si ll:s .
victimes de cette bagarre étaient du
même bord.
Cette bataille rangée a débuté à coups
de bâtons rue du faubourg Saint-Denis,
non loin de là, au milieu d'une foule très
dense. Une forte communaüté turque
qui possède des restaurants, des bouti.ques et dcs ateliers, vit en efTet aux
alentours de la porte Saint-Denis. Vers
18h30, selon le témoignage de commer- .
~nts.J,I1rCS voisins reccueillis par l'AFP,
~i1itants
de l'extrême gauche turque
distribuant des tracts signés par une
dizaine d'organisations de gauche kurdes et turques se sont rassemblées en
scandant «Kurdistan
indépendance ».
Ils s'en smrt pris à des militants d'un
gr~
dénonHné PKK (Parti des travail,leUl'lllwrdq) -qu'ils avaient accusés .
de "nQ~/i.fnte
<Nlrancier». Le respon5!lble&cette'organisation
qui mène
'la guérilla contre- les autorités turques
.daDS l'est de la Turquie (Anatolie orientale) est basé à Damas, en Syrie.
Fusillade entre militants 'JUres:
un mort, deux blessés graves
Un ressortissant turc est mort et
deux autres ont ét6 gri~vement
blessés au cours d'une rixe entre
militants politiques, lundi 23 décembre, ep d6but de soirée, dans le centre de Paris dans le quartier de la
porte Saint-f);nis (deuxi~me arronilislement). Vers 18 h IS, selon le
t6moipage
de commerçants turcs
nombfèux dans ce secteur, une vingtaine de militants de l'extrême gauche turque s'étaient rasscmbl6s pour
distribuer des tracts. Durant cette
distribution, les militants se seraient
rearoupés pour prendre à partie quatre militants du Parti des travailleurs kurdes (PKK) les accusant de
«MtioM/lsme outrancier_.
Une bataille rangée a alors éclaté,
rue du Faubourg-Saint-Denis,
Au
milieu d'une foule tr~ dense, compos6e en partie de Turcs venus faire
leurs courses dans les magasins du
quartier, des coups de bâton furent
6changés. Rapidement,
des incidents ont eu heu tout autour de la
porte Saint-Denis. Des militants se
sont alors battus à coups de couteau
Le PKK ou
le Parti des travailleurs
kurQes (PKK) est la principale
organisation séparatiste kurde en
Turquie. Connu aussi sous le
nom d'« Apocular lt, ce parti,
d'obédience
marxiste-léniniste,
compterait plusieurs milliers de
membres,
appelés
les
« apoistes lt. En lutte contre le
pouvoir central d'Ankara,
il
réclame l'indépendance des provinces de l'Est de la Turquie.
Menant également des activités clandestines à l'étranger, le
PKK est accusé par le pouvoir
d'Ankara de bénéficier du soutien
et, dans des conditions encore mal
déterminées, des coups de feu ont
6t6 tirés.
Un Turc, Kadri Seccn, gri~vement blessé à l'abdomen et au thorax par balles, devait mourir rapidement malgré
l'intervention
du
SAMU. Deux autres bless6s par
arme blanche - MM, Mustapha
Aktas et Mustapha Bulut - ont été
hospitalisés,
l'un à l'Hôtel-Dieu,
l'autre à Lariboisi~re. Leur état est
jugé grave.
L'auteur présumé des coups de
feu, Mevlut Sagdie, trente ans, r6sidant en France depuis huit ans, a été
arrêté après une course-poursuite
avec des témoins et des gardiens de
police-secours. S'il semble avéré que
les victimes de la rixe sont des militants du PKK, la police n'a pas
encore déterminé
avec certitude
l'appartenance
politique des agresseurs, Elle n'exclut pas une dissidence au sein de ce parti ou une
opposition entre ..forces de gauche-.
ff
Apocula, "
de «mouvements
terroristes
arméniens, des Brigades rouges
et d'Action
directe Il. Il est
notamment responsable de deux
attentats: l'un à Rome, l'autre à
Strasbourg, contre le consulat de
Turquie, commis en novembre
1980.
'
Depuis août 1984, les combats entre l'armée turque et les
séparatistes
ont provoqué la
mort de 108 rebelles, 74 civils et
68 soldats. Plus de cinq cents
militants ou sympathisants
du
PKK ont été arrêtés durant la
même période.
(AFP).
30.12.1985
Assassinat à Paris
d'un ressortissant turc
Un ressortissant turc, Mustapha
Sahbaz, âgé d'une quarantaine
d'années, a été. tué de plusieurs
coups de feu, vendredi 27 décembre
en fin d'apr~midi
à Paris. Entouré
par plusieurs inconnus devant le
38, rue du Faubourg-Saint-Martin,
il a été atteint de plusieurs balles de
pistolet à l'issue d'une courte rixe.
Les meurtriers se sont enfuis.
Les enquateurs rapprochent cet
assassinat d'une autre rixe entre ressortissants turcs qui, dans le même
quartier, le 23 décembre, avait fait
un mort et deux blessés.
Une
bataille rangée avait oppos£ des
manifestants
d'extrême
gauche
turcs à des membres du PKK (Parti
des travailleurs Urdci) qu'ils accusaient de .. n4m»utTisme outrancier - (le Monde du 25 décembre).
27
•
25.12.1985
SAVA~ ALANI GiBI.PuIa'te
dID ..........
Apoea ve'lOIlÖrt1f1ti paplar -bliyGk b1r
'I
ça... - ÇIktJ. YaId..- 300 ld"aIa blr aada baçak, lOpa ve ........, albl
aIetIerle blrblrlerlne .ûbrmUi UzerIDe, olay ,erI"v"lIIe)'clamna
dladU. Olay, devrlmd demokrat kumlu,lar
olarak adlandJrdan bazIlOl gruplarm bIIdIrI dajltmum, Apoeularm eaaellellle)'e ç.... maian IODUCU _,dana
leIdi ...
Kanun kaçaklar/n/n çat/$mas/nda
2 ölü çok say/da yaral/ var
aris' e u ur uar
.Saint Denis samtinda
.300 ki,inin katlldlgl ve çevreyi
harp meydanina çeviren
bildiri dagltan sol
çatl,mada, taraflar yaralllaT/nl
görü~lügrupla ,
Apocular blçak,sopa va
polisin olay verine gelmesiyle
demirlerle birbirine girdi
allp kaçtllar
PARts, (Hllrrl,et)
. Paris'
in Saint Denis.semtinde
dün ak~am üstü saat 19,30'da
meydana gelen bir çal1~ma sonllcunda kanun kaçaklan
sol
görü~lü ve Apocu . gruplar arastnda çlkan çal1~maya yakla~lk
300 ki~i kal1ldl. Olaylarda blçak, sopa ve demir gibi vurucu
aletier kullamldl.
Çlkan çah~.
ma sonucunda 2 ki~i öldü, bir
ki~i agir yarah olarak hastaneye kaldmldl.
Diger yarahlar,
polisin olay yerine gelmesi ile
arkada~lan taraftndan uzakla~tmhp, kaçmldllar.
Olay ~yle
meydana
gel.
di: PKK sol görü$lü örgüt mensuplan yakla~lk 100 ki~i ellerinde pankartlar
ile bildiri ya.
ytnlaYIP sloganlar athlar. Sloganlarda,
Avrupa'da
kendi
yurtta~lanna
ve görü~ aynhgl
içindeki arkada~lartna
yapllan
cinayetleri kmadllar.
Pankart.
larda Isveç'te öldürü1en Çetln
Gllngör'ün
adl da yazdi idi.
Bildiri dagllan gruba ise Kürt1er müdahale edip, aniden bir
olaym çlkmastna
sebep oldu.
lar. Sopa, blçak ve demirler ile
adeta bir meydan muharebesine çevrilen alanda birbirlerine
giren 300 ki~i, harp sahasl gibi
olan olay yerinden polisin gelmesi ile yarahlanm
da bera.
berlerine
alarak
uzakla~tllar.
Olay sonrasl 2 ki~i öldü ve bir
ki~i agir yarah olarak hasta.
neye kaldmldl.
a8.rriuet
..
..---
-
28.12.1985
Tercüman
28.12.1985
Ankara 'da
Ank .... da "blty\lk blr eylem" haztrbil Içlndeyken ele I~
PKK mUltanlan. bnh eyleln Içln
emrl PKK UderI Abdullah Ocalan'In Almanya'da bulunan ",I Kealre Ocalan Ile öraltt IOrumiula.
nndan
CemU aayJk'tan
alml,lar.
Orgltln
çäkertllme.llçln
Tlrklye
çapmda
operasyon
b .. lattldl.
lalll izde operaSYOI
Oktav ÖZESKlcl
NKARA
(Hürrlyet).Ankara'da
"seslerlnl"
ciuyurmak için "büyük blr eylem"
hazlrhAI.içine
girdiklen Slrada
yakalanan
Partlye
Karkare
Kürdistan (PKK) isimli örgùtü
çökertmek için. Türklye çapmda bir operasyon ba~lallldi.
PKK'mn
kanh plamm bozan siyasi ~ube dedektifJeri. AImanya'dan eylem emrini PKK'
î1in Iideri Abdullah
Ocalan'm
c~i Keslre Ocalan ile Cemil BaYlk'lI1 verdiginin helirlcndigini
hildirdiler.
Kendilerine
Hakkâri'yi
üs
olarak
seçen
PKK'("llann
"Kürdl.tan
Kurtulu, Cephesl"
ne bagh olarak "ERNK" bimli
bir "ordu" kurduklan da yakalanan militanlann
iladeleri ile
ortaya çlkl1g1 belirtilti. Merkezi
Surlye'de bulunan.
Türklye'de
klrsal eylemler yapmak için hazirlanan bu "ordu"nun
ba~ma.
Duran Kalkan admdaki militaI11n getirildiginin
anla~lldlgl
ifade edildi.
Bu arada Istanbul'da
PKK
Örgütü'nün
çok önemli bir mi.
Iitanmm yakalandlgl yetkililerce ifade edildi. Ancak bu militanm
ismi sakh tutuldu.
A
EMN1YET'tN
için gerçekle~tirilen
operasyonun 20 gün sürdügü belirtildi.
Açlklamada örgütün ortaya Çlkanlan su,lan ~öyle siraiandl:
Daha önce dagdm.,
olan
örgüt mlIItanlan",
toplayarak
yeniden
örllütlenmeye.
çah,mak,
yasadl'I
yollardan
yurt dl,ma militan kaçlrmak,
Dogu 'e Güneydogu
ilIe.
•
rinde
bölücü
örllütlerin
de,am etmekte olan eylemlerl
için maddi ve manevl yard.mlarda bulunmak,
A Orgüte des tek saglamak
V maksadlyla Dogu ve Güneydogu lIIerlyle dlger iIIerde,
halkl korkutarak
kendilerlne.
baglamak lçln eylem haz.rhiJ
yapmak,
Daha
önce yakalanarak
. mahkemelerce
serbest
rakllan
örgüt
mllltanlan
ve
yurt dl,ma
kaçmaYI b ... ran'
milltanlarla
glzlice haberle~'
rek, bunlar. eylem blrllglne ça.
glrmak,
Örllütlerlne
madell Imkân
•
saglamak maksadlyla, soy.
gun ve ~klya çetelerl olu,tur.
mak,
A De,lfre olmamI,
kl,lIeri
W kazanmak ve eiItlm lçln
yurt dl,ma
gönderlp
eylemcl
olarak yetl,tlrerek
Türklye 'ye
sokmak.
O
O
"1-
9 billeD
yakalandl
NKARA.
(AkajaDa"
A
Dolo ve Güneydolu
Anadolu bölge1erind. f...
Hyet gö8teren böldeü Ç&
tenin batta Ankara olmak
üzere diIer i1lerde propaganda81Dl yapmak amaClylaörgüt çahfma1annd8
bulu:nan 39 militan daha
güvenlik
kuvvet1erinin
yaptlklan
oper&syonlar
sonucu yakalanch.
Ankara Emniyet Müdürlülü'nden
yapùan
aç1klAmAya
göre.
militanlan yeniden örgütlemeye çahoan. Dolo va
Güneydolu Anadolu Böl.
geei'nde faaliyet gösteren
kanun chtI ve bölücü miHtanlara maddl ve manevt
yardunda bulunan ve 'lu
amaçla 80ygunlar yapan
39 militan yakalanch. Sa.
mkIann evlerinde yap1lan
arama1arda
2 adet tabanc:a üç adet tabanc:a
l8l'iörü ile Ç8fitli çap va
markada 34 adet mermi
eIe geçiri1di. Yapùan aramaIarda aynca çok sayJ.da
örgüt dokümam. eylem
progrann taslaklan bildiriler bulundu.
AÇIKLAMASI
Ankara Emniyet Müdürlügü Siyasi ~ube tarafmdan yaplIan açlklamada.
bu ~ehirdeki
PKK militanlanl11 yakalamak
•
29
et
30.12.1985
• PKK ile Il sol2ruP araslndaki çatl~ma sürüyor
A~m sol, Paris'te birbirine girdi
•
KaSlm aYI lçinde PKK mllitanlan
merke2: komitesi eski üyesi Çetin
Güngörü öldürdü. Bunu ktnamak
için toplanan SOlörgütlerln toplantlstnda çatl~ma ç/ktl. Olayda Kadrl
Seçen ad!) PKK militanl bldü
•
BU olaydan üç gün sonra aYni so.
kakta MustaU $ahbaz adl. sol eOI.
IImll kl$1PKKtaraftndan öldürüldü
PARis, ANKA
IAIVRUPA'da
"Apocular" olarak _bilinen
PKK ile, bu gru ba kar~1 tavu alan Il sol
grup araslOdaki çatl~malar sürüyor.
Paris'te onceki gun PKK militanlannm saldimma ugrayan Muslafa $abbaz adh bir Turk, ya~amml kaybetti. Paris polis yetkililerinden edinilen bilgiye göre, öldürülen Muslafa ~abbaz, 1982'
den beri siyasi mLilteci olarak Pari~'le bulunuyor
ve bir diki~ atölyesinde çah~lyordu. Polis yetkilileri, cinayetin geçtlgimiz sah günü meydana gelen
ve PKK yanhsi bir ki~inin ölümu, iki ki~inin de
yaralanmasl ile sonuçlanan olaya misilleme 01dugundan ku~ku duyduklannl belirttiler.
Polis yelkilileri, Muslafa ~abbaz'lO Saint Martin SokaSI'nda üç kur~unla oldurüldügünü, sai.
duganlarlO olay yerindenkaçuklanm bildirdiler, geç-
M1illi
'1¥aLk
tit içi~leri
tigimiz sah günü y~an olaylann da aym sokakta
meydaßa geldigine dikkat çektirer.
Avrupa' daki Türk sol guplara yakm kaynakara
göre, PKK ile diger sol gruplar araslOdaki çatl~ma ~öyle geli~ti: KaSlm aYIiçinde PKK'li militanlann, PKK Merkez Komitesi eski üyesi "Semir"
kod adh Çetil Güngör'ü öldünneleriyle b~layan
PKK içi muhalefetin basklyla yddmna giri~imidiger
sol gruplar tarafmdan tepkiyle kar~llandJ. Paris'
te toplanan II sol grup, PKK'nm tutumunu kinamak için bir bildiri haZIrladllar. Ancak, bu bildirinin daSItllacaiJm haber alan PKK militanlan,
bildirinin daiJtllmaslOl önlemek amaclyla ta~ ve
sopalarla bir saldm düzenlediler. Bildiriyi daiJtan bir ki~inin tabancayla havaya 5-6 el ate~ etmesinden sonra, kavganm devam etmesi üzerin'é,
KIdrl Seçen ve bw ki~ileryaralanddar. Kldri Se.
çen, hastaneye kaldmhrkeh öldü.
PKK, bu olaydan üç gün sonra aYnI sokakta
"'ulllfi ~Ibblz adh siyasi mülteciye yönelik saidm da misilleme yapll ve MUllafa ~abbaz öldürüldü.
Öte yandan, PKK'nm yaym organmda bazI sol
grup mensuplann:l ölüm tehditlerindt bulundugu
ve gerilimin yeni çall~malara gebe oldugu bildiriHyor.
4.1.1986
Bakam Akbulut, teröre kar~l ahnan önlemleri açlkladl
'~'Teroristleriyurt d.$.nda da i~li,oruZ"
rIel
Çi~LERi BahnI YddJnm der grubu yurt dl,lna kaçm." ,imAkbuIut, yasadJ~1bölücü or- dl yurt dijmda blrtalom faa/lyetterte
güt PU'mn yurt dl$mdan Türklye'ye slzma çab,malannda
destek gördügünü söyledi.
bulunuyorlar. Gayeieri, bayalleri
PU'n," komünist bir dev- budur. komünisl blr ideolojide blr
let kurmak için çah~tJSJnI bclirten
devlel kunnakllr, Bu bayalleri ger.
'çi~leri BakanI, "Oradl Mlirksist - çekle,emez."
,Leaiaill.Komünl't dojrulluda bir
Turklefln Anadolu'dan ~lkanlclevlet kurml klrarlln var. Bunu
masi için bin Ylldlfbir oyun oynan,üallnln mlUlellnn beyanllnndig,", ifade eden Bakan, "Ama
~ .nbyoruz" dedi.
liman zaman degJ,lk adlarla bu
tçi~leri BakanI Akbulul, ~oyle görüliir, cereyan eder. Bugiin de i,konuflu:
le PKK 'cllar var" hiçiminde
"PU'cd.r
Güneydogu'dakl
konu$tu.
Inllnl.n IIUlmar elmek luretlyle
içi~leri BakanI, PKK'mn dcvlel
blr devlet kurmak Iltlyor. Bu dev- kurma fikrini gerçekle~liremcyecegilet b.yallfrlnJ gerçek~~,.!lrmek için ni belirttigi açlklamasmda ~unlafl
tIIprdan de deltek g~ruy~rllr. 1.2 soyledi:
E,lil HmUt.'yll çokerttlmll, h"Gerçekle,tirilmesi, billa laf.
ediJecek bir konu bllt deiildir. Ta-
30
bü IIzmal., nedeniyle dJfÏndla burlYI gönderilfn Idlmllnn lürlü
vesilelerle kandln1m., olmalan ne.
denlyle blZI bo,umuza gltmeyen,
biz! ÜZÜCÜollylar cereYla elmekle Ise de, elbeUe blr mlnalflcle el.
memekledir. Yalmz vltand.nu.
Zln, gilvenUk pçlerlmlzln bunlann
klbpece bvnl."ln
nedellYle tebit olmalln SOIuni. eJoIur•• k.
t. ve bülün mIlIeI lçll lizü.lll
klynlit olm.kl.dlr. Oaua öletln.
de berb.ngl blr lIer1eme mümkün
olacajJn. z.nnelmlyorum."
.. ....
Istihbarat
orgutu
Öte yandan, Türk Emniyet Örgütu'nun terör hareketlerine kar~1
ozel önlemler aldliJnI ifade eden
Bakan Akbulul, içi~leri Bakanhgl
istihbarat Örgütü'nun de güçlendirildigini aÇ1kladl. Bakan, "lçltItrl
Blklnb;
lilibbint Tqldlall'II
pçleldlrlyoruz. ElteJBlliyef venlljI .. iz lfIerdel blrill cie etIU•. Ye.
IflekU eIe.lnllnl
lIy.lIl. lIt.n.
yOntZ" biçiminde konustu. ,U~IIII, IÇÏfleriBakanlajJ Istihbaral Or.
gütü'nün modem c:ihazlardanyarar.
landlSJnI da lÖyledi.
Yddtn. Akbtlllt, leröre kars'
mücadelede ahnan önlemler kOllu,
sunda da ,öyle konuflu:
"y... dllI ÖJ1Ütlerl. yurt Içl••
dekl f.aUyellerlnl ..... 1.ldp edIYonU, yurt dqJ Ifrilr ~,
odlkl.nl.n birekellerllli de IY.I
bllluiyette lakip eclyoruz. Yurt Içl
b.jI.nldlnnl dl ort'YI çlklnnlYI
Çallf'Yoruz,"
•
•
• Sol kurulu~lann yöneticileri de duruma ~âkim olamlyor
AVrupa'da 501 birbirini yiyor
•
Sol OrgOtler aras tn da son zamanlarda $Iddet ev.
lemlerlne dOnOsen çatlsmalarsonucunda KaSlm
aYlndan bu yana Avrupa'da be$ TOrk OldOrüldO
den gelen PKK militanlannca öldü- örgütleri tarafmdan verilen bilgilerrüldü.
de, PKK'nm kendilerine kar,. da
"bukJ yapllp" ve "demokralik
4. Paris'te II sol örgüt temsil. PÇlerfn çû,mallnnl oIumsuz yöl\.
• Olavlar PKKyönetlmlne kaf'$1çlkan ve ÖrgOtten ' ci si bir araya aelerek, PKK'ya kar- de etldlemek içln. onlan da bedef
bir bildiri kaleme aldtlar. Bu bit. aJeWan" kaydeditdi,
aynlan "semir" koc:ladll eskl yOneticl çetln OUndiriyi dagltacaklan mada PKK'cl'
gOr'On Isveç'te OldOrOlmeslyle yoOunla$t1
.Iar baskm yapl1. Çlkan silahh ça- tngiltere'deki komünistler
• Avrupa'da faallyette bulunan 11 sol Orgüt,
1I,ma sonucunda KadrI Seçell admLllndra'daki arkada,lmlz Nurl
PKK'YI dlslayan sert blr blldlrl kaleme aldllar
da bir ki$i öldürüldü.
Ç.olakollu'nun bildirdigine löre. Ingiltere'de Moskova dogrultusunda• PKK mllltaniarl, $Iddet YOIUyla öbOr sol OrgOt5- Bu olaya misilleme olarak,
ki Türkiye Komünist Partisi'nin iki
lerl Ylldlrarak baskl altlna almaya çall$lyor
PKK militanlan MUlla'a ~allbu
kanadl arasmdaki çeki,me sürüyor.
admda bir ki,iyi sokak ortasmda
Yazl1annda Remzl Yörükotlu imMILLtyET HABER MERKEZi
vurdular. MUlla'a ~abbu'm siyazaslm kullanan Nlbat Akseymen'
URT dltmda ve özellikle Olaylar nasal seUltl?
si mülteci olarak 1982 ydmdan bein TKP Siyasi' Bürosu'ndan çlkar.
Avrupa'da faaliyelle .pulu.
Avrupa'daki muhabir arkada$- ri Paris'te ya,adljl anla,lldl.
IIlmasl ile ba,layan aynhk, 1980'lenan ve aralannda Apocular lanmlzm bitdirdijine löre, eskiden
Almllnya'dan .arkada,lmlz Bü- rin ba,mda merkezi Dogu Berlin'
denilen PKK'nm da içinde bûlun. Apo'cular denilen PKK admdaki
Ie.t Zarlf'in bildirdijine göre, Fe- de bulunan TKP'nin "reimi" kadugu a$m sol örlütler ar3smdll ça. bölücü örlüt içinde önce "demok.
nadma bagh bir grubun Londl1$malar soll zamanlarda $iddet ey- ratlk" diye adlandmlan bir ayak- deral Alman" AnayallY' Koruma
ra' da koprüba,1 olu,turmaslyla
Öraütü"
tarafmdan
yaymlanan
ve
lemlerine dönü,tü ve geçen Kaslm lanma oldu. Bazi örgüt üyeleri kenaymdan bu yana Avrupa'nm çe,it- dilerine tartl,ma olanajJ bile taOl- ülkedeki a,m kurulu,lann durum. ,iddetlenmi" 1983'te Brighton'daIi kentlerinde loplam 5ld,i öldürül- mayan, mutlak ilaat iSleyen lider- lanm içeren Yllhk raporlarda, ilk ki I~i Parti si KurultaYI slfasmda 50dü. Bölücü örgütlerin agir basklsl lerini ele,tirmeye ba,ladllar. PKK nlarak "Türk Iynhkç.lar" adl al. kak kavgasma dönü,mü,tü.
Ancak, 0 günden bu yana her
kar,lsmda Ihmh sol örgüt yönelici. yöneticileri ise, bunlara kar,1 sindir. linda 1984 Ylhnda bö!ücü orgüller
leri, geli,melere engel olamadlkla- me ve gözdajJ verme yöntemini seç- ayn bir bölüm olarak irdelenmi, ve iki taraf, yaymladlklan dergilerde,
nru belirtirlerken, durumu "Sol bir. tiler. Bu arada, "Erna" adl verdik. PKK Türk a,mlan arasmda bÜYllk birbirlerini sert bir ,ekilde ele,tir.
blrlnl ylyor" diye özetlediler. leri bir "cepbe örlütü" kurmaya bir gizlilik içinde çah,an en lehlikeli mekle birlikte, ,iddete bllvurmuyor.
Öte yandar., bu mücadelenin klOIaylarm geçen Kaslm aymda Is- ba,ladllar. Kanh öldürme olaylan örgüt olarak gösterilmi,ti. Raporda
sir
bir çeki,meye t1önü,mesi ve
yer
alan
bilgilerde,
PKK
sempativeç'te PKK'dan aynlan eski bir yo. ise ,öyle geli~li:
'
netici "SemIr" kod adh Çetln Gün.
1- Geçen Kaslm aymda PKK yo- zanlanmn fazla olmadljJ, ama al Türkiye'de siyasi ortamm yumu,aair'ün öldürülmesiyle ba,ladljJ çe- nelicilerinden iken, bu örgüllen ay- saYldaki üyelerinin militan oldukla- masl yüzünden taraflar giderek yanlitH kentlerdeki ÇllI,malarla sürdügu nlan "Semir" kod adh Çetln Gün- nna dikkal çekilerek, örgütün salt da,lanm da kaybediyorlar.
bildirildi. Sonuçta 11 kadar sol ör- gör, isveç'te Upssala kentinde so. davadan dönenlere kaql degil. kendisi gibi dü~ünmeyen diger kurulu~.
ptün PKK'YI tamamen dl,ladljJ kak ortasmda öldürüldü.
ölrenildi. Olaylar sadece bununla
2- Isviçre'de adl saptanamayan lara kar,1 da, ~iddet eylemine ba,ladljJna dikkal çekilmi,ti.
da kalmadl, bu arada tngiltere'debir i$çi öldürüldü.
Avrupa'daki demokratik Türk
ki Türkiye Komünist Partisi'nin iki
3. Güney Almanya'da Russelhe.
kanadl arasmdaki çekilme de su yü. im kentinde bir bllka solcu, kuzcy.
züne çlkll.
'I
Iy I
31
20. 1.1986
LABORIEUX
. ommunauté turque:
le Sentier de la guerre
Règlements de comptes en série dans les diverses communautés
:tùrques d'Europe. A Paris, dans le Sentier, après les morts
de décembre, l'heure est ~ la lutte ouverte entre une dizàine
d'associations et le parti des travailleurs du Kurdistan.
endredi
27 décembre, dans le
quartier
du Sentier, à Paris,
17 heures,
l'heure
où
les
travailleurs de la confection quittent
'les ateliers et, avant de rentrer chez
'eux, trainent encore un peu, discutant
.ici et là dans ce pénmetre qUI est le
leur, C'est presqu'un ghetto, autour
de la Porte Saint-Martin. Quelques
rues où s'entassent d'innombrables
commerces aux couleurs de la Turquie, et des embouteillàges
pour
.noyer l'ensemble ..
lei, Moustafa Sahbaz, ~fugié turc,
p.assc inaperçu. Com."e d'autres, il
V
32
discute sur un bout.de tro~toir, rue du
Faubourg Saint-Martin. Il \lient de
passer le début de l'aprés-midi au
local de l'AIT, l'Association des tra-.
vailleurs turcs, et doit se rendre à
quelques mètres de là dans un petit
ateher de confection qu'il a mis sur
pied, voilà quelques mois. Sa vie?
Itinéraire classique d'un ancien professeur qui a fui la dictature et atterri
en 1982 à Paris. 17 hiS, Moustafa
Sahbaz est à nouveau seul. Il marche.
Soudain, au moins trois hommes l'encerclent et le tirept à bout portant.
Calibre 7,65.el9mm. Aucune chance.
Moustafa s'écroule. Les agresseurs
s'enfuient sans problèmes. Sans bavu-
re.
Règlmwnt tiR comptes ». Les policiers de la 2e bripde
territoriale,
chargés M l'enquête, n'hésitent pas
un instant. Ce meurtre parait teUement répolldre à un autre qui répondrait llli-~me à un-précédent, etc. La
spirale bien connue des vengeances.
Et c'est vrai qu'a priori toute porte à
croire à ce genre de dynamique incontrôlable. La liste est impressionnante .
Enver Ata, réfugié turc, abattu en
pleiJle rue, en Suède, le 20 juin 84.
f(
LIBERATION.
LUNDI lO JANVIER
'Zulfu Gok, réfugié turc, abattu en
Allemagne début 85. Moustafa Tankuler, réfugié turc. abattu au DaneO1ark le 5 novembre 85. Moustafa
Aktas, réfugié turc, poignardé à Paris
le 23 décembre 85. PUIS, Moustafa
Sahbaz, réfugié turc, abattu le 27 décembre au Sentier à Parr.;. Et ce n'est
pas lini; ij Lausanne, début janvier,
un autre réfugié dont l'identité n'a pas
été révélée, est mort. Une véritable
hécatombe dont nul ne prévoit la lin.
Conséquence à Paris de ces règlements de compte en série: bon nombre de réfugiés turcs ont peur et
changent leurs habitudes. Les distri- .
butions de tracts de la gauche. et de
l'extrême-gauche turque, à l'heure de
la sortie des ateliers, ont disparu. On
se terre, on se méfie. Mais aussi, « on»
pointe un doigt accusateur à rencontre du PKK, et de ses militants. Car il
y aurait «un» responsable et, macabre ironie, un ennemi de l'intérieur.
Le Parti des travailleurs du Kurdistan.
LA MAIN DU P,K.K.?
Le PKK est donc en vedette. Et
pour cause, il est un des rares mouvements de lutte armée à poursuivre des
opérations en Turquie. Les autres,
tous les autres ont été en grande partie
décimés par la dictature militaire qui
a pris le pouvoir, à Ankara, en septembre 80. Fondé pll-rAbdullah Ocalan, aujourd'hui
installé en Syrie,
n'ayant qu'un seul objectif,l'indépendance des provinces de l'Est de la
Turquie. Ce mouvement a pris les
armes en août 84 contre le pouvoir
militaire et compterait aujourd'hui
plusieurs milliers de membres. En un
an, les séparatistes kurdes ont provoqué la mort de plus d'une centaine de
militaires. Face à lui, c'est le désert ou
presque. Alors. les autres mouvements, comment dire, ils sont un peu
jaloux. Ce sont les faibles qui dénoncent le fort », tente de comprendre un •
syndicàliste turc, réfugié èn France.
D'où cette main accusatrice, pointé
sur le PKK. De là à tuer ...
On en était là. Ce n'était pas nouveau, et depuis des années, c'était le
statu quo. Chacun se méfiait de l'autre
1986
sans oser l'attaquer de front. Au
Danemark, en Suède, en Allemagne
fédérale et en France -les quatre pays
où la communauté turque est importante -, tous vivaient tant bien que
mal ce clivage. On aurait pu en rester
là. Mais voilà qu'au début décembre.
à Paris, une dizaine de mouvements se
réunissent. Objectif: dénoncer publiquement les pratiques du PKK. On
lui reproche son sectarisme et surtout
sa violence sans égal à l'encontre de
tous les dissidents. Dans les associations accusatrices, on retrouve, non
seulement la FTIK (Fédération des.
travailleurs de Turquie en France),
mais aussi le Parti communiste laborieux de Turquie, et à côté d'eux,
toute la kyrielle d'associations que
l'on peut imaginer en exil
LA CONTRE-ATTAQUE
DES ASSOCIA TIONS
23 décembre, cette sainte alliance
contre-attaque avec une distribution
de tracts. Une distribution un rien
provocatrice puisqu'elle se déroule.
en plein sentier, à quelques mètres de
l'Association des travailleurs patriotes du Kurdistan, considérée comme
proche du PKK. La suite, on l'imagine aisément. Bagarre générale. Une
demi-heure plus tard, on relève un'
mort, Aktas Moustafa, et un blessé
grave, tous deux militants proches du
PKK. La police interpelle peu après
Sagdic Mevlut. trésorier de l'A TI. Il
sera inculpéod'homicide volontaire et
incarcéré.
Depuis.?..
C'est
la panique.
Comme SIplus personne ne contrôlait
le feu déclenché. Tout s'emballe. Les
rumeurs les plus folles circulent. On
dit que le PKK a affirmé qu'il allait
tuer un membre de chaque association qui avait signé le tract. La débandade,la crainte d'une riposte violente
des militants du PKK. «C'est sûrement exagéré, mais il faut entendre
leur radio. Elle lance à longueur de
journée des appels à la vengeance »,
explique un des signataires du tract.
agresseurs qui ne lui ont laissé aucune
chance. Un homme qui n'avait guère
d'affinité avec le PKK. Pour bon
'n?mbre
de réfugiés turcs, c'est la
reponse du loup à la bergère: Evident,
mon cher Watson, et c'est IJussi l'analyse de la préfecture de police de Paris
.qui prévoit d'autres meurtres. Mais ce
n'est nullement l'avis des militants
proches du PKK.
LA FAUTE AUX AGENTS
D'ANKARA
«Soyons sérieux, le PKK a d'autres
choses à faire qu'à perdre son temps
avec ces mouvements-là. Nous avons
un ennemi. c'est la dictature turque.»
Langue de bois, propos carrés, ces
troi.s militants n'en démordent pas. Ils
le disent sur tous les tons: si leur parti
n'a rien revendiqué, c'est qu'il n'y est
pour nen. ((II faut voir à qui cela
profite, d'autant que /'0'1 sait que le
gouvernement turc a envoyé d'étranges
diplomates. II n 'y a que lui qui a intérêt
à cette situation. » Ces truis militants
ont mille exemples de faux militants
infiltrés dans les mouvements de gau2
che et qui ne seraient en fait que des
agents d'Ankara. Bref, pour eux, aucun doute n'est p?ssible, il y a des
barbouzes turcs, a la solde d'Ankara
qui se feraient un malin plaisir de jete;
de l'huile sur le feu. Profitant des
dissensions internes. classique.
L'ambassade de Turquie à Paris
dément catégoriquement. Qui croire?
De leurs côtés. les enquêteurs de la
brigade criminelle perdent patience,
tant les réfugiés turcs interrogés se
refusent à toute conlidence. Un pomt
de non-retour a-t-il été franchi? A
Paris, ces derniers jours, les deux
parties concernées jurent leurs grands
dieux qu'ils veulent discuter, " arrêter
à tout prix cet engrenage ». Jusqu'à
présent, aucun n'a fait le premier pas.
Eric FA VEREAU
Et, comme pour confirmer cet état de
jJuerre, maintenant ouverte, quatre
JOurs plus tard, c'est l'assassinat de
Moustafa Sahbaz, abattu par trois
33
AMNESTY INTERNATIONAL
ACTIONS URGENTES
SECRETARIAT MIDI-PYRENEES
66, rue Pargaminières
31000 - TOULOUSE
Tel:
61.23.53.73
EXTERNE
Action
SF 85 U 788
MDE 14/01/86
complémentaire
sur AU 367/85
(MDE 14/08/85
du 31 décembre)
PEINE DE MORT
IRAK
Exécution
l'armée
de prisonniers
politiques
et de déserteurs
de
-------------------------------------------------------------------Toulouse, le 6 janvier 1986
Londres, le 3 janvier 1986
Amnesty International
a maintenant appris les noms de neuf membres
du Parti socialiste du Kurdistan (KSP), interdit, qui auraient été
exécutés entre le mois d'août et le mois de novembre 1985. Il s'agit
de :
- Jato
Isma'il
- Abu Bakr'
de la région
Umar de la région
- Naim AI-Din
aout 1985;
Mustafa
- 'Abdallah Mulla
août 1985;
- Sabbar
de Arbil,
Kaluzi
Majid
de Arbil,
début août 1985;
exécuté
début
de la région de Arbil,
'Uthman de la région
de la région
exécuté
de Arbil,
de Arbil,
exécuté
août 1985,
exécuté
exécuté
début
début
début août 1985;
- Salam Haddad, exécuté le 1er novembre 1985. Il aurait été arrêté
pour avoir écrit des slogans sur les murs de l'université.
Dans l'action urgente initiale, Amnesty International exprimait sa
préoccupation
devant la condamnation à mort des trois membres
suivants du KSP. L'Organisation
sait maintenant que ces trois hommes
ont été exécutés. Il s'agit de :
-
Sabah Sabbar,
novembre 1985;
Jawaà
-
Shalal
Karim,
,
exécuté
exécuté
Khidar,exécuté
a la prison
de Abu Ghraib,
,
a Baghdad,
le 25
,
a la prison
de Abu Ghraib,
le 25 novembre
85;
,
a la prison
de Abu Ghraib,le
25 novembre
85.
Amnesty International
a reçu des informations non confirmées faisant
état de l'exécution d'un grand nombre de prisonniers politiques et
de déserteurs de l'armée dans les prisons de Abu Ghraib et de Mosul
34
, au cours du mois de novembre 1985. Au nombre des pprsonnes 1Ui
auraient été exécutées, sont des membres de partis politiqu~s
interdits, notamment du Parti démocratique du Kurdi.stan, du Parti
socialiste du Kurdistan,
du Parti communiste iraq'lien et d~
l'Al-Da'Wa Al-Islamiyya
(appelation islamique).
~9~Y_~!..~~~.sJj._9n
__~ecq!fln.!~nd_~~
: Yeu illez pour sui vr e vos appe 1s
_ cherchant à obtenir confirmation des informations selon lesquelles
neuf membres du Parti socialiste du Kurdistan ont été exécutés entre
août et novembre 1985 et sollicitant des précisions concernant les
procédures observées et les éventuels a~pels interjetés dans le
cadre de ces affaires;
_ vous montrant préoccupés au sujet de ces executions et d'autres
qui auraient eu lieu dans les prisons de Abu Ghraib et de Mosul en
novembre 1985;
_ demandant instamment que le gouvernement,
compte tenu du nombre
croissant des exécutions qui auraient eu lieu en Iraq au cours des
mois derniers, mène une enquête approfondie sur ces informations
et fasse publiquement connaître les conclusions d'une telle
enquête. Faites état de l'opposition inconditionnelle
d'Amnesty
International à la peine de mort, dans tous les cas.
President Saddam Hussain
Baghdad, IRAK
Telex : 212299 Alqasr Ik
Code Pays : 049100
Tariq'Aziz
Minister of Foreign Affairs
Ministry of foreign Affairs
Baghdad, IRAK
Télég. : Foreign Minister 'Aziz
Baghdad, Irak
Telex:
212201 Min For A ik,
212213 Akharjia Ik
Copies
Sa'adoun Shakir
Minister of the Interior
Ministry of the Interior
Baghdad, IRAK
Teleg. : Interior minister
Shakir, Baghdad, Irak
Dr Mundhir Ibrahim Shawi
Minister of Justice
Ministry of Justice
Baghdad, IRAK
Télég.:
Justice Minister
Baghdad, IRAK
Shawl
à
Dr Riyad Aziz Hadi
President
Iraqi Human Rights Association
PO BOX 6168
Baghdad, IRAK
.
(organisation des droits de l'homme)
et à
Ambassade d'Irak
9, rue d'Andigné
75116 - PARIS
35
•
TIMES
27. 12. 1985
IRISH TIMES
IluiIdreds
of Kùras
"kille.1 'in'
Iragi_p~sh
27. 12.1985
Hû:tiâreds repol'te.d killed
on. Iraqi drive on I~urds
'B1~ordaad
Bazhir'_.1-Telmourtan.
' ~.
.
-J
la •1.0 UUUII ~::..._
--:. .
.
..
IRAor forces have' launched
.
a
massive. military
campaign
of
repreasioa
.gainst
the civilian
populations
of major
Kurdisb
towns in the nonhero region of
the coantry, reponedly killing at
least 300 people, mostly civilians,
over tbo past two.and •• -balf
months.
Tbe ,bcaviest
bloodshed
is
reported 'to have occurred in tbc
dry of Sulaymaniyah. about 130
milC$ aorth' of Baghdad, where
large
numbers
of civilians,
students, army deseners and draft
resisters IS weU as real or sus.pected 'members of tbe Pub
Mergl' foroea '(.rmed
Kurdish
6ghten) aDd their familie$.-bave
been anested aad in many cases
summanlr executed,
<,. ~
Violent
incidents
bave' also
beeD reponed
in several.otber
cities'kindRuding
ill raq
M~laand
Kirku - el7.rts Arfb
0
s. test
Iraqi forCés 'have 'l~ün~hed-ä
military
,campaign
,'. against
Kurdish civilians in the north of
the country, reportedly killing at
lea!>t 300 people over tbc past
two-and-a-half months,
The heaviest' bloodshed
.is
said to have occurred in the city .of Sulaymaniyab,
about
130
miles north of Baghdad, w\1,ere
large numbers of civllians, army
deseners and draft dodgers as
well as real., or .aSUSpected '
memben of the Kurdish Pesh
Merga forces and their families,
have been' âtre~e~. "in~;
in
many '~C!lses."'_'Stlmmat:!lr ;. e,.
ecuted.' I .
reported in 'Severai other iliDes,
inc1udiÏll"~~il'
',MosW' ,land
KirIWk:--'AeœubtS" of repression
have .,~,)~eiv~'m?m
~u.,
merous "Sources,' 1Dcludan, the
Patri~tis._Union, ,of JSurdiJ1all, ,
which lias '~n
,fightlDg'for '.
measure of autonomy 'for ,the
country's three million Kunis,
and 'the' Kurdis.tan, Democratiè'
Party. ',..
Amn~sï);- j" . ; :{;;iemationaI,
whichbas
teœiféd reports o(
extra-judiciar~è:letutions
'àJ1d'
random arrestS;t1tas' c:alled ' on
President Saddatri'Hussein
for a!
thorough investigauöri~,
..
The Foreign Offic~.fo~!ï!"Il1ed
that a new offensive '\vas ,under
way in Kurdistan, :6ûthal1, no
details of specific incidents. ;
Reports claiming that troops
were supported by the ,Jorda.
nian Anny, which has units in
Iraq,
and
fighters
.in the~
Palestine Liberation :Organizalion, have been firmly' denied.,
'.
According 'to ~.unconfirmed:
reports reaching Amnesty International,
10 people
were. executed in Sulaymaniyah in midOctober after two Iraqi flight
officers were killed by guerrillas. ,
. Th" 10 w.r,. 'lH~O'~rJ'y !'
up O!.1tside a public bar and '
shot. Government
troops were
then said to have razed a
number of bouses with pull-,
dozer.s.
• Later around '20,000 troops'
reportedly earned out h~use-to- •
house' .searche~, for deserters,'
draft dodgers and .memben{of
the Pesh Merga. Houses. in
whic!l they were, fûünd hidini
were destrayed.
,
J
' , ','
.•
~~lW~~~'
.::~i',,<,:,:
~H. __
0
':.Q'
.'
'.,
'M
' '
--..
300' ' :.',' , ,"
':~',!-
f~e~~~~~~a~~
~~~~~ordillg
'ùnJoörirmed
dc;D,önstration,:cn1'àD.ïsed'~~
Including tbc two. nv~ Kurdish
reports reaching Amlle$ry Inler •. pr,nt,est" agllnst
th«; ~roop~
opposulon
. organisations,
the . national,
.ten ,people
~ete
,"~l\1ty, v.:as put d~.
,,~!ent]y,
Patnollc Umon of K~dlSLan, led
executed
ia'"SulaYlDaniyah
by ~th secunly fora:s finn. dirCC1ly
by Mr Jalal Talabanl, which has
Iraqi
forces in mid-October
mto the crowd, There wIS,tunher
be~n fightIng the OO\lemment ....~foUowing an' incident In whieh' bloodshed when oeinonstrations
~er 1M, ~t
,f~w '1'"ß-. for a ~O -Iraqj-'flight uf6"",n ,had -been -,-0,,"-- ,lhe-.oexl
{.cw.. ~.
,were
me.uur~ of autonomy for tbe
killed by Kurdish guerrillas. The ~inu.larly, crushed, The death loll
COImI1Y S ,3,(0),000
Kurds, .nd 'tea 'were - reponedly "arrested,"
In the, cary sma: nud-Oclober IS
the Kurdistan Democrauc P~ny
lined up out5ide a public bar and put at around ~.
headed by Mr Massud BananL
shot. ûoycmment
t~
were
" According to other' ~ura:~,
~mnesty
InternalIQDilL whlcb ,then reponed to have moved into a.round 900 chJldren betv.ecn the
has rea:lved a numb« of repons
tbc city razing' a' ,number of ages or ten and, 14 were Iransof extrajudIcial executions and
bouse5 witb bulldozeR,
'
lerred from their schools to '8
random arreslS, has ,ClUed on Ihe "Over
the next few days around
prison in, anolher part of the city
Go\'emmenl of PreSident Saddam
20,000 troops reponedly' c3rried dunng thiS penod, and ~\'eral of
I Hu.....\e.1n to carry out a thor~ugh out bouse-to-house
searches,
them have subsequently dIed, The
:
ieeking
deserters
and dratt
Governme-nl holS r~rted
10 such
Ilnvesllgatlon..
, The BlIl1sh ForeIgn Office conresisters as well as 'members bf arrests, of chdren I,n the past an
I firmed. t~~ ,a Dew, GOYCl'1U1Ie~t the Pesh Merga, Houses' in whieh order to fora: tbelr lathers and
'oiten,'~ ... V'~,
,',(.H
'1';.-", Il)
"'dl oeo Ie were rund
hidlD
brolhen to d=nd
from guernlla
Kurdl\tan, but bad no de[au~ u.
Were Cl
0
1: .strongholds In Ihc mounla~
to
Spoclf.lC incidents.
"
. ,
.
e, fi")",,.
'''- --nder,
.
Sc:\'eral reporu claimed tbat the
'According
to the
ume
A) nJJ,1:, J..:> .:r-~" ~~V"\ "arr
IraqI troops were being supponed
unconfirmed' repons
13 people
also SOlId10 have tx-t"f! dcpor;~,- •
bv UNts of the Jordanian Army,
who wcre arre~led during thiS Crom SuJeym.1nt}'ah. Many \''-oml'n
l "'::uch are stalloned in Iraq, and
round-up were summarily ~hot in \Ioilh infants and elderly rdallvc:s
by tighters
belon~ing
to Mr
• rcsidemial pan of the city. In were dump.:d on the edge of the
Y~r
Araül's Palestine Libera. ...nother
incidenl. ,I:Î(:IU people .. barren mountain where Ihe gua~
tion Organisation. However, th~sc: wcr,e rep~rted. 10 have been
rillas operale 100 Ihat Ihey mlsht
rcpons have bl:en firmly deDlcd bUried alive an SuleymaDlyah
prove OJ burden to the ~uerrillas.
by the Jordanians and the PLO.
cemetcry.
_ (Ti",,.s Service)
•
.t :
I
By Nick Ashford a.ur
. Hazhir Teimo~ian
, ' vi~i~:t':"':inc1dénti'iiaYeÎien
=r:3
I
•
,Thirteen
people: whQ' '!fèrF
reportedly
'arrested ~. '~n:~,}he
rO\1nd-up were summanly~C?t.
38
~amnesty
~
international
INTERNATIONAL SECRETARIAT
1 Easton Street London WC 1X 8DJ
United Kingdom
EXTERNAL
UA
367/85
IRAQ:
AI Index: MDE 14/08/85
Distr: UA/SC
(for general distribution)
31 December
Death Penal..£[
1985
Execution of political prisoners and army deserters
==========================================================
Amnesty International is deeply concerned by recent reports that large
numbers of political prisoners and army deserters have been executed in two
prisons in Iraq in November
1985.
Others are also said to have been
sentenced to death and are awaiting execution.
According
to unconfirmed
reports, 60 prisoners were executed in Abu Ghraib Prison in Baghdad during
the first week of November, and at least as many were allegedly executed in
Mosul Prison in northern Iraq in the same month. The victims are said to
include army deserters as well as real or suspected government
opponents,
including members of banned political parties.
Among those reported to have been executed in Abu Ghraib Prison are
four members of the banned Kurdistan Democratic Party (KDP).
They were
said to have been executed on 1 November and their bodies returned to their
families a few days later. One of them was allegedly
tortured while in
detention.
The four were:
'Abd al-Rahman Ahmad Haji: born 1968, secondary school student from the
village of Sewarea near Duhok.
He was arrested
in December
1984,
reportedly on charges of distributing
party leaflets.
His body was
returned to his family on 5 November.
According
to reports, he was
tortured while in detention and his fingernails had been pulled out.
Hassan Ibrahim: born 1954, from Sidakan near Arbil, member of the Pesh
Merga forces. He was arrested in June 1983 and his body was returned to his
family on 7 November.
Sa'ad Muhammad Babokhkie:
arrested in March 1984 and his
November.
born
body
1960, a worker from Duhok. He was
was returned to his family on 5
Luqman Mahmud Galbeishi: born 1951 in Duhok. He was arrested ~n March
1984 dnd his body was returned to his family on 5 November.
In early 1985, Amnesty International received reports of the execution
of 15 other KDP members, of which six were confirmed
by the Iraqi
Government.
Amnesty International is also concerned at reports that three members
of the banned Kurdistan Socialist Party (KSP) have been sentenced to death.
The three, Sabah Sabar from the village of Juma Zarda, Joud Quarium from
the village of Karda Suar, and Shalal Hidar from the village of Kashata,
are currently said to be held in Abu Ghraib Prison in Baghdad.
It is not
known when the death sentences are due to be carried out.
Amnesty International
opposes the death penalty in all cases as a
violation of the right to life and the right not to be subjected to cruel,
inhuman or degrading treatment or punishment,
as proclaimed
in the
Universal Declaration of Human Rights.
so
01-833 1771 Telegrams: Amnesty London WC1
Telex: 28502
Amnesty Internatlonalls an Independent worldwide movement working for the International protection of human rights.
It seeks the release of men and women detained anywhere because of their beliefs, colour, sex, ethnie origin, language or
religious creed, provided they have not used or advocated violence. These are termed prisoners of conscience. It works for
fair and prompt triais for all political prisoners and works on behalf of such people detained without charge or triaI.
It opposes the death penalty and torture or other cruel, Inhuman or degrading treatment or punishment of all prisoners
37
FINANCIAL TIMES
7. 1.1986 ..
OVERS~AS NEWS
t
Kurdish gains put pressure on Iraq
• ....
• - -
THE IRAQI Army's hold on
.many sectors of Kurdistan ill
'crumbling as pro-Iranian Kurdish guerrillas step up pressure
on military bases in northern
Iraq with newly acquired heavy
weaponry.
, Unnoticed by the outside
world, partisan forces headed by
Masoud Barzani have established control over a large
swathe of territory across northern Iraq. Their "liberated"
zones stretch from Iraq's northern border with Iran to within
a few kilometres of the town of
Zakho near the Syrian and Turkish frontiers, and in some
parts 75 km southwards.
This became evident during
an ll-week journey I made
across northern Iraq with
Kurdistan Democratic Party
(KDP) guerrillas. Travelling on
foot and by mule, we penetrated deep behind Iraqi lines,
crOSSingthe Zagros mountains
just south of Iraq's borders
with Turkey and Iran. and
trekked to within sight of
Zakho and the nearby international highway.
We visited a chain of KDP
bases in the Badinan region of
northern Iraq. and also skirted
the towns of Dihok and Amadiyah. Since I last travelled
with the KDP across Kurdistan
in 1981,the Kurds seem to have
more than trebled the areas
under their control. Fighting
has intensified, and the KDP,
one of two Kurdish guerrilla
armies
in', northern
Iraq,
mounts between 50 and 60
operations monthly.
They are well equipped. with
ba$es defended by batteries of
Sam-7heat-seeking missiles. The
Pesh Merga (literally "those
who face death") also have a
variety
of
Chinese-made
Doshka heavy machine-guns,
mortars, and even small American artillery pieces. A fresh
consignment
of
ultra-light
ftalashnikovs manufactured in
The guerrillas have recently
launched a series of attacks on
major Iraqi bases. With a new
Iranian offensive reported to be
imminent-"the biggest so far,"
. according to the Kurds-this
represented a significant escala.
tion in the fighting.
The Kurds were using heavy
. artillerypieces, sent by mule
convoy from Iran, to shell the
hearquarters
of the
11th
division in Zakho, one of the
Iraqis' most important bases in
Kurdistan. Its main task is to
protect
Iraq's
international
highway to Turkey and Europe,
and the. oil pipeline. which daily
38
Gwynne Roberts bas
just spent nearly three
months in the Kurdish
area of northern Iraq.
In the first of two
reports he looks at the
extent of guerrilla
activity and the impact
it could have on the
Gulf war between Iraq
and Iran.
TUllEY
carries 1.1m barrels, more than
half the country's oil exports.
The other major operational
headquarters directed at countering Kurdish insurgency is in
the oil town of Kirkuk.
.
The deployment of these new militia capable of doubling that gone unreported so that Western
guns came as a surprise. They. llgure. There is also a riv,l
analysts have tended to perceive
were originally expected to be Kurdish force - the Patrioti:: thé Gulf war mainly in terms of
in place by next spring, just Union of Kurdistan (PUK)a military stalemate. From
after the snows had melted. which operates in eastern Kur- be"ind .haql lines, it becomes
enabling the rebels to hit much distan. Both want autonomy, apparent that the Kurds are
larger targets than hitherto. But and in recent y.an bave fought . now a crucial element in the
three or four major camps have against each other, but not confiict.
alread,. come under attack, and since 1984.
Althou,h the Kurds emphuise
the Iraqis will now probably be
In 1975 the KDP WII almost their independence inside the
forced to withdraw troops !rom destroyed when it. lilt major alliance with A y a t 0 lia h
their more isolated bases. - ','. revolt against Ba,hdad was Khomelni's regime in Tehran,
This new development unde~ crushed followin" the abrupt the recent improvement in this
lines' just how much t~
•
KDP's relationship to its maj(irl withdrawal of support from . relationshio has strenRthened
the
KOP', position inaide
allies Iran, Syria and LibyaIran and the US.
has improved during the past
The Iraqi army moved into Kurdistan. Political observers
12 months. In the past, weapon ,Kurdistan in force, resettling speculate that any doubts the
SUPPtiet'- have often ben' a several hundred thousand Kurd.. Iranians may have entertained
problem for the KDP. Al1DI in the south and centre of the about the KOP relationship
sent by Libya and Syria were
kill d d have been swept aside by the
frequently delayed in transit in country. Many were
e an
increased Iraqi air raidi on
Tehran, and even medical sup. their homes, crops Ud live- Iran's main oil terminal at
Khar, Island.
plies were bloclted until rela. stock destroyed.
tively recently. But an improve-.
The group has- since resurment in ties with the Iranian rected its cause - the main
Government bas apparently pro- force of KDP guerrillas came
vlded a smoother passage.
across from Iran in 1982,
This hu allowed the Kurds to although small units had en.
dispense with the smuIII.r
tered Iraq six years earlier.
.routes Into northern Iraq froID These were the hard<ore partiSyria, once th. main cbannel sans from the late General
for Ihlpments of weepaDi aDd Mullah Mustafa Banan1's irreammunition. The supply line gular force. Kilometre by kilothrough Iran is allowing tbe metre, they prized away the
Kurds to expand their guerrilla
Iraqi hold on central Kurdistan.
army under conditions of
Territorially, the land they
greater aecurity.
police is not as extensive as it
The northern front is already was in 1975, although in the
Itretchiq
Iraq's
manpower next year or so it may reach
reserves. Two of the country's that level. Operationally, though,
seven armi.. are based in their zones of combat appear
i':~la~'C::o::i~i
.larger. T,he Kurds are now preto the KDP. Most of them are
pared to .l.u~h attacks in the
engaged alon, the main front
pWns of Dortoern Iraq, well
with Iran,
away from the protection of the
The rapidly expandin, KDP, mountains.
is believed .to have more. than
These changes In the balance
.1Q,QOO meil, un4;ler~rms, and a
of power in northern Iraq have
:f:à~~':'
FINANCIAL
TIMES,
8.1.1986
.OVERSEAS NEWS
K....d~~xpandarea of guerrilla
operatIons
THE ATtACK' was to be
launched against an Iraqi Army
battaliou. known as Sutek, about
30 ItiD '""south of the Turkish
frontier. It began at about 5.00
pm, an hour before sunset and
too late for helicopter gunships
or tanks to come to the rescue.
Iraqi guarels on three hilltop
.positions were caught lounging
outside their bunkers as the
lnl,tial hail of AK-47 ~lllets
and RPG-7 an'ti-tank missiles
began to explode around them.
In the valley below, mortar
shells dropped on the base, and
heavy
machine-gun
fire
spattered parked vehicles. An
ambush was lai'd on the tarmac
road below to halt reinforce.
ments from nearby battalion
and brigade bases at Barsivay,
10 km to the west.
A pall of smoke rose above
the base, aDd one of the shells
landed . alongside
an
Iraqi
elDplacement
extinguishing
maChine-gun fire sweeping the
ridg~ 'where I stood watching
the assault.
Throughout, the
army was kept in doubt as to
which was the main target-the
base '.itself or the
hilltop
positions.
Some 90 men were
deployed to attack the Iraqi
poats on the adjoining ridge and
it was there the main drama
began to unfold.
There was an explosion, a
frenetic popping of automatic
weapons, and a ptU! of black
smoke as the first report came
In over the field radie. that one
of the partisans had Bem.\' killed.
Silhouetted against the' 'llkyline,
a thin line of men ran towards
the first position,
a squat.
.bunker, and then minutes later
raced on to the second.
Soon, the silhouettes moved
to the third emplacement, and
within
60
seconds,
the
defenders
there
had
surrendered.
Two
Iraqi
prisoners,
their
handa high
above their heads, were visible
on the horizon as the sun sank
out of view.
Gwynne Roberts several
t.ImeSwatched Kur d'ISh
guerrillas in action
against government
"
troops dunng his
extended visit to
northern Iraq . In the
second of two articles
he recounts one such
.
attack and assesses ItS
implications. His first
artl'cle appeared
yesterday.
-----------We made our getaway as
darkness fell. Hours later, as
we headed towards a secure
village, shells began to rain
down on the ridge where we hid
stood during the attack, and red
tracer b~llets and parachute
mumin~tlDg flares lit up the
mountainside.
. Seven Iraqis apparently died
lU the attack, and nine were
injured.
One Kurd was killed,
and another
wounded.
The
guerrillas were jubilant: soon
they said, the Iraqi base would
be forced to withdraw. Its posl.
tion was too vulnerable.
Compared with the major setpieces in the Gulf war, such
operations are, of course. minor.
Yet their cumulative impact is
substantial.
With their forces
stretched to cover the front
with Ir.an, the Iraqis have been
forçed to conduct a holding
operation
in Kurdistan,
and
seem powerless to stem the
Kurdish advance.
So far,
the Iraqis
have
managed to retain a firm grip
on the major towns and roads
of Kurdistan during the day;
at
night,
however,
their
control is far more tenuous.
The Kurd forces operate with
apparent impunity within a few
kilometres of many towns and
just a few hundred metres off
.
the
main
highways.
The
Even Kurdish areas close ta
Turkish
border,
lands
~uerrill~s openlr visit vil~ag~s the
10 daylight
which are wlthm designated .free-fire zones in
sight of the roads and nearby
1976, have been repopulated.
These cammunities
now proArmy posts.
vide
solid backing
to the
Inside, the .towns, Kurdish
who receive food,
clandestme umts appear to be guerrillas
proliferating.
They
provide shelter and even military supfood and refuge for strike units; port in the form of armed
militias.
are a source of intelllg~nce,
The Government,
hawever,
weapons and even explOSives,
has taken a harsh line an public
and involved in kidnappings
and assassinations. Often, those services in these .. sensitive ..
Involved have Government jobs areas. Outside the town, medio
and, superficially at least, are cal clinics have been closed,
beyond reproach. They function . along with around 800 village
schools.
Children
from the
as a fifth column, and If caught,
cauntryside are refused access
faCe Immediate execution.
to education in the main urban
When I visited Kurdistan four
centres. The guerrillas are illyears
ago,
much
of
the
equipped to provide their own
travelling was. done at night
teachers as they did in 1974-75.
tucked in close to the Turkish
The Kurds' main success has
frontier. This time, my journey
came on the battlefield. In the
was completed during the day.
mid-seventies,
they
became
In
contrast
to
1981, the
guerrillas seemed unworried by involved in a head-on conthe possibility of attack by frontation with the Iraqi Army,
helicopter
gunships.
We and with a force of more than
100,000 men were forced to
travelled with a heavy machine
gun strapped to a mule for defend largely static fronts.
The guerrillas now concentrate
protection,
.. We know that their pilOts on guerrilla warfare, and have
rejected
Iranian
attempts to
are terrified of their machines
involve them in massed frontal
being hit by anything larger
than a Kalashnlkov bullet," said attacks.
One consequence is that thel
one
of
my
companions,
measure
their
fatal
.. Gunships are no longer a Kurds
casualties since the Gulf war
problem
as far
as we're
started in the hundreds-not
concerned."
of thousands.
They
Civilians
have played
an hundredll
do provide Iran with scouts and
important part In the comeback
vital field intelligence.
by the Kurdish
Democratic
Kurdish
territorial
gains
Party guerrillas. Four years ago,
have been far greater
than
a desolate landscape was full
who
of destroyed villages, but now those of the Iranians,
there are thriving cOommunitles, secured three footholds in Iraqi
Kurdistan in 1983. But over
with crops growing In the fields
the next 12 months, this will
and animais grazing on the
almost certainly change.
mountains.
Existing villages have been
The Kurds will by then have
enlarged to cope with the new
cut a road half way across
Influx of familles from the
Kurdistan,
and military
sup.. protected" compounds set up plies will take days, not weeks,
by the Iraqis In 1977 near the
to reach remote basis.
The
main
roads.
These
were
Iranians will be on hand to
designed to deny the guerrillas
reinforce any Kurdish advances
support from the villagers, and
in this sector. The Iraqis will
be forced to commit more
their
inhabitants
were kept
resources to the north, and the
under watch.
Kurds will attempt to tighten
the screw, if possible, to break.
ing paint.
39
Jk ir_~t
6. 1. 1986
CORRESPONDANCE
~_propos de la révolt~ ..~es ~~rdes
M. J.-M. Pradier nous écrit à
propos des causes profondes de la
TIvolte des Kurdes évoquée dans
l'mlele ./1 JI a soixante ans, Mustap"" Ke"",l impose Ie chapeau
aux Turcs .. (le Monde daté 8-9 décembre).
P. Oentizon 6crivait dans la Revu. de Paris du 15 octobre 1925 :
« Les causes profondes
qui décle"..
c1lin1ll la révolte kurde sont d'ortin admiNistratif et religieux. Le
1rtOIIWmelll fut la résultallle_ à la
foil d'II_ réaction de la féodalité.
kwrtk COllIn l'Etat et du conflit e"..
tn la Turquie attachée aux vieil/es
traditions islamiques et la Turquie
1tOllwlle, larque et progressiste ...
Les Turcs eux-mames sc gard~rent de simplifi~r la question. Lors
de son r6quisitoire. le procureur du
-tribunal de l'ind6pcndance à Diyar-bakir exprima ce que chacun savait:
«Certains
d'entre vous ont pris
pour prétexte de révolte les abus
.administratlfs
du gouvernement,
~'autTU 0111 invoqué la défense du
.califat, "",i, vous étiez tous unis en
1Ul1'OÎ1II : créer lin Kurdistan indéPettiJa1II. C'est sur le gibet que vous
.allez payer le prix des foyers ruinés,
dMuit,wnI (28jujn 1925) ... ;
Si les KlUidIa ell • '-¥trent des
ronda de c:hapeaa. - et CID bavent
encero
c~_ q~,
dans le d6pcçale de l'Empire ottoman par lOllAlli6s, l la ..uite de la
premi~re gue~
mondiale, aucune
des promesses faites
111ttenuc. Le
trait6 de' saYres- si.sn( Ie 10 aoGt
1920 avait envi1Q6 l'ind6pendance
~du Kurdistan. La d6confiture des
Alli& sur le terrain les contraignit à
satisfaire les exigences du «Loup
aris.. ; ce fut le trait6 de I.,ausanne
(23 juillet 1923). On connait la
suite, si bien 6noncée dans ce dicton
publi6 par Vakit le 7 mai 1925 :
« Là où se montre la balonnette tu~
que, la question kurde n'existe
pas ...
aujouN_ -
ornancHe
.
.:HumanITe;
I
ne
GLGL
FRA0077 4 l 0295 FRA /AFP-RT07
Irak-oppos it iorl
Plusieurs centaines d'opposants
Amnest~ International.
ex~cutés en Irak depuis octobre 1985, selon
PARIS, 10 Jjan (AFP) - Plusieurs centaines d'opposants au réGime irakien,
F'~rmi lesQuels de nombreux kurdes, ont ~té ex~cul~s au cours des oernlers
~ois, rév~le vendredi Amnest~ Internationale.
A..ne-st.~fait. ainsi état. dans un communiQué- de "l'ex~culion le 1er- novelllbr'ederni~r à la prison d'Abou Ghraib à BaGdad de Qualre MeMbres du PDK (parti
démocraliQue du kurdistan), orGanisat.ion i-ndépendanliste inte-rdite e-n Irak, et
des condamnations à Morl de lrois mililanls d'un autre- parti kurde, le parti
soci~lisle du Kurdistan.
L'orGanisation hUManitaire non-Gouvern~ ..
ent.al~ pr~cise par ailleurs QU~
"plus de 300 personnes, dont de nOMbreux kurdes, onl él~ tué-es dans les villes
du nord de l'Irak depuis la mi-oct.obre 1985 et. Que des centaines
d'arrestat.ions onl ét.~ opérées durant cett.e ..~me pé~iode parmi les éludianls,
des désert.eurs de l'armée, des réfraclair.s à la conscription et des membres
ré.ls ou présumes des maQuis kurdes et leurs familles". A..nesl~ précise en ce
Qui concerne les exéculions Qu'"il pourrait s'aGir dans cerlains cas
d'exécutions extra-judiciaires
Elle indiQue d'aulre part Que "dix personnes ont él~ ex~culées le 14
oct.obre à Soule~man~eh pa~ les forces irakiennes à la suile d'un inCIdent au
cours dUQuel deux aviateurs irakiens ont été tués par des COMbattants kurdes".
SElon Amn.sl~, Illes forces Gouv~~n.ment.ales ir~kiennes auraient par
ailleurs pris d'assaut et détruil (•.• ) le 18 octobr. dernier la citadelle
d'l~bil, où des Manifestant.s s'étaient ~etranchés. D'aprts des estimations non
confirmées, ajoute le communiQué, 80 personnes au~~ient -trouvé la ..orl au
Cou~s de cet le opérat.ion.
ll•
40
'RFR
FRA0259 4 I 0270 FRA /AFP-TF80
PS-Irak
Le PS préoccupé par le sort des familles
kurdes
d'Irak
PARIS, 10 jan (AFP) - Le Parti Socialiste "s'émeut vivement du sort des
familles kurdes en Irak et particulièrement
des mauvais traiteMents
infliGés
aux enfants et adolescents",
a déclaré vendredi M. Pierre Brana, secrétaire
national aux libertés et aux problèmes de sociétés au sein du PS.
"Le parti socialiste désire rappeler Que l'état de Guerre ne peut
justifier les violations des droits de l'Homme et ce dans aucun pa~s", a
ajouté M. Brana dont la déclaration fait suite à la publication
par Amnest~
International
d'informations
selon lesQuelles "plus de 300 personnes, dont de
nombreux kurdes, ont été tués dans les villes du nord de l'Irak depuis la
Mi-octobre 1985 et des centaines d'arrestations
opérées durant cette période
parmi les étudiants, des déserteurs de l'armée, des réfractaires
à la
conscription et des membres réels ou présumés des maQuisards kurdes et leurs
familles".
Amnest~ a précisé Qu'''il pourrait s'aGir dans certains cas d'exécutions
extra-judiciaires".
Sel.:>nl'orGanisation
humanitaire,
"Quatre membres du PDK
(parti démocratiQue du kurdistan), orGanisation
indépendantiste
interdite en
Irak, auraient été exécutés le 1er novembre à la prison d'Abou Ghraib à BaGdad
et trois militants d'un autre parti kurde, le parti socialiste du kurdistan,
ont été condamnés à mort". Par ailleurs, selon Amnest~, "dix personnes ont été
exécutées le 14 oclobre à Soule~man~eh
par les forces irakiennes à la suite
d'un incident au cours dUQuel deux aviateurs irakiens furent tués par des
combattants kurdes".
le tOdO
(ß!9
lien
11.1.1986
Irak
SELON AMNESTY INTERNATIONAL
Plusieurs centaines d'opposants
ont été exécutés ce. demiers mois
Paris (AFP). - Plusieurs centaines d'opposants au r6gime i~.
kÎen, parmi lesquels de nombreux
Kurda, ont ~tt ex6cut~ &1,1 cours
l'armée, des réfractaires et la
conscription " des membres riell
ou pl'éstmtls des m/Mluu kurdes ei
leurs ImniUel ». Amnesty pr&:iac
dernier, et la prison d'Abou-Ghralb,
et Bagdad, ae quatre membres du
PDK (Parti démocratique du Kwdistan), orpnlsatlon Indépendanti"e interdite en Irak, et des
condamnations et mort de trois militants d'un autre parti kurde, le
Parti socialtste du Kurdistan ».
. Amnesty ajoute que «plus de
trois cents personnes, dont de no"...
breux Kurdes, ont été tuées dans les
villes du nord de l'Irak depuis la
mi-octobre 1985, et des centaines
d'arrestations ont été opérées
durant cette mime période parmi
les étudiants, des déserteurs de
14 octobre; et Soul'YmJUly,h par lu
forces Il'GkleMes et la suite d'un
incident au cours duquel d,MX alii","
teurs iNk~ns ont été tuél pa' des
coml"manb kurd,s ».
Selon Amnesty, «les forees JO"'"
vernemental,s Iraki,nnes auraient
par ailleurs pris d'allaut
et
détruit (...), le 18 octobre dernier,
la citadelle d'Irbil, où des manifestants s'étalent retranchés. D'après
des estimations non confirmées,
quatre-vingts personnes auraient
trouvé la mort au cours de C.ttfl
opération ».
qu'« if ~t
s'agir dans certailU
cas d'exicutlOltl ex,,,ajudlc/Qirel ».
10 janvier, Amnesty International.
qui fait ~tat, dans un communiqu6,
L'oraanisation indique que «dix
de «l'exécution, le /. IIOvembre personnes ont été ,xécutées, le
élis CJemiers mois, ..... ur6. vendredi
11.1.1986
IRAK
Amnesty
dénonce
la répression
contre I•• Kurd••
Selon Amnesty InternetiofJIIl,
lus de 3000 IVarsonne"
P
.-parmi lesquelles de nombreux kurdes, ont fftff tuffes
dens le ville du nord de l'Irak'
...I
.,
• __
b
1985
uepuls ie ""-,,,,~o TB
•
Des centeines d'errestetions
auraient fftff opérfles pendant
le tnlJtne période.
• Selon ces informations. dix
personnes ont été exécutées, le 14
octobre, par les forces de sécurité
dans la ville de Sulaimaniya à la suit~
d'un incident au cours duquel deux
aviateurs irakiens avaient été tués
par des combattants kurdes. Les
troupes gouvernementales auraient
alors envahi la ville. en rasant de
nombreuses maisons à l'aide de
bulldozers.
Les jours suivants, les trou~
~ouvernementales auraient prOcédé
a des perqui~itions et arrêtés
plusi~rs œntameS de personnes .
dont. 250 au moins dans 'la seule
journée du 15 octobre. D'après des
estimations non confirmées parvenues à Amnesty International
quelque 200 personnes au total
auraient été tuees à Sulaimaniya.
A Arbil. d'autre part, une autre ville
du pays kurde.
les troupes
gouvernementales seraient entrées.
dans la ville le 18 octobre pour
disperser des manifestants.
La
citadelle d'Arbil aurait été détruite
par lies bombardements aériens à
raide. d'hélicoptères. Quatre vingt
persoimes auraient été tuées.
L'or~anisation
internationale
a
lance un appel au gouvernement
irakien pour qu'une en<\uête soit
menée ..D'autre part hier a Paris, le
Parti socialiste a déclaré «s'émoùvoir.
vivement du sort des familles kurdes
en Irak et particulièrement des
mauvais traitements infligés aux
enfants et adolescents ».
41
•
GLGL
'FRA0777 It 1 .0151tTUR /AFP-TF23
TurQu'ie-Kurdes
Quatre s~paratisles kurdes tués par les forces de l'ordre
ANKARA, 14 jan (AFP) - Quatre séparatistes kurdes ont été tués dans les
provinces de Mardin et Siirt (sud-est de la TurQuie) au cours d'affrontements
avec les forces de sécurité Qui ~atrouillaient dans la réGion, a-t-on a~~ris
Mardi de sources militAires.
Un s~~aratiste a ét. tué dans la zone .ontaGneuse de la ville de Cizre
(province de Mardin) et les trois autres ont été abattus prés de la ville de
Sirnak (pr)vince de Siirt), ont précisé les .~mes sources.
123 sé~aratistes kurdes ont .té tués depuis le milieu du mois d'aoQt 1984,
époQue ~ laQuelle le Parti des travailleurs kurdes (PKK) a pris la t~te d'un
mouvement insurrectionnel en vue de créer un état autonoMe kurd~ sur le
territoire turc.
78 militaires et 82 civils ont éGalement trouvé la ~ort, victimes
d'affrontements entre séparatistes et forces de sécurité.
TRIBUNE deGENEVE
20.1.1986
Ce lundi à Bâle
Quatorze Kurdes
jugés à huis clos
Zurich: de notre correspondant
Branle-bas de combat dès lundi à la
Bäumleingasse dans le Vieux-Bâle:
d'importantes forces de police croisent
autour du Tribunal pénal qui siègera à
huis clos, tant le président a de craintes
pour la tranquillité des audiences. C'est
que, défendus par sept avocats, on juge
les quatorze Turcs kurdes qui avaient en
aodt dernier semé dans une réunion de
Turcs communistes non kurdes une pagaille sanglante. .
Armés de pistolets, de coups de
poing, de couteaux à cran d'arrêt, de
couteaux sans cran d'arrêt mais dits de
cuisine, de matraques et on ne sait quoi
encore, ces membres du Parti ouvrier
kurde avaient méchamment tabassé le
25 août une bande de compatriotes
turcs d'ethnie et d'opinion différentes
qui savouraient au cours d'une réunion
politique dans un bistrot du Petit. Bâle
les délices du léninisme militant. La
bagarre fut mauvaise (une bonne douzaine de blessés), et l'enquête difficile:
des 55 pel'!lOllße8 interrogées par le
magistrat instructeur ont émané 55 versions difffteDtes des faits I
Le Tribunal, devant qui les 14 Kurdes
,répondent de lésions corporelles et, partiellement, de port d~annè prohibé, aura
donc fort à faire pour garder toute sa
sérénité. D'autant qu'à coups de conférences de presse et de manit, il est
l'objet des pressions d'un Comité de
défense des demandeurs d'asile incarcérés.
Dominique CHOUET
Manifestation de solidarité
.Bâle: ATS
Près de 300 ressortissants turcs ont
défilé samedi après-midi dans les rues
.de Bâle pour demander la libération
.d'une dizaine de leurs compatriotes emprisonnés à la suite de la fusillade et un
examen rapide des dem~des d'asile.
42
La manifestation, organisée par le
de solidarité avec les demandeurs d'asile empriaonnés», l'et déroulée sans incidents. Quarante-cinq policiers ont accompagné le cortège: on
craignait l'intervention de contre-manifestants tures, indiq1;Je~. police.
« Comité
FLASH
ALTERNATIVE
18.1.1986
• COMITl: DE SDLlDARITl:
AVEC LE
KURDISTAN
I-I. Un Comité de solidarité
avec le Kurdistan vient de se créer en France
pour feire connaltre le mouvement démocratique-révolutionneire
du peuple kurde, r_m.
bier les aidel matériell8lllt financi'res au peu.
pie ~w:de lit • se lutte. Le Comitj ~mble
largement tOUI ceux qui 18 reconftllÏllent denl
lei deux principes de .. piete-forme:
«dlfense
du droit de la nation kurde Il disposer d'ellemime et fflVtlndication du nitrait complflt et
inconditionnal des forces d'occupation da la
République islamique (Iran) du Kurdistan »,
(') cIo L'Herbe rouge, 1 bis rue d'Alésia
75014 Paris
Tercülllan
10. L 1986
'r•• 'cI••
TUrkl.,.'.,.
ta. ci•• tek
"A Ikçl devlet
cibir isran,
olur"
.
(I
Özal'," Iran gezisinde iki Olkenin bölOco
teröre kar~1"s,k, i~blrliOi" yapmasl kararla~tmldl
lWi; Hac Umran'da eie geçirilen 12 bin Kala~Wi nlkof marka Rus silâhl, Iran', kaygllandlrdl
Erkan
t
YWh
ran'm "Tiirk-tran smlnndaki bölücü çete1erin
faaliyetlerini emperyalizmin organize etti~i eylem1er" olarak de~erlendirdiIi bildirildi. Bu de~rlendirmeyi yapan tran, "tki
ülke slnrrmda sergi1enen
bu oyunlarm önlenmesi
konusunda
Türkiye'ye
tam destek" verecek ..
Bal}bakan
Ozal'ln
tran'a yaptl~l son gezi s}o
rasmdaki müzakere1erde,
smrrda meydana gelen terör olaylanmn önlenmesi
konusunda iki ülke arasmda ':SÙ[1 il}birlili" ya.
p1lmaSl hususunda kesin
anlal}maya varùdL tran
yetkili1eri, "ABD ve Sov.
yet emperyalizminin bölgede ba~unslZ bir ayrÙlkÇl devlet kurmak için yo~n faaliyette bulunduklanm. bu faaliyetlerin 001gedeki ülkeleri tehdit ettiIini ve tran'm ayrù1kÇ1
güçlere karl}l almacak tedbirleri destek1eyece~i"
Tiirk hevetine bildirdiler.
12 BIN KALASNIKOF
Iran makamlan, Sovyetler
Birli~'nin
Tiirk
....
.
topraklarmda oldu~ kadar kendi topraklarml da
kapsayan ba~1ffiSlZbir ayrÙlkçl devlet kurdurmak
için çaba sarfett~ini ileri
sürerek, bir süre önce Hac
Umran bölgesindeki köylerde 12 bin Kalal}nikof
marka Sovyet yaplsl otamatik silâhm eIe geçirildi~ini belirttiler.
tRTlBATI KESMEK
Türkiye i1e tran üzerinde oynanan bu oyunlarm amacmm, tslAm dünyasmm ba~da
bir "tkin.
ci tsrail:' meydana getir.
mek oIdu~nu
belirten
lranhlar, emperyaHst güç.
lerin bu ayrù1kÇ1 devlet
vasltaslyla IslAm ülkeleriDin birbirleriyle irtibatml
"bir'blÇ8kgibHtesmek
iii,
tediklerini'~ 'ifade éttilw,
tranhlar, ABD ve Rusya'Dm, birbirlerinden
ayrl
olarak böigede kendi yararlarma, hizmet edecek
bir ayrWkçI devlet kurdurmak ist.edikl~rin~ böyle bir devlet "spontane"
olarak kurulsa bile bundan tran ve tslAm dünyasmm büyük zarar görece~jni
ve
"emperyalistferin" il}ine y:arayaca~-
IlJ Ir~n.makamlan,
TOrk yetkililere verdikleri
bllgl ve haritada, "KOrdistan" giri~lmini
"emperyalizmin KOrdistan veya 2. Israll
yaratma piani" olarak gördOklerlni bildir.
diler
'~:.' Bölgede kurulacak bir aynhkçl devlet,
~
Islam Olkeleri araslndaki irtibatl "bir biçak gibi" kesecek
dÜl}Ünüyorlar.
tran makamlan,bu gOrül}lerinin sonucu olarak,
OOlgedeki ayrd1kçl t.eröre
ka~l Türkiye ile tam ilT .
birlili yapacaklarml söylediler. tranhlar, görül;.llerini delillendil'mek
için,
hazrrlad1klan
harita
ve
bilgileri Türk yetkililerine
verdiler.
~AH ZAMANINDA ...
tran makamlan, "ernperyalist
devletlerin
oyunca~ haline gelen ayrd1kçl gruplar" a, devrik
~ah RlZa Pehlevi'nin de
çel}itli yardlmlarda bulundu~nu anlattÙ8r ve "~ah
bu böIgeierin kalkmmaslru bilerek engelledi" dedi1er.
lRAN'DAN F ARKI
nt
YOK
~ah döneminin
gizli
haber alma örgütù olan
SA VAK raporlarmdan ve
1979 yùmda ABD Tahran
Büyükelçili~'nden
eIde
edilen baZi dokümanlardan da, bölgede oynanan
oyunlarm detayull b~endiklerini be1irten tran makamIan, Tùrkiye'nin
güneydogusunda
tezgâhlanan oyunlarm da tran'da-
kinden farkh olmadl~l görüliünü savundular. Aym
kaynaklar,
ml} güçlerin
mal}a olarak kullanacakla.
ri bu devleti, bir süre sonra Hrristiyanlal}tlrmak
stratejisi içinde olduklanm
belirttiler.
MUZAKERELER
DEVAM EDECEK
Türk ve tran makamlan arasmda son yapÙ8n
görü~melerde etrafh bir
biçimde ele al man bu konu üzerinde her iki devIetin Slkl bir il}birligi yapmasl . kararla~tlr11rrken,
meydana gelecek s1kmtlh
durumlarda karl}Ùlkh müzakerelerin devaml konusunda da anlal}maya varddl.
Bal}bakan
Turgut
Ozal da bu gibi durumlar- :
da "kar'lhkh
danV1ma"
metoduna bal}VUru1uca~lm söyledi.
ERMENl TEHDlDt
Ote yandan. tran'd~
Ermeni tehdidinin Tiirk
diplomat.lan üzerinde de-
43
l~~I'"'~d.__
rnatlarmm
güvenliAi
için
gerekli
tedbirleri
aldl~ml.
da belirttiler.
Bu arada,
Ba~bakan
Özal'm
geçen
yIl Iran'a
yaptl~
ziyare-
varn etti~i ifade edildi. Ülkerle yakla~1k
300 bin Ermeni 'nin
bulundu~nu
belirten
yetkililer,
1ran
hüktlrnetinin
Türk
diplo-
tiJ? bir.inei
gti nuntie
lm
Turk
I~adanumn
buyti.
kelçiliA'irniz
ontinde
vurularak
öldürtilmesinden
soma elçilik omindpki
ted-
10 OCAK 1986 CUMA_
J
bider
de artU"ùdl.
Aynea
bina
duvarlarmm
üstün.
deki
demir
parmakl1klar
yiJkspltilerek,
etrafI
kalm
sac levhalarla
kaplandl.
Donat sordu, Akbulut cevaplandlrdl
lçi$leri Bakanl'na göre e$klyanln slnlrdan SlzmaSlnl önlemek çok güç
"han ve lrakla
H
er gun say,slz olu .. Ylktlan ocaklar. parçalanan alieier f'laha:
leier. kdyler
Neredeyse yurdun tJutunlu~unu tehdlt ecer durl).
ma gelml~ anar~1'le terdr
Isle 12 Eylul bncesl
Ve 12 ,ylulle yakalanan yuzlerce orgu! uyesl aylarca devam ede'.
operasyon1dr Sonuçta eie geçlrllen lnan,lmaz say' 'le o7elllkteki SI
lahlar
ÇOCuldarlnbile dllinde. Kala~flIkot'lar Bal "bellum lar
G.] 1er
inaniimasi guç olmakla blrhkte roketatar ve uçaksa,allar bl.e hu
kumlu sllahlar envanten .nde mevcul .
Peki $imdi durum nedlr? Bulun bu buyuk çabaya ra~men ar.ar~101O
ktlkü kazlnabilmi$ midir? Son alII yllda 156 guvenlik gdrevhr'1lzln bu
mucadelede hayallnl kaybetmesi olaylann son perdesi mldlr) Ne zao
man, rahal blr nefp.saltp. "Türklye'de anarSI blth 'dlyebllece~lz?
Bu sözu söyleyebileeek mlyiz?
12 Ey1ül sonraslnm seçimle gelen SMI hukûmellOin içi~len bakanlna bu sorulan sorduk .. Bize labloyu çok hassas noktalar dl$lnda
(kl bunlan verdl~lmlz stize kar$lhk. bandlmlzda sakI! tutuyoruz
)
butun açlkhglile anlaUt
DJleglmlz. sav,n Akbu1ut'un bize. samlmlyetle anlattlgl tedblrlerln
en klsa zamanda sonuç vermesi ve demokraslmlZln blr daha vara almamasl
Yavuz DONAT
Sayglldr,mlzl.l
sadece
biz koruyoruz"
SIDÎDIDIZI
DONAT: SaYln baken •. 12 EylUI
Ha,.kltl'ndan
bu yana 5 Ylh a,kln
blr lU .. geçtl ... Bu dönem lçlnde,
TUrklye'de YlklCl bölUcU örgUtle.
rln durumu ne ,ekle d6nÜftU?.
ÖzeU1k1e DoOu ve GUneydoOu'dl
durumumuz nedlr? ..
AKBULUT: 12 EylOI Harekàll ile
TOrklye'deki Ylklel ve bOIOeOlerOr
OrgOtleri, genelllkle bOyOk bir kayo
ba uOraml', moessiriyellerini
kayo
belmi,lerdir
0 larlhlen bu yana
geçen zaman içinde yapllan ope.
rasyonlarla, haien bu OrgOI men.
suplan yakalanmakla ve haklartn.
da kovu,lurma yapllmakladlr. Bu.
gOn dahi, bu OrgOI mensuplannln
yakalanml'
olmasl, hattà bugOn.
lerde geçmi,lekl
illegal Orgutlenn
mensuplartnln
yeniden derlenlp
loparlanma çabasl içlnde gOrOI.
meleri, meselelerin TOrkiye'de kO.
kOyle henOz halledllemediQinin
bir iöaretldir. Bu l,1er, lamamen
kapanml,llr,
bilmi,lir,
bu lOr laa.
Ilyelle bulunan Orgutler arllk so.
na ermi,lir dememiz mOmkOn de.
(lildir ... Ama. blr (lereek var kl.
bunlann laaliyelleri
geçmi,e na.
zaran azalrtll,llr ... Ve geçmi,e na.
zaran lakipleri daha etkin bir ,e.
kllde yaPllmaktadlr.
PKK'NIN
L
Sava~ hallnde olan Iki alkenin, Torklye
S,",rlanna
yeterll
korumaYI
gosterememesl yozonden,
baton yak
TOrkiye'nin
omuzlanna
biniyor
•
yapisi
L Arazi
bOl}luklann
yan,"
saQliyor
yozonden
bazi
olmasl da, e~kl'
sizabilmesine
imkan
L
lçl~leri
Bakanl'na
göre "Ar.
Ilk anar~1 bllmll}tir"
diyebil.
mek momkon deQiI
L
Valandal}a
silàh
verilebil.
mesl
konusunda
"esnek"
davranilmasl
gerektiQini
söyleyen
Bakan, "Anarl}isl.
le var, vatanda~ta
yok. GO.
venlik goçleri,
herkesi,
her
an koruyamaz.
Vatanda~ sa.
vunmaslz kalmamali"
diyor
PKK'nln Ermeni örgOllerl ile
ll}blrliOi
içinde
çali~tlQlnl
söyleyen
Bakan, "Torkiye'.
de Islàmi Cihad'In
laallye!i
yok" diyor
DURUMU
ENGEL SISTEMLERI
DONAT: ÖZelllkle GUneydoOu'.
da bu laaUyetlerln nlçln önU allna.
mlyor?.Me.el~
PKK tamamen çö.
kertllebUdl ml?.
AKBULUT: GOneydoOu'da bu.
gOn sahnede olan PKK var ... 12
EylOl'den ewel de silàhh propa.
gandada bulunan PKK, 12 EylOI
sonrasmda lamamen çOkertilmi,.
lir. Ama, elemanlannln bir klsml
yurt dl,mda laallyetlerini sOrdOre.
bllme, yeli,tirdiklerl
elemanlan
TOrklye'ye sokma bqarlslnl
gOs.
lerebillyorlar ... GOneydoQu'da ce.
reyan eden OzOeO ball olaylar bu
sebeple eereyan ediyor ... HOkû.
mel olarak her IOriO \edbiri aldlk.
Ama, 0 yOrede Iran-Irak sava,mm
devam edi,i sebebiyle smlrlanm,.
Zl korumak sadeee bize do,oyor ...
o bO$luklan islllade eden bazi eylemeilerin, nereden. ne zaman (leleeekleri lesbit ediiemediQi
içln,
bunlan lesirsiz hale gelirmek de
mOmkOn olamIYor...
Bunlann,
500.600 ki,l elvannda olduOunu
lahmin
ediyoruz...
SIOIrlanmlzl
daha iyi muhalaza ederek, yurl
içlnue aldlQlmlz blrtaklm ledbtr.
lerle bu I,i sona erdlreblleeeOimlze inanlvoruz ...
44
DONAT: SIOIrlanmlZda ne .. kUde blr flzlki engeUeme metodu
kullanlhyor?
Me .. 11 buralara
may'" ml dökUyoruz?
AK8ULUT: Ana hallan ilibanyla
lizikt engel sislemini ,Oyle yaplyoruz; Once lei OrgOlerden, çelik
lellerden
blr engel yaplhyor ...
Onu nia blrlikle yakm mesalede
kuleler in,a ediliyor ... Bu kuleler
marilellyle aydmlalma yapillyor ...
Onun arkaslndan Iz larlalan yapl'
lIyor... Geçi,leri
lesbil
elmek
için ... Onun yanlnda ve arkaslnda
da slOlrboyu govenlik gOçlerinin
harekel kabiliyelinl artlraeak yol.
lar yapillyor ... Bunlann lamamlan.
maslyla, geçl,ler ,lmdl olduQu gi.
bi kolay olmayaeak ... Bununla da
bOyOk mesale allnaeak ... Içerde
de bOyOk ledbirler ahOlyor ... BOl.
gede yelerli say Ida gOvenlik gOeO
bulundurulmasl,
bunlann
silàh
araç ve gereçle donaliimalan,
iklnei bir ledbir olarak yOrOIOIO.
yor. BilindiOI gibi kOy korueulannln saYlsl artlnldl. 0 bölgedeki
. kOyler kendi kendilerini korumak
için kOy korueulan ve bu korueu.
lara verlIen silàhlarla
e,klyaya
kar~1 koruni'; JI Bundan m\lsbet
netlceler alln1yor KOy, Kendi ken.
dlnl
\.l.nruJT1u~
ERMENI TERÖR ÖRGOTLERI
[)!UY0r
KÖ'( KORUCULARI
DONAT: Pfl~1 elend1m, bu ama.
lör denllebllecek korueularla kar.
,Klakl, prolesyonel örgUUerln mU.
eadele edebllmesl mumkün mü
slzce?
AK8ULUT: Kendi kendi'll koru.
ma derken, bu kOylerde. hlç 01mazsa gUvenlik kuvvetle'lnln
bOl.
geye yeti:?ebllmesi içln gereken
zaman kazanllml:? oluyor. . Telsiz.
lerle, kOy muhlarllkiall
ve kOy korueulall techiz edlliyor..
Bu ted.
birlerin yanlnda e(jilime de ör em
veriliyor ... çete mensuplall
tabii
bu hususla iyi eOililmi:?ler. . çe.
vik, a1l101n1 vuran, modern araç
gereçleri olan insanlar olarak ye.
li,lirilerek
devreye sokulmu$lar ...
Elbelle bunlarta mOeadele edebilmek için, en a:?aOIoniar kadar kabiliyelli, çevik ve beeerikii olmak
làZlm .. BIZ <le kendi govenlik gOç.
lerimizi
ay"' dozeye gelirmek,
hall' daha lIerl dOzeye gelirmek
içln yeli,li rmeye çaIiSlyoruz.:. Bunun yanlnda böigenin, sosylil yaplBlnda. kOllOrel yaplslnda da de.
Oi,lkllklere ihliyaç vardlr ... HOkû.
mel olarak, GoneydoQu Anadolu
BOlgesl'ne
ehemmlyel
veriyor,
burada altyaplYI bir an evvel ger.
çekle,lirmek
isliyoruz, kOyler ara.
slnda, kOylerle büyOk merketier
ara s Indaki
yo liar
sO ra \le
yapillyor... Eleklrik, lelelon glbi
Ihliyaçlar giderilmeye çah'lliyor ...
BOI(lenln ekonomik
kalklnmasl'
na yardlmel olablieeek davranl"
lar le,vik ediliyor ... BOlgede eOili.
me Onem verlliyor ... Oradaki insanlanmlzl eOilmenin bu laaliyel.
lert Onleyiei olaeaOlna inanlYo,
rum. BOyle bir çereevede PKK ile
daha elkin mOeadele edilebileee.
Oi kanlslndaVlm ...
DONAT: Elend1m, Irak, Iran ve
Surlye'dek!
lerör örgütlerl,
bu
örgütlerln blzdekl bazI örgütlerle
ba~lanlllan ve ylne bu örgütlerln
Ermenl lerör örgütlerille baQI.nll.
lannln ne oldu~u konusund.
ne.
'er söyleyeblllrslnlz?
AKBULUT: Sunu ra"alhkla sOy
leyeblllrlz. Bu F ''l'enl terOr OrgOt.
le" Ile b.zdekl lerör o,gOtlellnin
IItlbatl varc1lr Esas,"da
da
50yienebilw Ermenl terOrOrgOtie.
ri 'le PKK araslnda da belli bir lli,.
ki vard,r. Bunlar her ne kadar ayllymlS (libl QOrünOrse de. dOn.
yadaki halla TOrklve'de az da 01sa laallyetlell qörOlen silah kaeak.
ellan Ile uyusturucu
kaeakelia.
Il ile
bu OrQotlerin de lIi$kiSI vardlr. ~u anlja TOrklye'de bir
silàh kaçakçlllOI sözkonusu deOl1
ama, blr uyu:?turucu kaçakçlliOI.
belki yol gùzergâhl olarak TOrk,.
ye'de görG lebillr Ama, daha ziya.
de bu uyU~luruCU kaçakçlllOI yo.
lunu, geçi:?inl Akdeniz Ozerinden
yaplyor. Fakat blzde de zaman zao
man bu kaçakçlllkla i,ligal eden1eryakalanlvor
,U
~Imdi Ermenl terOr OrgOto ile
bu OrgOtlerin i$birliOI içinde olduQunu rahalhkla sOyleyebilirlz. Fa.
kat dlQer Or(lOtierle yani kom$u
Olkelerdeki diQer Or(lOtierle blzim.
kiler yani burada laaliyet (lOsle.
renier araslndaki ba(jl. (lenel ola.
rak sOyle Ilade edebiliriz:
Bunu
biz narbe de ba~llyoruz Buradaki
bO$luklan istiladev:er,areketlerini
sert-est yapabll'yOriar
Bu arllk,
onlarla bir direkt iilski o1arak ni te.
lendirilebilir
ml ...Bunu pek kes,"
olarak sOyleyebilmek
mOmkOn
deOit ..,
DONAT: Bu örgüUerln, bulun.
duklan yerlerdekl devleUerle blr
bellen'.'
qi ml?
AKIULUT: 0 konuyu
llee mezunundan ba,lattlk. Us•.
m.zunu gençlerlmlzl bu aeM po.
blimlyo
Ils okulliIfIne aldlk. BOyte de d.
nlm ...
vam edeeeCllz.Bu lise mezuril.nnl
'biz de polls okullar","zd. 8 .y, 8
KElIM IllOI VOl(
ay kader yetlltlrlyoruz ... VOnetlcl
kadroyu yetlotlrebllmek lçln, poDONAT: I.~mt CINeS Ö'iji.iU; n_
lis kolellerlnln say,alnl artlfdlk:
IrI" ,lMtlml ara.'"
blr biO .,ar
911' alaI' polls koieil saYlsln' dOrde
ml?_ lu konuda n.l., &6yloy.M.
Ç1karolk... Poils kole~rlnê orteo.,.anll?
kul talebelerlnl allyo.
Bir ..
AKIULUT: SOyleyeceklerlmlz
llsan ok'Jttllktan SOl'u. d'Oer or.
pak Oyl. kMln bllgllere daya,l
taokut d&l1Ilerlni v;,fI)'Ol'uz.Bu .. oran, Icldla .dllebllecek bilgiler
kllde kolejden mezun alanlar aka,
d'Olldlr. Bu beklmdan açlkiaYlcl
demlye gldlyonar. Akac!.ml de
blr fey belkl biz de veremlyoruz.
dOrt sene. BOylece yOnet ici ola.
eaklann eQitiml en Ost dOzeye
DIpLOMATIK TEMASLAR
ul80ml' Oiuyor... Tabil mesl_Oin
blr de klInpint gO~, baIl hususlDONAT: DIt.kl bez,lkgOtl.rIn
yetlar aTZetmesi gereklyor. Bunù
da hizmat içl aOllimle gide(meya
TOrk".',. ,en.llk olarak d80ltlk
ça'I,'yon.i7.. Tebl1bir polis me",u'aaltyetlert var. Biz de bunt.,. kar.
gerek k;ta. gerak•• dit. bUl
ru '/8ya biî jlanaam,a sadeee bil'
.... rW, allJolUZ. Ahnan be t~.
, gili kOitOrlO olma"' .. qÖie',dnl lam
b1rW' kr'U'Unde neler s6yleyebl.
Ifa elm i~ ~11'lU.
8aza:1'3~klyai!e
1"''''11
'.
_ ~ _. d ka'l"a~tlQln:ja, tarOrist Ile ka'l~
la,t'Olnda veya bOyle blr pozlsyoAKBULUT:
B!lh¥S8
bu
Avrupa'da Almanya'da gO<1l10YOT. na g!rdl(!inde, gereklme sliAh kulio.,,",&1< ;Y,.a<:"~J'\Y!;'!:,dsdlr.
GereZaman 'zaman bu Olkel&rle d:p!cklrse taroris\! yakaiamak mecbumatfk temaslarek bukJnuluvor.8u ..
rlY6lincleèlr. Bunun iç;., de baZI fi.
,.ya geleniere bu durumlar anlatlzlk! çevlkllQe VEl beearlye It\tlyaç
hyor•. Onlann kendl Olkelerlnde
var. Bu l'Onde" de eOltlimlO oImaaleyhlmiz. yapllan bu ,tbl davra.
al IAzlm. Bu baklmdan biz poila!
nlflan. onl.melerl laten!yor.,. Faou l}ekllde de eQitlyoruz. Bu kabl.
kat, pak de.soriuç ahnamlyor ... DIIlyette klmselerl seçip eOitefek
.. rda yapllan bu f.. llyetlerl, bl.
Ihtlmal dahillnde olan bu tOr dav~tm t.klp etmekten Ote blr mOe'Sra",~ja(t ön1amaye çahOlyofUZ .
• Ir 'harabtlmlz olamlyor. Sadeca
GOlbe!)"ndaeQ1lIm'6$,slerlmlz
t.klp '8debillyoruz. late!1 onlar
'.,.ar.. Orl\Cll, t(; 'Illlme ds\'am ed~
tOrlOv""e1erle bunu aç10ada vu}'oruz ~a -;lt!l~
j d~va"j '3dace,
ruyor.. r. Glzl1 blr ,aldlde de(jl!,
Olz. Hat\4 oraSI, ix;nc, ;;:f eQillm
.Itnt harekatlerl devarn edlyor.
merKezl c;arai\ ûü~!jr:;Olebilir. Da.
Dlplomaal d'ttnda baoka mOesslr
ha ziyade be('.eri l(8ZanSln,çev!k,~Imlz yok. Ancak. tabll ~Öy18
Ilk kazansln Isi!voruz.
bIUr: Dlyellm kl, orada it. çllerlmll .var, talebelerlmlz var,
ISLAM' CIHAO ÖROOTO
Onlar vaSlta,1
•
. rilftltlam"a
Tyl i
OONAT: $Imdl .'.nd!m. IslAml
Clhad OrgütC'nlin TOrt",. Içlnde
dan Y4trllmtmeal açlsm1jln, blr -. ' ..sllve" Ylr m.d.r? Bu ko"uds ell.
IIkrt ç.lltma lçerelnde olunabiBI'.
IIlzlH b!I{,IiClr mevcII! mudur?
Bu to, oah,malaTln da' olduOu
AKBUlUT: $,; ana kadar blzde
aOy .. ntbll1r..
.
b!r faallyetl oimadl bu OrgOIOn..,
$Imdllik de 'aallyeU yok.
~.
SAYlMIZ VETERt.l DECIL
. ,a,
,Or...
==;;r~V.,..
..11"h":_.
i~"" ".
DONAT: tç.rd. ald'Gemll tedb.... '. lU .nde uYiulanan tedblr.
1er we pol.1 gOl)lendlnne.yolunda
dewam eell.... ça ... m.... ' .••DaOli
ml? PeIll bu c;a..,malar. na." gldl.
JOf'?
AKIUlUT: Bu çahomalar da
mO.bet aeyredlyor. ~lmdl pollsl
aaylC. yeterll kllmalla çall,'yoru,z.
Tabl1 udece Sayl da kafl deOlI,
dati. bllglll, daha kOltOriOhalkla
mon... betlerlnl daha iyl ,_kllde
yOrOt.bllm.sl
lçln eOltlmln.
Ontm v.rlyoruz. E.Oltiml bu sen.
SI1.AH MESElESI
DONAT. G~
gOn .. rd. SIIYln
aa,tl8kan, 1M"yerdekl IMraohMt.
t•• aU.h konuau .çlld~.ncla ,unu
.öyleml,: "Bah ülkel.rlnde alllh
almak delta ,.h&( oluyor ..• Bizdekl glbl
nlfll deGlI ... Ballrtl
rakam'lia blr harel koyduktan 10ft1'8, la,oY8nl.re allih v@l'I'Mkb.lkl
'avdall olablllr. BOyI. bl, çahtma,
mlZ va," dlll",I,. S.lkl bena bu •
yanll, gelmlo olaIMllr. Bu m.....
nadir? Bu Konucillblr ,.y dU.UnU.
vot mu.uouz?
.. ,
'u"ca ..
AKBUlUT: Slmdl yanllmlY«'
a.m ,Oyleblr konu o... Blldt~lII
ruh.at al,nlann IlIlh ,..
hak-
":ne
Ian v...... Ama tabll,.btlll
blr allAh ..
Klflkk.11 veya ~ da 0111 dll.' "I,
llhlar •. F.kat dentblllyorkl,'d.tla.
mO.. slr ol.bH.ectk"lllth dltarda!'.
g.tItIUIl, Kl,Mkà ... ytrint bl#
lar verlleb"lf. ~. _~.
~r a6rO,lerl ol"""tu Sayl('l IMbakan!.
In...HerhaIde kasttttlkltrl budur.
DONAT: '1.... 0 Dm8fl bit mlk.
tar '11th Ithal ~.IftII.'W
nu Ist.y.n.
"., .. eut.li.
V.
bunun \thall ". daO'ttmr. ~ ..
480 doINya.aI&den iItçtotk. Ov.
I.ml?
AKIUlUT:,Evat •.
.,*"
.
SILAH
RÙHSAT
allTEMl
.
.
'
t\tliI._.........
"I
,
('i-"l.DOItA~'''''''''''
OI............
.
.
y."''
!
var ml? Vanl allah V'rmJ oIayto'
n. genl,letlM dO,Dnotni. va, "",
Sliah varma 1e..,..lnln genlaiet11meslnln blr 'ayde .. Glurmu"
AKBUlUT: Benlm ,ablt dO,On.
ceml aoruyoraanlz, faydall olur
kanatlndeylm. Am., .. Imdlyt ka:
dar devletln taklp IttlOI blr politi,
ka var. Silahi .ruhs.t.
baCI.mll~lar... 6aalanml,. SlIah bil.
Il pozlayonda ol.n Inaanlar.
verlllyor. A",. deneblllr kl. !'Avru.
pa'da oluyor. Öyle blllyOruz: Ve
Isteyen herkea allah .lablllyor:"
Slmdl her isteyenl~ allah alab".
meslnln blr mahzuru oIduCukan••
linde de0111m.
Surdan har.k.t edl.
yorum: Ruhsatll sllahl ol.n blr1&k1mInaanlar var. Bunlarln hlçblrl.
si kalklp da keylf IQln vey.hut
slntrlenerek "Benlm sllAhlm v.i"
dlyerek Qeklp blr dlOerlnl vurmu•
yor. Sliah blr nlvl kl,lIere ya emnl.
yet verlyor vey.hut caydlnèlhk
nlteliOI taOlyor.
SlmdloOyle.otablllr. Benlm .. h.
sf dooOncem,tatblkatln t.m t.;II.
ne olarak, bllhassa .n .... 1 va terOran kai gezdlOI blr Olkede vt dO.
nemde do,OnOraek .tablT ,Imdl
bOyle blr oey yok~'an.rtlat va t.
rOrlatte alilh var... Ama dlOtr k.
nunlara rlayet eden v.t.nd .. l.r
aavunmulz ... 0 zaman .nartl.t
ve terOrlst rahat har.ket .tm. Irn-'
ka". buluyor. Denebillyor kl, onl.
ra kartt devletln govenllk gOçl.rl
var. Kabul. devletln gOvenllk gOQ'
lerl var. Ama, devlttln gOvtnllk
gOçlerl, htr kl,lyl htr an taklp
edebllecek durumda daOlldlr ...
Ol.mazl.r ,d.... Bu dOnyanm hlç.
blr yerlnde de mOmkOndaOlldlr.
H.rkelln .rk .. ,na poll.vtya blr
I.nd.rm. takmamll mQmkOndtOlIdir. Bu blr raallt~lr. BIr Otrçtk.
tir. 0 z.m.n kanu~ rlay~.ed.n,
kanun•• ayglh ol.n vat,nd"ln'
ellnd.n allah. al.caOII, 'dlOer'
anartl.t vt ttrOrl.tl ,lIahh oJ,rak
onun kartIlI", çlkaracaOll: eon;
ka an.rtlat v. t.rOrlatln blr hdfl
yok kl..• Mazlum In•• nl.....da VUflAo
yorlar... Ktndl .yl.mlnl duyurJ
mak IQln gOn.hl olmayanlar~ ara.
d. hulumetl olmayanlafl da VUNI1
OldOroyor... Flklr aynhOI var; yok
dlye blr heel.fl d. yok... 0 halde
In.. nlafln k.ndl"rlnl
koruyabll.
melerl &Qlalnden allah verllm•• I:'
n. ben .. hIIn t.,.hm. Bunun y.
nlnd.Ylm.
BakIn bunun blr tezahOrODoOu'dagOrOldO.K~Y.kendlslnl t~hl.l:
kedt hl... ttIOlnde, kendlalnl koruyucuau m.,lf.ti Ile koruyabll.
mtallQln kanunda deQlOlkllkyap.
tlk. Ve blrd.n fazla koruyucu .Iablllr dedlk. KoruyuCuyu reamlle,.
tlrdlk v. allah verdlk. Elend1m,
devletln gOvenlik gOQlerlkOyOkoruaun demedlk... T.bll devletln
gOv.nllk goçlerl bur.lan koruya.
c.k. Am.. her kOyO,her daO be.
,Indakl blr mezraYI devletln govenllk gOcOnOnkorumaalnl beklemek, blru bane kali,.. hayaldlr.
MOmkOnolmayan blr oeydlr. Ama
kOyOn k.ndl kendlnl korumaal
Qokdaha tllbndlr. Ben ,atlse" Oyle
do,Onoyorum ... Ama. 11,1 anda da
TOrklye'de.nartl v. t.rOr geçml,.
t. olduOu glbl deOlIdir. Bu baklm.
d.n g.rek yoktur SlIlhlar her.
k.at.n topl.nm"tlf
Herkeste si,
"h. yoktur. TerOrlat ve anartlatln
artlk kol gezdlOIblr alke olarak da
dO,OnmOyoruz... BOyleblr durum
olmedlOI aebeblyle de, belkl her
lateyene alllh "rllmaslnln gereOI
yoktur dly. de ou anda do,Onebl.
IIrll ...
45
DOgil ve Gii'Jeydo~.!~1 .il"
.f
~ f
11, ";'l"' ~·
r
...Pil
f '\,.'
,.
'~
1...
/::'
,J
,to
eui I a umu SUl
irenler
• ~ we ~i Bulm3 Kurumu' na kaydh ~l saY'S..,.n
en fazla oIdulu il Diyarba~lr, Diyarbakir' da
kuruma kayrtll ~ 5aJlSI 29 bin 645.
Bunu 13' er bin ~zlt' Elal'R we$.~nhUff;t,
10 biJ1 i1sizlf! Erzurum ilkali illiJO'• Bu yI! içinde. ~av"l' is hp.klpvnn Illi bin
203 ki~i0rn stldece 7' ~)() r:i i~V" i~çl Hulma
taraflllll;lfl hel'Iangi lIil i?evrrl°s!ililrll
~.t\"!
IIl1'"
D
il .\RIIAklR.(hhal-
I.\~"
\e (,uuCjdogu
i\Jl.ld"l"
oolgt'\il1dd.
II. title 19l15 }IIIII
da i~ \C
i hllllll;! kurumlallll.1
byult IOI'!alll 11(, IHII 2')1 i,"1
dell 7 hll' I ~()""II'
"hlllt'I'du
16 ilde ~ mil)"'1
75ll hili 252
illS,IIHn çall)lIgl, blllliardall
111
bill 15J"ulllln -;''-;1(') a ka) uh 1),1.
I 10 bIll5~I'nlll
de mClIlur 010111gU1I1I bclinen
)clUliler,
Oll 'criler kar$I\lIIda hl'I iki bolgede
gi/li i)sil ,aYl\lIIa da I l11il)olJU
geçtigini olle ,urduler.
Dogu ve Guneydogu
illcrill
deki ticarct ve ,anayii odalanIlIn yapllgl bir ara)tlnna)a
gore 1$ ve I$çi Bulllla Kurumlan
na ilginin her )11 onemlidu)u$ler
göstermesi.
her iki bölgede yeni yatmmlann
uimama'illldan
kaynalJal11Yor.
16 ildc i) ve iWi
bulma
kurumlanna
kaYllh i$
bek.leyenlerin
toplam say'" 136
bin 203. Bunlardan
)i1 i<;eri,inde i'ie yerle$tirilenlerin
\aYl'i1
7150. I(uruma kayltl1 i)'ii/ 'a)lsunn en faLla oldugu il Di) arbaku.
I>jvart-a~lr'da
kuruma
46
I~,
1\,1/
1"("1
'-,I\i,J
hlll
2')
",,,I,
(.. ~'~r
III!1rrIl.J- I!.lt!œ
tHI
Il.1,
'>111""1111 I()
,~,,/I,' Ir
"If'l
l!11:fI 1/11)\11
('" .. Illlldc kalIlU IC "It .,
\CII
.1\",IOhllll,)~
1I111,Ji l'l.,
111 t'III 151 "goIlai]
'\,1, Il'1
IHn '.ll'i tie IIICIIIUI l.,all"d\'11
{,...tIJ).I11
III\.JII
,,>.IYI",1ll1ll
r~~1')_)
~:\~"~~
ltlpLIII':
75X h1l1knill gUIt'lI
\.t.:~L'
~a\U)nHJ':nlan lIt ....
an ',,1\1
,,1'1111,.\fIlii 1I111yonu oile hul
lIIadlg, dikkal ,ckiYOL -Ii, arci
\'e '\anayi Odalannll1
yonetlC!len kunuyla ilgili olarak, "Bu iki
mil yon çah~andan
bir mil)ununu da (IInm IIlanmdll ve kuçlik i~yerterinde çllh)anlar ulu~(UnUslIllt'riye ka1ltD I mil)unu
nu da giLli i~,il oldujlu m1a)3
çlkar" diyur.
Oda yönetidleri
I milyunu
a)kll1 i),iLin bulundugu
Dogu
ve Guneydogu
Anadulu'da,
bu
i~,iLligin
onlenebilme,i
için
mutlaka ycni ve acil yatlnllllà
.nn ger<;cklc)1 irilme'ii gcrekl igini ocliniyor.
Uer iki bolgcdeki
i~,i/ler i,e Î) kOIllI,unda
19l16'
ya da 1IIflUI,UL girdiklerini
belinelck,
kcndilerinc
devlctin
\ahip çlkl1la"nl i\t ],,,rlar.
2 nllh"n
,'\dl)dn"1fl
I.
.hl
Agrl
I.
',I;
HlI1l(o.
• HK')
B,tl, ...
I
}'J
(1.I/IK
1\ 11~
~ ;- J
IIIlC
.ln
Ir.fltrUm
II) -~ I
1 (JIU)
"".In
h bi;'
Mdrdln
» O~l
IUI1(el.
~"l1liurl ..
\dn
~
f,~ ~~
H.I"k.H1
Mu\
~IHI
II. Il 'opldm,
~ J ') 1
H Ibl
1 Hl1
I \ 1IO~
1\1)'/6
I
181
III
"I~
Il,-
1
1fl •
-»1
~lntl
UI).Hh.ddl
Ir
1 ~81
It.
lUI
1 -~ I
18b1 Oh~
1.'1,»
1 '18
1 1b8
1 lb8
] I)~>;
1 -l80
jr
1 lib
I -l~b
!I)
'1111>
I')
,
I.Jhl
>lib
ll1b
881\~- \
~8'1
18'1
Il.
-I
~;»
~h 1
1;(1
)
-....----- ..----- --~--------
MIlliigel
•
14. 1. 1986
•
PKK lideri Öcalan 'tn en güvendigi
48 elemam Türkiye'ye teslim ohlu
.. ..
..
IlhMn
•
DÖRTIU'RDE'
- Atllla
KORKMAZ I DIYARBAKIR
I
PKK Genel Sekreter, AbC1ull<11,
Oralan kl5a adlyla Apo
nun en degerli 118 y,1t1C1.l$lnI11
Turklye ye teslim Olin1S1
ve oteki so! or ,Jlll'er" Y<1ptlel'çagrlnm yanltslz It 11
maSmdan sc "-;1
,.1111.11Iel,1tPrk E'elddlCJIblld,'
Il
•
son zam,l'1I;:trda PKK YI dlsla\'an bazI kar~lt brgutler
Apo lçin, alum karan <lldlJar Turklye'ye tesllm ol.an
PKK eylemcilerlne
gore Pl(K orgutu tam blr dagllma noktaslllda. Abdullah Ocalan taraftarlan,
artlk
Irak taki BarZ;Jni kampl1rJl1da "Slgll1tl qibi yaSlYo'
I
• Atllla KORKMAZ, ihsan
DORTKARDE$
- DIYARBAKIR
JARTtVA Klrkeren Kürdls
tu-Kürdlstln t,çl Plrtisi"
Genel Sekreteri Abdullab
Öcllin (lma adlyl3 Apo), bir yandan en deger1l48 yanda~mm Turkiye'ye teslim olmasl, bir yandan
"devrim nikâblJ" e~i Keslre VlldJnm '10 kendisinden kopmaslyla yalmzhga terk edildi. PKK Genel Sekreteri Apo'nun diger sol orgütlere
yapu~ birlik çagnsl da yarutslZ kal~ dl. Hatta son zamanlarda sol için~ de beliren "klnlJ beslplqml" çer. çevesinde Apo hakkmda "ölüm
kann" ahndl~ bildiriliyor.
'j'p
Teslim olanlar
PKK'mn IS Agustos 1984'te Siirt'in Eruh, Hakkâri'nin ~mdinli
ilçc1erinde giri~tigi kanh eylemler
üzerine yöredeki güvenlik kuvvetle.
rinin b~latU~ "Gönel Hlrekâl1",
Apo' culann tedhi~ giri~inùerini esasell durma noktasma getirmi~ti.
Apo'nun yurt d1~mdaegiterek kanl1
'eylemler için, Türkiye'ye gönderdigi
teroristlerin ya yakalandl~ ya teslim oldugu ögrenildi. Bu arada, geçen YI çlkanlan Pi~manhk Vasasl
da, teroristlerin teslim alma dü~ün.
cesini tqvik edince, son 10 ayl1kdönemde, Türk güvenlik muamlan-
na gelerek silahlanm veren ',~' tu
tuklaflaT1lann saYI\l 48'e ula~ll BII
48 ki~illin, Apo'nun en yetkill. ya
kill \-~\'f"\inden ('Iu~u diUa!1 ,eh
)or.
Teslim olanlar araslOda, geçen
,II Diyarbaklr'lO KuJp ilçesine bagJl
Gungeçti koyune baskIn duzenJeyen,
bolge sorumlusu Arif Kod'un da
bulundugu belirtiliyor. Kulp'ta teslim olan Arif Kod, ögrendigimize
gore, itiraflanyla 4 eylemciyi da ha
yakalattl.
Teslim olanlann yam ma, bazi
teroristlerin de ölü ya da yarall olarak cie geçirilmesi, PKK Iiderinin
gucünün zaYlflatllmasmda önemli
bir adlm oldu. Örnegin Maden,
Çermik, Sasen, Pervari. Fmd1k lxil.
ge sorumlulan Diu ya da yarah olarak eie geçirilenJer arasmda buJunuyor. Yakalanan ya da teslim alan ey
lemcilerin, SlIuYDnetimSavc1l1~ a
verdikleri ifadelere göre, PKK uagilma noktasma gelmek lime bulunuyor. Örgüte gösterile! ilginin
suratle azalmakta oldugu, Irak'taki kamplarda bulunan PKK militanlanmn yalmzhga itildigi, Blnl.l'
nin kamplanndaki militanlann dahi bir "l1l1nb" gibi ya~ar olduklan belirtiliyor.
Ölüm fermsnt
PKK 'nm hderi AbduUab Öca.
lan, diger sol orgutler tarafmdan Ja
dl~lanml~ bulunuyor. Öcllln, kendi dl~mdaki sol orgutlere, bundan
,mce birçok ke] birlik çainsmda bu.
lunmujtu. Ancak ÖcaJu'1O izIedigi
siyaseti benimsemeyen diger sol örgutlerin, PKK lideri için "ölüm klran"m benimsedikleri anla~)hyor.
Avrupa'da son 3 ay içinde 6 Apo'
cunun öldürülmesi, sol örgütlerle
PKK araslOdaki takl~mamn ~iddetini göstermesi aç1Slndan, istihbarat
orgütlerince ilgiyle izleniyor.
• Barzani ilr iyi diyalog kopmu~lUr.
• Bölgede taban olu~lUru'maslna çah~llmaml~, tam tersine halk
kar~lya ahnml~llr
DI~lanma nedenl
Gerek e~i Kelire Y1IduuD' ID, gerek diger sol örgütlerin Apo'yu yalmzhga terk etmesi, hatta bazllanm
kar~1Slnaaimas), PKK liderinin iz.
ledigi ledhi~ siyasetinin fiyaskoyla
sonuçlanmasmdan ileri geliyor,
Apo'nun dl~lanmasl ~u gerekçelere
dayamyor:
• Apo, Dogu ve Güneydogu
Anadolu'da zamanSlZ ve dü~üncesiz eylem kararlan a1ml$l1r.
• Bu eylern kararlan amacmdan
sapunInu~1 alelade cinayete dönü~.
mÜ$tür,
47
i
qa'7/~,f
eGüneydogu'da
el.,
Ilr
~
f' _.
t#
"I'
I
I
"'''p
'
~qlC"
helikopterlerle, "Teslilll pI" dllVI1' llhtt I
E klyay~son
I htar
•
BÖlücüçete mensuplanllm saklanmasl ala
klrsal böigeiere atllan uyanci duyurularda, "Plsmanllk Yasasl"nm haien yürürlükte
bulundugu belirtllerek, teslim almalan halinde adll biçimde yargllanacaklan bildirildi
SI
•
Vatanda$a seslenllen C1Uyurularda, "Eik1yanrn
lçln gOvenllglnl sa(jlamaya u(jra$anlara yarr1rmcl 01" denillyor ...
010 veya dlrl yakaianmasi
•
KÖY korucusu slsteminin Silrt ve Hakkârl'den
s~nr.a $anllurfa, Mardin ve Diyarba~lr'da da yOrurluge konacagl, haien 15 bin dOlayrndakl korucu saYlslnrn 25 bill'? çlkarllacagl blldlrillyor
• ihsan nÖRTKARDE$.
Alilla KORKMAl--
OiYARBAKIR
. 'El)KI'yA~'1"
r I~ i\!l3dnlt 'dd
JI ~
tero' ;1,\\;1'-1
\,
~u.l'n ortl!II''l'
111
lHJlIJr \('
d~gd,f~,l\~kl\3
\ If' 1 It
l
HI)I~t"jt '(
["
'urer~l:n.
Ve".t'I,ld
"'l,'
l
n" brll~lI,il n
l.
fi
l'
HP
Ir
b'lIloan .
'1
dl,
I
Il
l,l'
11/"
!
r1nJfl (I rtl ~!('l.fllll
,
\tlllh.l'
!Ilr,t~ I~
: PI'lt,L""111
Ç;l~f1
HI)j! l'Il
}d"~11
l''ledlg!
('1111
-rl"
t
.,'
1"'11,
'\ " ' Il:;
i
liT
,1
~l,'! I lIJ!;
'I el :!J/l
,on rag
•
j
;~l/.l!'
., \~l ~ l,~il
"lt hlll\" If'! Il~ I,~ ;1~l'Tl:.rJ,\q
Iluhll) hr'\~dr'('
P'~ll'pnllk. \ a
sas,' I1IP hJllli ~,' .,' ,l' "l,' I~II
tesliln olmala" :1 ill"!
Il: b,\ lin
de varg"~naca~IJ'1
" Il,,I.tt!alak,
"thl diil~!~onf'li\;Jeri"ili lurt dl
~mda modern Ye Iilk\ ojl \!l'am Mirerkrn. kendilerinin "'lH"" "eklediklrri" hltrtill""1
masl
l
,I
I,'
II \ ....11\51'1
l'\K'
"AI/ah )olunda ~il de
'lfl"
sa"a~m"
Guvenhk kU'.1 Cl:,lllkl ~;UI. ,
JlJgu Anadl'!u [J, l" '',l'IIJll KIf,.!1 ~e
simltrlne Il ,:~.:a:lin b.!rt1!lI1a,r
Dias! Icrlerc h;h~dall ,dan brolurlerde, latanda~lI! gUlc"ltk kUH':!
lerine yarJißlll DimaSI .la i,tenl}Dr.
El ilanlannJa "Kuran-' Kerim"den
baZi al1ntJiar }cr dll}ÙI. "Bakara
Suresi"mn 19()'lncl a}etl olJn "Sizink> saYII~.nlara kafll AII~h lolu;J'
da'siz de \n.~,". A.llab. Irra~ti7kârlan !le,mr/' )lIzlnl bl!lunall hu
çagnlarda ~u ifadekr }er ahYDr:
"Valandq.
bölücü çele mensuplan, 'tl'ni dininden. çoruklanndan. e~inden, yalsn. bl\Yrak ~e ab-
48
....
Ll ..1Rlld\(\1l
)1'nISL\\,\)I~I~11f
,
q 71 I.f <;c\ \ \ C;; "L.\ R.\ II. \ Il 51 \, L.\ Il ) 0 Ll ....Il
SI/PE
:--\,\-\51,,"
,\lL<\1l TH \\'tLI>..\I<L\1<1
SU
'HR
,_.:\ YET
l
\~-I
I>.fRI'.
,_.,
~~'it.~lIa~.;;'J~~/ge~~:;a
el ilanlafl. "VBI8ndB~'m"
lik kuvvetlerine
yard/mcl
lannda KurBn-' Ker/m'den
AII"It'" .ükÜr
GOvenl/k
bro~Llr!e" o~uyan b6/ge halkl,
de, tsr/amllda hUlur iç/ndeY/l.
III aClla" tat!lrmsstn" diyor.
kuvvetlerlnln
havadan att/gl
"AIIsh's ,UkUr. Art/k ev/m/lAllsh blr dshs 65kl gUn/erde.
(Fotograf: Attila KORKMAZ)
h'
I
~
~
"
ß\I>.\I<\
,_
SURE 'il
,I
-,..'.,.."-....l.
PKK
-.."
l"
~
I
~
l'
~
,
Y~P\1I~()L\H!L1R<;I'
.. ~PTI~L\R"I"'"
ilj LÇ VOL VAR
P!~\I"L1~
•• <).
"
havaa~~ at,I,1(1
ba~/Iglm ta~IYor (lOvell
almalan ister.?rJ "'Ilfan
baZi a/mtdar d,i l'el af!yar
HIR;:::,l~::~':~II'~~"\
'~Pll'K\lJ~R
" BIKOTlll~IIRltqf"FRIK
,~~
'(I
....
~\~I" __
ttHln
.l\~ ffllP!llll
IQO
~'I
I
lJl\~~~IJA
Dl \ \1'''
"Ji
ti
!
'i'
me".ulJu
E~klya art/klaf/mn bannma.c;'
milmkan dagllk keslmde havadan helikapterle
aI/Ian ve "PKK m.nsubu"
ba~llkll bro$ürlerde Ise b6Wcil çete mensuplarmm tesl/m olmalanlsteniyor
..
I r-, (o(;f
MIl.L1lll
HU2uriti
lu ~bi
kuual degerlerinden kopu
mill istiyor. Onlarl kafJ' SIU~mlk, senin gibi ber Mü~lüll'lln'I"
görevidir . Ru görni, slVl'lln IlÜ
venlik kuvvetJerine yummcl olarak
yap. Günlbslz Ylvrulann kaRloin
yerde hlmlmasl,
e,klyadao yap
bldanmn hesablol SOrll'laYI.e~klY8,
mn ölü veya diri y'aka'IDma~1 için
senin pvenliRin için çah~an llskt
rine Ylrdlmcl 01."
Itlrllktd
\ ~ la!
"
1,1
\.
kl
:
(fllne'
0
l'l,
(..
:ll'}
f
fi':e
i
n J/JI
Il
l'
/sfp.ye,'
ol,uyafl
11'/,'
";1'
y,--,re
I;,'A,
ICIIl
'lUZIJla
artlA
b'l
Ilkte \"n, '$ /'-Ikâ,';"
r, dö s'a0Ianma~'3
1 EK, PT1, Psi, KillS
yol/an. Sii'flerbanll.
DES;VA8,
YSE glbl
I urulu$lar
vo/geaekl
, ellonomlll sava~ "ri'
6ncUI/II• ef'l1p.kteler
"Bekienen son"
PKK mensuplanna seslenen brù'
~ürlerde. argUt ùyelerinin onunde u\
yol bulundugu hatIrlatliarak, ~O)le
deniyor:
"8u zimani kad., blrçok gü,
nalulz insaDl çqilli kötülükltr yaptin. 8u kötülüklerl, isleyerek. lslemeyerek veYI tebdil iIe yap~ olabUlnin. Y apllkiarlDdao pl~manhk
duysan dl, duymilln dl, öoünde
üç yol ur. 8unllrdln
blrl, tsveç
ve Dlnlmlrkl'dl
PKK'nlD kurucu üyelerlala arkadqlanaCi
öldüMmes! olay\llda oIdup libl, senia
de blr pn dost bUdiklerlDce öldürileceila. Olier!, pcü ve kunetl
di.YICI bUlnen Türk SUlbb KuvvetJeri tarafmdan yok edIJeœtlndlr
ÖzeUiIde bu Ilonuda emin olmahsin. Öteki ise, T.e. Devleti'nln ÇlkardIll yasldln 'Iydallnmandlr.
Suçllnna suç eklemeden, zlrlnn
nereslnden dönenen kirdIr miSIIi, devletln uzatlll1 eU tut. En yakin Ilomutanhil tesllm 01. Dlilarda, mqaralarda IÇ, SOSUZ, ~ yere
soïuktllitreyerell
ö1ümü bekleme.
lira, seni mqll olarak kuBanlnlu
ber türtü liiks içinde, aerçeklere kuIlklan ukab YI,lmlannl
deVlm
ediyorlar. "
Bu "IOn çlin"mn
son bolùmünde, giri~liii silahh çatl~ma so.
nunda ölü ele geçirilen bir teroristin
fOlografl ile birlikle, "SonDnun bu
1
Bu
8r,"13
Tur/!çe
bölceci.'
}'lYlnJl1'
glnI3$,,'i1milSI
olmUIDI islemiyorsln.
leslim 01.
niler Irkldqllnn
gibi inslnea yalamlm sürdür" sozleri bulunuyor.
\a\
VI
TRT yay 'I/al/mn
de
lia ral'df dmlenebil
mesi
.(1,1
5 bid
tranSlöforiu
veyä
elektnA l, radyo ha/ki'
ücretsil olara/! dag/
tllacak,
(Fotograf:
Atil/a KORKMAZ)
25 bin korucu
Öte yandan, güvenlik kuvvetleri "Güne~ HlrekÎtl"nda
önemli
~amalar kaydederken, klrsal a1anda
b~
ile sürdüriJlen köy korucu sis.
teminin tüm .bölgeye yayilma" hedelleniyor. Bu proje ile aym sistemin Siirt ve Hakkâri'den soma,
Sanhurfa. Mardin ve Diyarbakir'
da da yüriJrliige konaca~. haIen 15
bin dolaymdaki korueu saYISlmr. 25
bine çlkanlaca~ bildiriliyor.
Bu arada, bolgede T urkçenin
yaygmla~trnlmasl ve TRI yaymlannm rahatça dinlenebilmesi amaclYla Guneydogu'da 5 bin lransistorlù
veya elektrikli radyonun ucretsiz da~ulaca~ açlklandl.
7'11."70'.
IIerlc ••
o
v"rll,mc.
E~IHyanm
Ganeydogu
Anadolu BOlgesi'nde estlrmek /sfedig/ ferOr havas/ gavenlik tedb/rler/yle, yerlnl, yen/den huzur
ve gaven ortamma blfaklfken, klfsal kes/m I/e
dagdakl e~k/ya kmntllarma da ".on ç.O"" yap/Idl. "T .. llm 01." Hel/kap.
terle havadan Ilçe, kOy ve
dagl/k keslmlflre
atllan
blnlerce bro~arde aYflea
vatanda~m da gOvenlik
kuvvetlerlne yard/mc/ aImas/ Isenlyor (astte).
Bro~iJrlerl tek fek oku-yan kaçak çocuklar. art/k
-'rahatça sokakta, okulda
oynayabl/lyor.
G.çm/~
ganlerde
evlerlnden
ç/kafllmayan
mlnlkler,
jlmdl hellkopterlere
sevlnç/e el sal/arken,
k/yaya yap/Ian son çag.
fllafl da (yanda) merakla okuyor .. o(ForoO,.t:
e,.
Ih .. n DÖRTKARDE~)
49
•
('~Cl
•
f
..
J.r;"~ .. :
/
l' I- ~,
I
".'
ef~
.,.
tf
.....
<,;• .,J"'"
~'
!
,~
~J
J
r
l'
"
I
.tI (~'I
J
"Ir
','
... ~
~~ on <"
" l.
If"
• r~' \,J,
rp
"r ,- "1'
\:'"
r, r
"l'
,
,,"
I,,'"
,,,',.1,,
i "
J.
I,
!
l
I
l,!,
\t
\ l' "I I
",'
tl}l'''':l'';
'lit
, l,
;1'1
.\., I
~ l'
I
'I
'\ 'rl\t~!
"1\1
, .Ir'
"':1'
1111
,',' " l'
I~ ,.
" ,,'
I I
\'
,."
\I
P' l
I
"1
{'l'Il ~
',1
~ \.,
illl""
Po''l'
I
'I I
"
•
I
I
l'luh'p ,
~1J ta I
j
I,ll'
''''h'''"",
J,
l'il!
('flllt''';
I"" JI'
1.:1
'Il
l
•. , - ,,:' l'., lisi III'
'f' ,~
' . l" \\ l'' ' , • ,\ 'f L
l, il'
'\, ,,,;
t
'1,' ..'.'
. ,., ,
l"
:.
,I
'\
Il
Il!
,\ill
;'1'1 I
~lIltll'1'i~~'
!'C'I ' ;1"1"1 ,1 '~II."
"
h"l~deide 1'1'. Id 1
I tirk 2"" ,,',I ~\I,
; ,I '"
,',,- 'I'
I..,
111'\Iltld~n
Il
l
''''ilteph'IOi'
... ,l',ndll
Il,1: '"
'I ' \'
,
p, ,1,\
1(,.1""('111
'ilii
i,
l",
dtl \;lk'"
1
'lI'
11
"11
1,," Del'Iet
Haü''11 S:.,!
""'I'
• , ,; "I.- I i1c hili''''''
, ,,13h3
",'
;., 'areia, ,"'l'Illam'
, l '" ! II.
ill! i ' l'; ,"'!!11 ~;"t
I" i "
1,',,, lince, i, 1'1 '1)l'rak
Il'''
'II
,1
""fi""
fI'C
",ii.,
..
:
!lnf"'H.'
.1 ""d,'
ni I"
l't 1111
"
111',1'1\'
""t7ani
\
Il, h,'
IlM71l
VI'.
li~r eJiIJl'l'l"l
1l"II'lll1'~I'
l ,ll.ld ~Il
,I link
<:ll:1\llldl
hllinnali
111'1
('TIil'I,lIl'
l",
blllllnmlljlU
""l,!
l?I"''''l'i
Dsua"i \' hlllr~
'l'
"I
Cil
ri:
k
LlI:\I'Il,l:\Il
i,lf~
,in!
\1"
;3:'P
n"lfl
Hl
l
':1 II
'! '
I
I.
~,
l;ll
'''l1dn
IlJ
,1\!'
,I
~!
'l~'
\
'
,~tl':-;i'll Inl
'd,!, UarzHni. ~,'nl!'
"(11
ka111plarl'ld" ' "l"
l' 'fi PKII -"dif~nlannm, zam~!l .~
!"ln Tulol""j kuvvetleri île ijhdi
,;, vapt,~hr:'l1 relirlelince, l'KI< mi
li'anlJnl11" ",flrnlell çlk:ml'IB'IIII
bradailil
'i.
Öle l.lmJ.!!,. lalabllÙ'nin sine\<Ii gÜI I;' "rtOle~i nedenj\le 8arl3'
ol\'e o'rlqmc çagnsmda bulundugu ileli ,urülürken.
Oarzan!'nin
Türkiyc'ye kar~1 eylemlerde bulunan
PKK militan!mOln böIgeden çlkanlmasl için ba~lattl&1 temizlik harekàtl devam ediyor. iran'daki Bar.
_'ve
ait hi'keden kacan PKK militanlan ~imdi tehar çe~itli yollardan Suriye'ye gitmekteler.
,
"of
l~('\\ 1'01'1"1
"
\1\
\:1~lP
Il
,q'
~
JI!l
t.
~"!!I
Ir'! j"I'l'
'''ill Se ,i 1".J~l"'1, l' 111
r;ok; ", '''Ill"lrftll .. rejim kaqlt' di'"ni' 'l'' -I ,j ..in. "hlrle,ik dirrni~
f",I .. i 1"\Illtnlak i,i:! "iKBP"
", ,\lulUII ßhlO3n (;aso;em,
h'
Il'nl''''' ,e "Knmals"
\:1 '''''pI ç~ërt "t' "H"H'H"jn
"!~".,, reI ab, île i:~t1i ~l1nl;HI'IH
!reiI'
"San" irsn h11klanPi bf7dh
mi$tir. Humel ni \r kuklalan, j'ilnelim~rini ~ünlii'mrl< için "an$lan
yana Iran hal~lall'lI çoillk ço"uk,
j qb-llrnç deme,t~1l l"rta ~llV" cephe,inr ~üriilor i, '"l'hal\,rr' Jij"
R~çtikçe hiij'ii.l1r f'~rli",Ho
(;r
nel Sr\..rr'''ri \1.
I.,
'-'''1:1'(;s~srlTllu. 'l' 'Ill Il
'1
Tl'l
11 ~(1l11Ii,,11
'1\' ~"Hl{ tip"
"I
rrjill.j
"~"''-'-
)ii
"iile~;k dl
, : ,.
,'1"0 - - i IIi!' I(urnlmasl
içh'
\'..,j'III" "1I1\.,,(ln, "~lkll1 I\liicabil\r'; p" 'J;i',lr ralrn g;iç H e~lem
hi.l'~;
"'1'';7
K"malo yöoetici
Iff'"' f "~' ""Ila IJrnül renp ve
rilmrdi 'I !l~:Hi~r, (,lu,hltma~
i~ledir;," . "irl..~ik direoi, cephrslne
ksIlIOl'" " itl" ön kO~\I1 "Iarak
l'arliOli(I, Ill' 'ridr blll"nm~~1 gI'r ktigil1i ilrri ~ürü) or. 11i1, iran
balklannm ysranna ollln hn lür
Iü ëzverivr bazlnz,"
'"fjrnj "r,ir",r~
,,"dt c:t1rn"1}ll\ ' ;(\..'
{l~in'I' Ir ,"
'1'f79I1ï)c ,'" '1IIi\
1'1, 'i)i ni,'
101'\'" go",I," ,I.
"ll.I'ni. 1"
:J'
~'lL"I,m' ~1;'
lHtl
1"'1'
'8 iran'rf.ki
.. I,Iafildafl a"! ""I "
~ Itl~lll;~1
'l"
'\10
p
r.~M~~!~!e~~!e~r~!a!~!!ç~~e~e
I
,
I\,
suplar "Tes11mal' çagnslna atesle karslilk verince rezalanrl
, ~---- ~ -..,..
50
IG
UNI" DOGU Anadolu Bolgesi'nde surdurulen seri operasYl1l11ar'ITasll1da Mardin \e Siirt'te guvenlik ku\'\ellen ile SIlahll çatl)maya gii ,:n 4 bolucu çetc men\ubu olu nlarak de
geçirildi.
7, Kolordu ve Diyarbakir, Hakkâri, Siirt, Mardin, ~anhurta, Vall
illeri S,klvonetim Komutanl¥nea
yapllan açlklamaya göre; h<i!ueu
çete men;uplan Mardin'in (izre ilçesinin Baghk kesiminde ve Siin'in ~:rnak ilçesi kuzey bö!ümunde suçlulan aramakta olan güvenlik
kuvvetleriyle silahb çatl~maya girdiler. Güvenlik kllvvetlerinll1 defalarea yineledigi "leslim 01" çagnlanna ate~le kar~lhk veren holüclI
çete mensuplan 51rnak'ta Osman $anh, Hasan Çelik ',e k;mli~1 heIirlenemeyen bir jaki olü olarak eie geçti, Cizre'de ise olü eie gcç~n
jakinin Belali Akay oldugu açlklandl.
Bölücü çete mensuplanna ait bir G-3 piyade tüfegi, bir tabali:a,
çok saYlda mermi, 2 el bombasl, örgütsel doküman ve nollara da
güvenlik kuwetlerince el konuldu, Bölgede bölücü çete memuplanm eie geçirmek için arama ve operasyonlara arahkSlZ devam edild:fl
kaydedildi.
blllr1' I
Humeyni'ye kall'
hirle~ik l'ephe
iran' da ~ah } önetimine
Iran-Irak,
Kti rfleri
kulhml)or
I ran-Irak 'In birbirlerine
kar~!
"Kürt kartlDl" oynadJk1an bdini
hyor. Sava~m altmcl Yllll1da biflJirlerine kar~1 kesin bir ultunlük ,ap.
layama}an ~e ufukta oiasi hir banjm da görülmedigi komju uikeici
sava~lOda, her iki ülke yonetiminin
birbirlerine kar~1 Kürtler i kulldndlkIan öne sürühiyor.
Irak Yönetimi, Kuzeyhatl iran'
da bazI daghk kesimlcrde kontrolti
elinde bulunduran "iKDP"ye maddi destek saglarken, aym ~ekilde
son I e- iran Yonetimi de, KUl.ey Irak'ta etkin olan Kürt \ideri Mesul Barunl'ye her türlü destegi saghyor. Yine siyasi gözlemcilere göre, sav~m
uzun sürmesi halinde, her iki ülke
yönetiminin birbirlerine kar~1 kullandlklan "Kürt kart."nlO bir gün
b~lanna i~ açacagl vurgulamyor.
Kuzey lrak'ta aynbkçdarla
hük6met kuvvetlerl çarpqlyor
-I
~ E.MDINLI,
(THA)Tahran radyosuna göre, 250 hOkOmet
~ Tahran
radyosunun
. kuvvetl pe"mergeler tarafmdan öldO}'aymlarmda Irak'm kurOldO
zey kesimlerinde
üsleyosunun akl1am yaymmleri ar88lDdaki çatl,maneri, "tKDP" (Irak Kürda,
ktizey
Irak'taki
lar lliderek ,iddetlendi.
distan Demokrat Partisil
.. Pel1merge' 'lerle
lideri Mesut Barzani 'ye
Bölgedeki siyasi ve asIrak hükûmet kuvvetleri
bàkh "PelImerge"
ISakeri gözlerncilere
göre,
arasmda
son bir hafta
vacl) 'Ierle, Irak hükûmet
1985'in son aylarmda giiçinde meydana gelen çakuvvetleri,. arasmda, ülderek tumanan ve Y1bn
tl~malar1a ilgili olarak,
kenin kuzey kesimlerinde
ilk aymda çatll1malann
han
haber
ajansmml1
8Üren çaul1malarm
son
han haber ajansmm gUdoruk noktaslDa Ç1.kt1Al
kubit bafta içinde giderek
venilir kaynaklara dayazey Irak 'ta, yönetime ,Qr,iddetlendigi
ve çatll1manarak, verdigini öne sür01 silâhh rnUcadele veren
larda hüktlmet kuvvetledügü haberde l1öyle denilayrù1.kçl RUrtler'in amarinden 250 kil1inin, "Pel1- di:
CI, han'ID da yardrmlyla
merseler"
tarafmdan öl"Irak'taki
IslAmI halk
ekonomik
ve stratejik
dürüldügü veya yaralanhareketi giderek gUçle- öneme sahi p .. Hamilton"
dIkI bildirildi.
niyor.
Ülkenin
Mesut
yolu olarak bilinen,. Baghan tslAm CumhuriIàrzani 'ye baAb Pe,merdat karayolunu denetirnyeti'nin sesi Tahran rad- ..pter ile, Saddam kuvvetlerine almak
Bir bölücü militan
idam cezaslna çarptulldl
Kanun dl~1 bölOcO örgot Oyesi olmak ve adam öldor..:
mek suçlanndan yargllanan MOl'(lin Agcakaya DördoneO
Kolordu Komutanltgl Ankara (Bi" Numarah Asker1 Mahkemesi tarafmdan ölOm cezasma «;arPtlfl1dl.
.
I Türk
J
Slmnmn yakImnda yogun çatI~ma
Banani Irak'ta
24.1.1986
ba,kaldlrdl
.Iran
kavnakll haberlerde Irak'in kuzevln~
de Mesut Barzanl've
baQII kuwetlerln
Irak
HÜkümet kuwetlerlne ver ver saldlrdl~1
bellrtillvor.
Buna gore son üç günde 113
Irakll asker öldürüldü
,rak
radyosu
Ise Me• sut Barzanl
aleyhlne
yay.n.nda
onun haln, babas.
Mustafà.
Barzanl'nln Israll aJan~
olduOunu
One sOrdO
• Irak radvosu,
Iran'In
.
Tahran, TebrlZ ve $1.
raz kentlerlnde
rejlm
ka'lltl güçlerle hükümet kuwetlerl
araSinda' çat,smalar
01duOunu
Iddla ettl
• Faruk BALlKÇI DIYARBAKIR
[I]RAK'ta
Wkenin kuzey kesimlerinidenetimlerialtmda
buh11lduranMeat BII'ZI1II'
ye bljh Kürt pq11lergelerile Irale
bükÜJDetkuvvet1eri arulnda süren
çarpIfIIIa1ano aiderek liddet1endiji
bildirillyor. Son 3 IÜn içinde11leydana ~
~1fI!I~ !I~ lrakl1
ukenn ald~rül~ulü, 38 iron eslr
a1md111 ve bit koprùnün de bavaya
UÇl1r:t~il~~~riyetl
Tebriz
RadYOIU,öncekl ÜfIIJI Irak hl8111
tnkJlabl Haber A,jwl'Da dayana.
rU verdlji ~berde, Irak'lß kuzey
k~de
Kürt ~erpler ve Irak
bükumetkuvvet1marumda devam
eden ~la
UaW olarù IUD.
Ian soyledi.
"Ink'. tue, ..... deld lç
nn" a1derek_lInIJor,
Iln.
I
pe'11le'1elertebaldlmet kanetlerl
U'III1Ida W ft cIoIa,Ianada mey-
"r,
Irak Balda! Radyosu'nun önccki ale,a,.. I( ürtçeyaYlDlDda
ülkcnin
du. aclel Çarpqllllarda peflMr- \ kuzey
inde, hükü11letkuvvetIS Saddam'C1J1 ö1dürdii. leriylc\ ,m pe'11lcrgelerin
komu10'ala da yanl ••. lerkllll'tekl tam Melut B.n.al ilc ilgiJi
çarpl,malarda J'II lab.y oI.. ak yorumunda,kendisininbir hain 01.
llzere 26 lrakh uller, pefmerpler
dujunu, babulDlDyolunda gittigïtInltadu öIdliriIdii. BInIIII b,- ni ve babasl Molla Mu.'.'.
,etIerI, .ync. ba' IIeIUe blr 1l6p- lInI1II'nin tlrail'in adanu oldujurt1l de
y. açlrda, 4 uteri n.usöyledi.
1rICl1
eUI. ErbU - SlIleJllul-
ye llarayoluDdakl Çarplfllalarda
pe,me""r 12 ullerl 6Idtrdii,
lS'1Il de yanlld1. Çarppa..... CIl
;ddetllllile 0"'011 'ta meyelua aeIdl. linda pefIIet'Jtler, " lrakh
lIkerlllldlnlil, 38'111_ aId1. Da•
Iloll'ta ayne. pefmerpler l7liper
ele pçlrdI, a mllblmm.t depon-
la .... y. uçlrda."
Radyo haberinde, ç.rpl,mal.r.
da Kürt pe,mergelerin ka)'lplan
hakklDdabilgi ver11ledi.
51
'
RQrriqet
.....
;aUIIIIIJ
.. IMu.mlEl ,_f1.UlIIllllIu.n .IJlI'!!'!!l~!...ntl_.!I"'''~!ft!f.!
•.A1_IJ._-lllln.~-~,.~'!!''''~~Ml
,,-;:<l,~.__
_rt
'TORKlYE
TVRKLERlNDIR
""''''11''':
:_
I;.'.'I:
'U)A',IMA\I
mm
..
-=..-I.'--._~
UIl96.19Sll
~
25.1.1986
"Sid d Ik Bilgin,
6 rg üt üy esi ise
ögretmenlige
nasll
a tan d?I••••"
NKARA,
{nUrrlyetl.
lçltlerl B.llanl YIIdlrlm
A
AllbWut'un "Kaçarken .urul.
_pnu .e .Oablln caedl ...
mam... Uzenne kar.kolun Y.'
....n. &ömUIcIUjUnU"bildirdigi
,ögretmen Sldellil BUaln olaYl,
yeni bir soru önergesiyle
TBMM'ye getirildi.
snp
Adaria MIIlehekW
'CUneyt Canyer, lçlflerl Bakanl
YlldlßDl Akbulut taraf1ndan
eevaplandtrllmasJßI istedigi 50ru önergesinde, "SIlIe..k Bllgln
madem PKK OratitU milita.
mydl. N I öiretmenUk &öre.
~ne ,.t
I' Atanllken aU.en.
Uk soru,turm.1I
1..pllm.dl
ml?" diye $Ordu. Onergede
"Cetedln köy mezarbjln. de:
jll de, neclen J.ndarm. kar •.
kolunun y.kIßma gÖlnüldüäU.
nUn" açlkianmasi da istencrek,
operasyonu yürüten yüzba$mll1'
Mujlll'da Irza geçme da'a'i
samgl olup olmadlgl soruldu.
Soru önergesinde, Bakanh.
gm, Slddlk Bllaln'in men\ubu
,!Idu~u .örgütün kuUandlgl SI.
g!nagl Jandarmaya göslermeyc
~I~erken, kaçmaya çalt~hgl
lçm vuruldugunun açlklandlgl
hatlrlatllarak. "Seklzlnel Ko.
Iordu Komulllnbg., bölgede
y.pd.n blr ar.mllClll 'Dur' Ih.
lanM UymadJjI \çln SKldik
BlIgln'ln .urulduiunu
bIldir.
m"tlr. iIll .".klllma aralmd •.
kl !,'eU,klnedendlr'" dcnildi
28.1.1986
, i,ke n ce ban th
soru önergesi
NKARA,
(Hürrhcll.
al Demokral \{alk\',
A
l'urti ,,"el Mlllehekili Fi",i
!MIS)
~,,~Iar; Adalel O"kam N,-,'al
Eidem v~ i\'i~I,.• i 0",,"", "Ilrh.
rllll A"hulul taral1nd,ln ce\aplandml111a~' i,t~lIIi ile l BMI\\
Ba$kanltgl'na
verdigî
",ru
ön~rg~sine hir de "i$"elll'" ban.
(It" ~kledi. "h""ßl'e bal\l""nda
Oevrimci Yol adlt da,adan
M~rsin'de yargliamp tahli}e
edllen Ne,'at; Emgili adlt ki~i.
nin ifadc,ine ) ~r veriliy"r. Bu
ifadenin hir bölümünde "Laz
l'il.ri adh poli\ cline bir lorba
I:L,\'iriph,,)alanmll.l ~Il"yo,du"
deniliyor. Teyp handlßda SHI'
MilIetvekiii Saillar'lß ~ordugu
$Orulara cevap veren Nt'cati
Em21Ii, iki ke7 gözaltlßd altntp tU!lIklandlglnl \'(. Dev.Ynl
,I:lVaSlOtlan
I S \'lIa
mahkÎlm
oldugunu, yargltav karanl1l
bekledigini belirlèrek, Mer.
si,~ . Emn!yet
Müdürlügü'
~ l~CI Sut:'e.d~ maruz kaldlglm
Iddla ettlgi I~kenceleri özetle
$Öyle,anlaltyur:
"\,kenl'I.' gördügüme i1i,kin
mporlarlm dUlyamda me.. :ul.
lur. Mersin ve Adana'dllki ce.
~lll.'vierinde de 'baski var. Gö.
I"I.'vlllerdö,üy-or. Olüm hüeresi
dl'nilen 'I: su lçlnde olan hücre.
It're Iletirllen tutuklular !,'ml.
\1plak soy-ulup eezalam) or.
Rl.'mzi Kü,'ükl.'rtan ve Garbis
Alllnöz adh samklar bu hùcre.
, k'rde bulunu)orl.r. Bana Mer.
,iln l'incl Sube'de Ahmet Gü.
L ßL",
Hanln Avel, Tay) ip Çakir
• H' KahadaYI H.. an Islmll polis.
It'r ~kl.'nce yapt!. Tulanaklara
52
illl/a all,"lun kin isimle,ini hi.
li....I'III11. t;a,nnha Rl'rip lalal,a,
.\a ~allll.H)rlar •• n:tIlH'ln
ill' ('('
"',''''. H'd~oll"r.I.lt~,HI"i adl.
,\III,ul',,'dan 1:1'I('np"li~in I:l'li~.
liuligi laia~ijnt..m ill' de eUeril\("
I"d," I:,'\'i.-ip hu)alan ~1"IHlI'
I..... Bu I"s,rhila dll wi "\"~111
I~~II~.
\1-:l\hL'.1
im ml\h;nlll I-.I;'l~i,
"".
It.
~I,'hml.'t Camii/ adla
""lIl:a lall lür i~kcm'e )apllrh."
'>oru ,elap bi,imindeki "i$
1,,'''''(' banch" ile billikte
'I BMM Ba~kanhgl'na hir soru
~;nc~!!e,iveren SH l''li ~a~lllr
IIglll hakanlara, "Cezllcvll.'rin.
d,' 'ülüm hü('res.i' 'ar mllhr?'
BUl'alal'da I.or $a,llar llllmda
"U\' "i$i )a$alllllktadlr? nenl/i,
~Ü\'ü"l.'rtan, Mahmut Emgill,
li"rhis Altmiiz ve Hasan ~erlk
lau hüt'relere konulmu$lar ml'
dar 'c hulen hayattll mldlflar?'1
sorularml yöneltti.
Öte yandan Bingöl'ün GerII;
lIçesi'nde ögretmen Sldmk BII.
gIn'in i$kenceye tabi tutulduktan sonra ku,.unlanarak öldü.
rülmesi olaYIill' benzeri i~kenee
ve baskl iddialanm ineelemèk
için SHP'1i parlamenterlerden
olu$lln bir heyet yann Blnaöl'e
gideeek.
Dogulu mi11etvekillerinden
Diyarbalur MiIletvekili Kadlr
NarIn, Mardin Miltetvekili ve
Genel BB$1tan Yard1mC1S1Ke.
nan NehrozoiIu, Adana Millet.
veküi Cilneyt CanYer, Sinop
Milletvekili Ban, Can ve baZI
MKYK QyeleriDden olu~an bir
heyetin Bingöl'üD yam ma,
EIIIZlj ve TUDœU'de de ineele.
melerde bulunacaAlß1 belirten
All thun EJaIn, "~eedler'
den tek tek hesap _.kl.n.
Dl" kaydetti.
28.1.1986
Suçlanan yüzba$1 :JlKonu,amam/l
A
NKARA.BtNGOL,
,
tANKA). Bingürün Gen,
1.I~e,ïlle .ha~1t Dedebllg Kö}ü
ogr"t~lenl
Slddlk
Bilginïn
"lulIlunden ,0rul11lu oldugu
dl'll ,ill i11..n Bingül Il Merke/
Knlllntaf11 Yüzba~1 Ali Sahin,
g"',,';lel la.rallndan Itedd giis.
't'nl(hglll1 lien ~ünlii. Sahin,
'" atamm ve miDellm içln gö.
....,Inli sürdürel.'eäim" dedi.
Yil7b~1 All. !)~hln, ANKA'
nlu knlluya IIt~klll sorulariRl
~'allltl,l[ken, Ogrellllt'n Bilgin'
1\1 am! a'i Mehmet BIIgin la'
raftndall "Iayla ilgili olalak
~u, du}urusunda bululluldu.
~unun Itatlrlatllmasl ü7.erine,
'O,lablllr, dava açllablllr. Biz
haglms.z
yarg' orllllniarma
Inamyoru/. Bu blzl göre,lmb..
dell ahko)llmayaeak VI.' yJld.rll'
tn8)ucakl.r." diyI.'konu$tu,
;\ ..ker "I<lugu için h;I\IIHI
daha (a/la a';lkl.llnu!arda hu.
!lIn.llna~aeag'nl belirlell ~a.
hin, "Giinün
blrlnde \hll
olunam, ,iLlere hu konllda
Ileni$ bUgi ,erlrim" dedI.
ki,i üzer!ne yöneltmi,tir.
ANKA: Rir de Mugl.1'cla
hakklllllda I~kence yapllglßI7
Iddia" var. l\1ahkeme de,am
..divor,
SAHtN: Konu, adalele inti.
kai etm .. t1r. Biz ad"elin yü.
cellgine inamyoruz. Gerçek
adaletin önimde aydmlanacak:
tir. Bu davada da gazeteler
belli kesim, kamuoyu olu,lur:
mall. VI.' adalet mensuplarlna
baskl kurmall. yolunu terclh
etmi,lerdlr. Elbelle ki, yine
susmak 7orundaYlz. Basmla
i1i,kllerimiz bellidir.
ANKA: Slddlk Bilgin. ell~.
n kelepçeli bir halde 89 asker
ara,mdan nasll kaçt"?
SAHtN: Ben bu konuda
I açlklama )apamam,
0 olavla
IIgili hl"blr ~y söyley-emem:
ANKA: Belki il~ride hak.
kiRl/Ja bu konuda (h"a a';llacak.
.
SAHtN: Olabl\lr. Biz ba.
älmslz ,arg' organlarma ina.
myoruz. Açllabl\lr, Bu bizl
görevlmlzden
ahkoymayacak
VI.'ylldlrmayaeaktu, Slzden blr
rieada bulunacagon, BaglmSlz
'olunamz
sevinlrlm. Burada
karakola roket allld., patla.
madl. Patlasa 24 .. ker d.ha
ölecektl. BUtUn bunlar TUrk
mlllednin neylne yönellk, Yüz.
b~1 AU'nin Ylkllmasma ml yö'
nelik, yoksa Türk de.letlnln
i bekasmll, bölünmezllgine ml
, yöneUk? Bunu da lütfen beUr.
ANKA mllhabinnin '''Iula.
Yüzba" Ali !)ahlnïll }a
nillan ~ö)le'
ANKA: Sld(\,k B11l!inïn
ölümüylc il!:ili iddi.1lal.1 kar~lItk ne der,iniz? Operas\'on Slrasmda görevli komutan ..i/diniz, galiba. OlaYI bir de ~i/
anlallr IlIISIllIZ?
SAHtN: Sadece ben dt'gJl.
lin."
11m, benden ba,ka 9 ki,i d•.
SAVClNIN AÇlKLAMASl
:JlI .ardl.
Benhn, .. ker kl¥i
olarak zaten kon~maya yet.
Öte yandan 8'inci Kolordu
klm ols., bütün bunlara kalll
Slklvönetim Komulanltgl Asberh"de lusmazdlm, konu,ur.
dum. Susacak kadar, ne apt •. I keri Sa'Cl\\ Yüzb~1 Erol
Kü"ükaslan da,' BlIgln'in ölhm ne de mantlkslz blr Insa.
dürülmesiyle i1gili daha önce
mm. Ama .. ker olarak b.. m.
III IIqklmlz beUidir. Açlklama i Sa~elhk'ça soru~turma yapI!'
y.pma yetk'mlz yoktur. GU. dlglm VI.'"Our" ihtarma uy.
kaçma\1 nedeniyle
nün blrlnde .bll olunam, l\z' 'mayarak
"Ko.u,tur.
lere bu konud.' genl, bllgl .e. : vuruldugundan.
: maya yer olmadlgma karar"
rlrim.
ANKA: Askerhklen aynlt. , verildigini söyledi.
,
ANKA muhabirinin, "Ga.
yor musunuz?
zetelerde çlkan haberler Ihbar
I !)AHlN: Hayu. Mesleïlml
sayll.rak yenlden soru,luPRIa
sevlyorum, ntanlml da se.iyo.
lIçll.blllr ml?" sorusuna Savel
rum, mlUetlmi de se.lyorum,
Benlm dlqUncem sadl.'l.'eTUrk YUzbq. Erul KUçükaslan ~u
yamtl verdi:
devletlnln beUsl, Türk mille.
"0 konu, yanl soru,turma
tinin, •• 1IInmIß bölUnmezUj1
ve bütUnlUiU. Bu yolcla ölUmU konulU direkt olarak bizlm
yap.caglD'llZ blr ~y deglldlr.
&öze .. dlKlml söyleyeblllrlm.
Heder gÖllerlldlglml de blllyo. Asker! Yargllllma Usul Kanu.
nu'na aöre, Savclhk aell du.
rum, ölmeye de hazmm.
rumlarda reten olaya el koyar.
ANKA: Hedef güsterildigiBunun d"lnda
Slklyönetim
nili nereden çlkardmlz?
KomutamlKI'om
IOru,turma
~AHlN: Bir "tanbul gaze.
emrl urmesl gerekir • Emir
teslnde rah.thkl. resmim Y.'
gelmeden biz direkt kendlUj1.
ymlandl. Ege b"lnl, 'hte bu
adam' dlye blldlrerek konu)'U mizden IOrll¥turm.yapam.Ylz."
ri \'C
1
Tercüntan
31. 1.1986
Bölücüler Avrupa
Konseyi 'ni. bastl
•
Toplantl devam ederken salona giren 7-8
militan ellerindeki TOrk
bayrakl~f1nl Ylrtlp, Evren ve Ozal aleyhinde
slogan attllar
•
balkan gavenllk kuvvederlni çaOlrd!. Gösllrlcllerln ISran kar,lSlnda govenllk kuvveUeri zor kullanmak durumunda kaldllar. Olaylar
Slrasmda ikl gOvenllk görevllsl yaraland!. Oç gllsllrlcl de yarall 01duklanm
sllylOyorlar,
ancak
doktor elddl bir fey bulmadl. Avrupa Konseyl Genel Sekreterl,
sözkonusu 7 TOrk'a Franslz pollsine lesllm etme karan aldl. Gllslericilerln ne ,ekllde C8zalandlnlaeaklanm FranSlz adalttl karar vereeek. "
GOvenlik kuvvetlerl, terOsitlerl etkisiz tiàle
getirdikten sonra kOrsOye gelen Kâmran
Inan, "Slz burada terOrizmi tartl~lIrken, kucak
açtlQmlz terOristler içl.
Kaml1n Inan baslOa yapllQI bir
mize kadar glrlyorlar" açlklamada "Bu bir tartlpdr. Bu lndedi
sanlann Konsey lçllle glrdlkltrlnSllkl ULUÇ den elbette bazdan haberdlrdl. Bu
TRASBOURG,
(Tercüman)- Türkiye'ye kar,1 blr slkhndlr. Ken.
Avrupa Konseyi toplantilan de- sey lçinde klrlllZl bayra.k ÇlkHml,.
vam ederken ellerinde bayraklarla se. Tark devl,UAI haQret edlllIIIparlamento salonunu basan 7-8 sine izin verilmi$tlr" ~ekltnde kobölücü militan Cumhurba~kaOl Ke- nu~tu Uç Turk milletvekili de mec. nan Evren ve Ba~bakan Turgut lis ba~kaOlOI zlyaret ederek olay!
Ozal aleyhillu~ slogan attilar ve ve güvenlik ledbirlennln yeters!zTOrk bayraQlO1 Ylrtlilar. Bu arada It~inl protesto ettiler
Bölucffiëffn l<önsey meclls lopteröristlere müdahale eden 2 gölanltSlna yapllklan bu lecavOzun,
revli yaraland!.
Turkler'e uygulanan vize uygulaSosyalist parlamenterlerin ver- maslOlO hakslz ve tek yanlt karardiQi davetiyelerle parlamentoya gir- lar sonucu altndlQI yolunda konu~dikleri lahmin edilen 7-8 bölücü, malann yaplldlQI oturumlardan
bulunduklan locadan parlamenter- sonra meydana gelmesi dlkkat
lerin bulunduQu salona bildinler
attllar ve ellerindeki klrmlzl ye~il çekli
TERIlRizM KARARI
bir bayraQI sürekli salladllar
Avrupa Konseyi, olaylar sebeParlamento guvenllk yetklillen,
olaylO büyümesini onledlkten son- biyle zaman zaman yanm kesilen
ra olaYIprotesto eden Kâmran Inan lartl~malardan sonra millellerarasl
"l,II siz burada terllrizml tarb'lr- lerörizme kar~1 mOCadelede i~birken, lçlnlzde bulunan terllristler, Ii~ini öngören bir 'karar aid!. Söz-.
kucak açlJOlmz terllrlstler de lçiml- konusu kararda, ~onsev üvesr.QIKelenn. milletlerarasi lerönimi
ze kadar glriyorlar" dedi.
destekleyen ball ulkelerle m~klle~
Daha sonra bir odaya kapatllan rlOi yeniden gozden geçlrmelen
bölücülerin odadan .. Fa~ist Inan" IsteOlYor. Kararda Iran, Libya ve
diye slogan attlklar, duyuldu. Bu Suriye Ile Ili~kilere ozel Itina gösarada olaydan 5 daklka once AFP'- terilmesi gere~i üzerinde de durulye "Avrupa Konseyi'nde gösterl du
Dlacak" diye telefon ediidiQi de bildirildi. "lIticacl" kimliQi ta~lyan
bölocülerin saltverilecekleri tahmin
ediliyor.
31. 1. 1986
S
2 GOREVLiYARALANDI
Bu arada Avrupa Konseyi Genel
Sekreteri Orejl'mn özel kalem mOdOrO, genel sekreter adlOa yaptlQI
resmi açlklamada, Konsey'in govenllk yetkililerinden iki ki~i-.
nin yaralandlQIOI söyledi. Açlklal1)il
~öyle: "Fransl'da Ikamet etmeßtIl I
Dlan 7 TOrk vltanda,l, Ko-..y.
Asamblesl toplanblan Ilrlslndà:
tribonlen davetlyt lit glrdlltr. GlIsterl Ylpmayl bl,talllllan Ozerlne
ISlmblt blplm kendlltrlnl uYlrdl. UylnYI rlOmen glIsllrlclltr
SUSIIIIY1Psiiona blldlrlltr ,Itlnea
eToplanttda
bulunan inan, olaYl kmadl
Ayrlllkçdar, Avrupa
Konseyi'nde oIay Çlkardl
.salona dlnleytcl olarak glren avnllkçllann, terorlzm konusu görÜ$Ülürken slogan atarak çlkardlklan olav Slrasmda 2 güvenllk görevIIsille 3 gösterlcl varalandl
IAr
• Ahmet SEVER-STRASBOURG
RUPA Konseyi Parlamenterler Meclisi toplantllan 51- j
rasmda bir grup aynltkçl I
olay çtkardl. GüvenIik kuvvetlerine '
kar~1 göstericilerin direnmesi sonucu, 2 güvenlik görevlisi ve 3 göste- I
rici hafif ~kilde yaralandl.
Parlamenterler Meclisi'nde tererizmle mücadele konusunun göru~ü1dügü bir mada, salonda dinIeyid olarak bulunan yedi aynhkÇ1
ayaga kalkarak, Türkiye a1eyhinde
sloganlar atmaya ve Meclis'in her
tarafma bildiri fnlatmaya billadl.
Oturumu yöneten Bllkan'm göstericileri sü){ûnete daVel etmesi bir sonuç vermeyince, güvenlik görevlilerine çain yaptldl. Göstericilerin dI,anya Ç1kmaya yan~mamast üze.
rine, polisle göstericiler arasmda
meydana gelen süftÜpnede, 2 gü~
venlik görevlisi ve 3 gösterici hanf
~kilde yaralandl. Sonuçta, gösteri.
ciler salondan dl,anya çlkanldl ve
polise teslim edildi.
OIaydan soora, Avrupa Konseyi Genel Sekreleri bir bildiri yaymlayank, olay çtkaranlann polise tes\im edildiklerini, kim1iIderinin dogru
olup olmadliuun arlltmnasmm yapllacajtOl açtkladt.
Bu arada, KlmnD tDIIl bir konu,ma yaparak, ola)'l pddetle ktnadtimt bildirdi ve "Burada terortzmle mllcadele kODalDDa .JÖrittiPmiz bIr linda, bID IdtlJerID açt!......
benJI terortader &IrebDmektedlr" dedi.
Oturumu yöneten BlIikan da
tlU i1eaym katuda oldugunu söyledi ve olaym kapandlitm açlkladl.
Bunun üzerine Medis, çallmalanna tekrlt devam etti.
53
~amnesty
<CF international
INTERNATIONAL SECRETARIAT
1 Easton Street London WC 1X 8DJ
United Kingdom
EXTERNAL (for general distribution)
AI Index: MOE 14/02/86
Distr: UA/SC
20 January 1986
UA 09/86
IRAQ:
300 children
------------------------------------Amnesty International has learned that at least 300 children between
the ages of 10 and 14 were arrested in the city c)f Sulaimaniya in northern
Iraq between late September and mid-October 1985. Unconfirmed reports
indicate that some of the children have been tortured, as a result of which
three of them are reported to have died in custody. Amnesty International
is concerned that many of these children have apparently been arrested in
retaliation for the pOlitical activities of members of their families.
According to reports, the children include those whose relatives have
deserted from the army or who have joined the Pesh Merga forces (armed
Kurdish units). The reports indicate that some of the children were
arrested as hostages in order to force their parents or other relatives to
give themselves up to the authorities. Others are said to have been
arrested in order to act as informers, and to extract information from them
about the activities of the Pesh Merga forces and their supporters in the
city, including possible activities by members of their own families.
The children are reported by some sources to have been held initially
in a detention centre in Sulaimaniya known as Maktab al-Mulazim Muhsin
(although other reports say that they were held in a sports stadium in the
city). It is alleged that subsequently some of the children were tortured
in order to extract information from them, and that three of them died in
custody as a result. Accounts received by Amnesty International alleged
that their bodies were found in the streets on the outskirts of
Sulaimaniya, their clothes bloodstained and their bodies bearing signs of
torture. Others were allegedly beaten while in detention.
The fate and current whereabouts of the children are unknown. Some
reports suggested that they had been transferred to the town of al-'Amara,
south-east of Baghdad. Other more recent reports suggest that many of them
have since been released and that those who remain in detention haye been
transferred to a prison in Kirkuk.
RECOMMENDED ACTION: Telexes/telegrams/airmail
letters:
- expressing concern about the arrest of some 300 children in Sulaimaniya
beteeen September and October 1985 and requesting clarification of their
current situation and whereabouts
calling for the.immediate release of all such children held on the basis
of the political activities of their parents or relatives
expressing concern about allegations that some of the children were
beaten following arrest and that three of them died in custody as a result
of torture, and urging the Iraqi government to investigate these reports
and make public its findings
~
54
01.833 1771 Telegrams: Amnesty London WC1
Telex: 28502
Amnesty International Is an Independent worldwide movement working for the International protection of human rights.
It seeks the re/esse of men and women detained anywhere because of their beliefs, colour, sex, ethnie origin, language or
religious creed, provided they have not used or advocated violence. These are termed prisoners of conscience. It works for
fsir snd prompt tris/s for sll politics/ prisoners and works on behalf of such people detained without charge or triaI.
It opposes the desth pens/ty and torture or other cruel, Inhuman or degrading treatment or punishment of sll prisoners
tO... ' ",
l'
..
.
'
.
"
...
•
L.. __
L.
f"":'"
I. '
.
'~
I
AMNESTY INTERNATIONAL
ACTIONS URGENTES
SECRETARIAT MIDI-PYRENEES
66, rue Pargaminières
31000 - TOULOUSE
Te] : 61.23.53.73
.- .."-..._: .,:j t~
I
•
~.....,
~~.:;
l'
SF 86. Q_.o..26
-Mb'ë-- i 4/02/86
EXTERNE
AU 09/86
JRA~:
TORTURE
TROIS-CENTS
ENFANTS
-------------------------------------------------------------------Toulouse, le 21 janvier 1986
Londres, le 20 janvier 1986
Amnesty International a appris qu'au moins trois-cents enfants ig~s
de dix à quatorze ans, ont ~t~ arrêt~s dans la ville de Sulaimaniya,
en Irak du nord, entre fin septembre et la mi-octobre 1985. Des
informations non confirmées indiquent que certains d'entre eux ont
subi des tortures, à la suite desquelles trois des enfants seraient
morts en prison.
Amnesty International s'inquiète de ce que nombre de ces enfants
auraient été arrêtés par mesure de représailles à l'égard des
activités politiques de membres de leur famille.
Selon nos informations, au nombre de ces enfants figureraient
ceux
dont les parents auraient déserté l'armée ou ceux qui auraient
rallié les forces "Pesh Merga" (unités kurdes arm~es). Certains des
enfants auraient été arrêtés comme otages en vue de contraindre
leurs parents ou d'autres membres de leur famille, à se rendre
aux autorités. D'autres, paraît-t-il ont été arrêtés afin de servir
comme délateurs : on veut leur extorquer des informations
sur les
activités des forces du Pesh Merga et celles de ses sympathisants
dans la ville, y compris sur d'éventuelles
activités de membres de
leur famille.
Selon certaines sources, les enfants ont tout d'abord été détenus au
centre de détention de SUlaimaniya, connu sous le nom de "Maktab
Al-Mulazim"
(bien que d'autres informations indiquent qu'ils ont été
enfermés dans un stade de la ville). A la suite de ces arrestations,
des enfants auraient été torturés en vue d'obtenir les informations
souhaitées et trois d'entre eux auraient succombé aux tortures en
prison. Des rapports reçus par Amnesty International
allèguent que.
leurs corps ont été découverts dans des rues de la banlieue de
Sulaimaniya; leurs vêtements étaient maculés de sang et leurs corps
portaient des marques de torture. D'autres enfants auraient été
roués de coups pendant leur détention.
On ignore tout du sort de ces enfants et du lieu où ils sont
détenus. Certaines informations donnent à penser qu'ils ont été
transférés dans la ville de All-Amara, au sud-est de Baghdad;
D'autres, plus récentes, sembleraient indiquer que nombre dlentre
eux ont, depuis, été relâchés et que ceux qui restaient
avaient été transférés dans une prison de Kirkuk.
détenus
55
"'4aTY ~"T£PN1I..TIa{.ru.
'-ction Française
IS, rue 'lhêcOore Deck
750 15
PJ1.P.IS
IJh~ 01/02/86
SF 86.E.015
23 janvier
n-ffi)RMP-..TICN DESTINEE
1986
A LA PRESSE
IRAK :
.....
ARRESTATIai
D' ~.U HOINS 300 rnFANTS
Atmesty International a appris l'arrestation
en Irak ci'au moins 300 enfants.
Agés cie 10 à 14 ans, ces enfants ont été arrêtés dans la ville ciu Sulairnaniya
en Irak du nord, entre la fin septernJ.:,reet la I!"i -octobre 1985.
Il semble que beaucoup de ces enfants aient été arrêtés en raison des acti vi tés politiques des r.exrbres de leur famille qui auraient déserté
l' a.rtœe
pour rejoir.äre les forces des Pesh-l'lerga ( canbattants :r~urdes). Ces arrestations auraient eu pour but de forcer les pareri~s des enfants à se livrer aux
autorités, ou bien d'obtenir d'eux des infonnations sur les forces des Pesh-
r-1erga.
Les enfants auraient été initialement placés au centre de détention de 11akt.alJ
Al-Hulazim Huhsin à Sula..i.rr.ëU"1i
ya, mais d'après d'autres sources, ils auraient
étG parqués dans le stade de la ville.
D'après cer+....ai."1es
sources, des enfa'-1ts auraient été torturés pour leur e:>."torquer des inforr.ations et trois d'entre eux en seraient rrorts. Leurs corps,'
portant des traces de torture, auraient été abandcnnés dans les rues cie la
périphérie de Sula.i.rP.aniya.D'autres enfants auraient été battus. AImesty International n' a pu obtenir confiJ:Il1ationde ces allégations.
sort et le lieu de détention actuel de ces enfants
certains renseign~ents,
ils auraient été transférés
de Bagdad. Œ;s nouvelles plus récentes indiquent que
auraient été relâchés et ceux qui restent dét~~us se
de Kirkouk.
le
n'est
pas connu. D'après
au sud-est
beaucoup d' entre eux
trouvent d~"1sune prison
à l~-'l~ara,
'IRAK : les révélations ~d'Amnesty
30.1.1986
De. enfants .Mt6.
au Kurdistan
Selon la section française
d'~sty
International, .. lU
moins. . trois cents' jel.lnes
1<.urdN ......
de 10 • 14
~
ont 'tâ~arrêt's fin sepne~
et d'but
octobre à
..Souleimlnyeh dans le nord de
. "Irak (Kurdisttn). Un certain
nombre d'entre eux auraient
été torturés et trois d'entre
eux serlient morts au Cours
d~s intltrr~atoires.
Amnesty
n a pu vérifier sur place les
Informations, mals rapporte
que d'8pr.s ses sources, les
corps des trois suppliciés ont
été abandonnés dans les rues
58
et tortur_
de la périphérie de Souleimanyeh.
Depuis, Il plupart de ces
enflnts .urlïent 't' rellch'~.
Ceux qui restent détenus serlient internés dans une prison de Kirkouk (Kurdistan) .
o
,
L'Iran a reconnu mercredi Il perte d'un chlSseur-bombardier .. F 5 .. au
coura d'un rlid aur un objectif civil dans le nord de
l'lrlk. LI nouvelle avait été
d'Ibord InnoncH par Blgdid.
Dl"jt~~~l'lIt~It;H
.date.~'
diiD 28 janu.lrl
1986
'.
o0
0 I decennier har kurder i Irak, Iran och Turkiet bekämpat dessa länders regeringar för att fi
självstyre inom ett eget Kurdistan. I dag finns det kurder som sliss mot ayatollah K.homeinis regim
inne i Iran, och andra kurdiska grupper som fAr hjälp fniD Teheran mot den irakiska regeringen i
Bagdad. Den brittiske journalisten Gwynne Roberts, som nyligen följt gerilla som tillhör Kurdistans
demokratiska parti, skildrar deras kamp iIrak.
"
,0)-'
• (.
/Y,y
,.'!;.~'.;;."
Y'-'A
'~¥
i-~~, ;.:.. ~~ '
• KDP-gerillan är numera mycket välbeväpnad. Genom förbi1\delsema med Ir:rn behöver man inte längre fa in sina
vapen pd smugglarstigar. Man har bland annat Sam 7-robotar, kinesiska kulsprutor och granatkastare samt
amerikanska artilleripjäser.
Iran stöder kurder i Irak
Välbeväpnad
gerilla
·
. k
vrnner
mar
Av GWYNNE ROBER'TS
Den
irakiska
arméns
grepp över delar av Kurdistan har smulats sönder
sedan pro-iransk kurdisk
gerilla ökat trycket mot
militirbaser i nona Irak.
Det har skett i takt moo
att gerillan nyligen ertuillit bmga vapen.
Masaud Barzanis gerillastyrkor hal', utan att amvärlden uppmärksammat
det särskilt mycket, tagit kontroll över ett omtàde
i narr sam sträcker sig frän Iraks
nordgräns
mot Iran väster ut
fram till nàgra fà kilometer fràn
provinshuvudstaden
Zakho nära
Syriens och Turkiets gränser.
"Den befriade zonen" har pâ vissa ställen ettdjup av 75 kilometer
söderut.
I elva veckor följde jag gerillagrupper ur Kurdistans demakratiska parti, KDP, till fots och
pà àsneryggen. Vi gick över Zagrosbergen strax söder om den
punkt där Iraks, Irans ach Turkiets gränseI' möts oeh trängde
djupt bakom de irakiska linjerna
fram till en plats där vi kunde se
Zakho och den internationella
huvudvägen där.
Vi besökte en rad KDP-baser i
Badmanamràd"t
ach rorde ass i
utkanterna
av städerna Dahuk,
Sarsink ach Amadiyah, Sedan
jag förra gàngen 1981 färdades
med KDP genom
Kurdistan
tyck& gerillan ha mer än tredubblat det omrMe den kantrollerar.
Striderna haI' trappats upp och
KDP, som är en av tvà gerillagrupperingar
i narr, genomför
mellan 50 ach 60 operationer
i
mânaden,
Ungerska vapen
Gerillan är välutrustad. KDPbaserna försvaras av battt>rier av
värmesökande
robotar
av
SAM -7 -typ. Pesh Merges (de som
:57
ser dOOeni vitögat) haI' ockS! ett
urv,l
av kinesisktillverkade
tunaa kulsprutor och granatkastare och lätta amerikanska artilleripjäser. En 'stor sändning lätta
automatvapen av typ Kalashnikov haI' just anlänt frAn tiDverkaren i Ungern.
, DAjag.Jjimnade omrldet i slutet av förr~ Aret. hade gerillan
bOrjat rik~ :en r~ attacker mot
större. iraIq~a baser samtidigt
som det .fY.ktade~am att Iran
skulle inleda \tsin största offensiv
nAgonsiD" mot Irak. KllfdIerillan.:.1;»esh!derge. .sa1i¥lin ~gt
artilleri dl! nyss t~tt frAn Iran
mot 11:e' irakiska divisionens
högkvaner i Zakho. Zakho är en
av de viktigaste baserna i norr
som IIkall fôrsvara huvudvägen
till Turkiet och Europa och den
oljeledning som dagligen för ut
drygt en miljon fat, mer än hälften av Iraks nuvarande oljeexport FrAn högkvart.eren i Zakho
och i oljestaden Kirkuk leds den
irakiska kampen mot kurdgerilIan.
mAngAriga
upprorsrorelsen.
Fram tin dess hade kurde l'na lyckats hAlla regeringstrupperna
stAngen men nu tog dessa komandat i varenda dalgAngocb by
och behärskade varje bergstopp.
Flera hundra tusen kurder omplacerades moo vAld till Iraks
sOOra och centrala delar. Deras
skördar och boskapshjordar förstördes och skingrades -och
mAngamänniskor dOOades.
I
200'
l
Gl~
'I
..:-\
>l,,,,,,'
..
...
"'~'):
TURKIET
J
•
"I
:
l
Veteraner
Huvudstyrkan av KDP-gerilIan trängde in i Irak 1982i spAren
elter mindre enheter som kämpat inne i Irak under sex Ar.Det
var veteranel' ur framlidne Mullah Mustafa Baru.nis Ityrkor
som kilometer för kilometer
pressade undan d~ irakisk~ tJY..P."'.
perna frAn det centrala Kurdistan.
Jag bevittnade en snabb gerillaattack mot irakiska baser, en
liten attack med sju dOOadeirakiska soldater som följd. En obetyd1ig händelse iämförd med de
stora slagen i Gulf-kriget men
Tva armékarer
ändAbetydelsefull. Med sin, lU1né
Det nya tunga artilleriet kom
placerad längs den IAngagrinsen
som en överraskning för irakiermot Iran har Irak svArt att h411a
na som tvingas dra tillbaka sina
greppet i Kurdistan och stoppa
trupper frAn de mest framskjut- . den kurdiska framryckningen.
na och isolerade stä1lningama.
Pesh Merga behärskar i dag
Den nya utvecklingen understryinte ett lika stort omrAde som de
ker ocksAhur mycket intensivare
gjorde 1975 men de kan snart
förbindelserna blivit det senaste
göra det igen om kriget fortsätAret mellan KDP och dess främtel'. GeriUan Är redo att slA till
sta allierade, Iran, Syrien och Limot slättern. i norr nedanför de
byen. Tidigare var brist pAvapen
kurdiska bergen. Den här dramaett stort problem för KDP. Sändtiska utvecklingen haI' i stort sett
ningar frAn Syrien och Libyen
förbisetts av västliga analytiker
fördröjdes ofta i Iran. Nu haI' sam inte räknat med den kurdisKDP:s förbindelser med regeka faktom när de talat om dOOläringen i Teheran förbättrats avge i kriget Iran -Irak.
sevärt ach gerillan behöver inte
Men frAnen utsiktspunkt lAngt
längre förlita sig pAsmugglarstiinne bakom de irakiska linjel'na
garna frAn Syrien för sin försörjstArdet snabbt klart att kurdertla
ning. De nya lederna via Iran tillnu är en betydande faktor i k()DlAter kurderna att bygga upp sin
fiikten.
gerillaarmé under nya och säkrare förhAllanden.
Iranska tvivel
De irakiska stridskralterna vid
Även om kurde l'na understryfronten i narr är redan utsatta för
ker sitt oberoende inom alliansen
stora pAfrestningar. TvA av lanmed ayatollah Khomeinis regim
dets siu armékArer är baserade i
sAhaI' den senaste tidens förbinKurdistan och enligt kurderna
deiseI' moo Teheran stärkt KDP:s
uppgArde irakiska styrkorna, am
stä1lning inne i Kurdistan. Poliman runar in lokaIa miliser, till
tiska observatörer menaI' att de
160000 man. KDP:s styrkor tros
tvivel iranierna kan ha hAft om
uppgA till drygt 10000 man moo
KDP sopades oort dA Irak i auen lika stol' milis i reserv.
gusti i fjol inledde bombningarna
Det finns en rivaIiserande kur.
av oljeterminalen pA ön Kharg
disk grupp i omrAdet, PUK som nu angripits ett 70-taJ gAngpatriotiska unionen för Kurdier.
stan, som opererar i de östra deHittills har Bagdad Iyckats belama. BAde KDP och PUK slAss hAlla greppet cm de större stäför kurdiskt siälvbestämmande.
derna och vägama i Kurdistan
PAsista tiden haI' de tvArivalerunder dagtid. Nattetid är kontrolna nilrmat sig varandra och det
len mer omstridd och Pesh Merverkar som am de skaIl begrava
ga-german opererar även i dagssina motsättningar och förena
lius i städer inom.~A11 för irAsin ki.alter.
kiska militärbaset .. '\~
Sedan mitt förra besök 1981
Inne i städerna !nits det finhaI' KDP stött fram 'diupt söder
nas underjordiska grupper' som
ut frAn den turkiska gränsen där
förser kommandostyrkor med
de haI' sina huvudläger och det är
förnooenheter och tillflyktsorter
förvAnande hur gerillan Iyckats
under 'plötsliga attaèker. Grup- '
förbättra sin situation. 1975 beperna fungerar sam 'en femte lw-.
fann sig KDP pA gränsen till att
lonn som sPionerar; ,kidnappar
utplAnas dAdess sista stora uppoch dOOar. Ofta finJI.s medlemroI' mot regeringen i Bagdad
mama inom den iraliska admikrossades sedan Iran och USA
nistrationen so~' tjänar sam
dragit bort sitt stöd till den
skyddlpld~ ~kman~.
,
58
o
'.
'
• Masoud Barzanis gerillastyrkor kontrollerar ett sto1't
omrdde kring Dahuk och Amadiyah i norra Irak och /inns
bara ndgra kilometer frdn provinshuvudstaden Zakho.
När jag besökte Ku,rdistan för
fyra Arsedan färdades vi mest pA
natten och bara nära den turkiska grinsen. Den här gAngen förflyttade vi ass under Çtàgtid och i
motsats till1981 verkaiie gerillan
inte alls bekymrad öVer möjligheten att bli anfallen av irakiska
helikoptrar.
Rädda piloter
Vi hade tunga kulsprutor fastspânda pA vAra mulaI' och mina
följeslagare förklarade att de irakiska pi10tema var rädda för att
träffas av tyngre eid än frAn lätta
handeldvapen ..Det tycks SOI1l om
irakierna, och det gäller även deras jaktflyg, haI' utvecklat stol'
respekt för kurdiska robotar och
numera bara bombaI' mAl frAn
mycket hög höid vilket medför
dAlig träffsuerhet
Civilbefolkningen har betytt mycket för
KDP:s comeback. För lyra AI'$edan drog vi genom ett öde landskap med raserade byar. I dag
finns där biomstrande bosättningar moo vaiande skördar pA
fälten och boskap betande pA
bergssidoma. Redan existerande
byar har byggts ut för att kunna
ta emot familjer som lämnat de
"beskyddade" läger som irakierna inrättat nära huvudvägama
1977.Lägren byggdes för att berova german befolkningens stöd
och bevakades av irakiska militärposteringar.
Civilbefolkningen är fientlig
mot regeringen och även i byar
nära militärposteringarna trotsaI' d~sertörer fr~n llrmén myn- ,
digheterna med att paradera me<!
sma automatvapen pA axeln.
Källor i omrAdet uppgav att loka-,
la irakiska befälhavare erbjudft
gerillan inofficiella vapenstille-'
stAnd och avta1, men regeringen '
gAI'pA en hârd linje. Medicinska
kliniker och cirka 750 byskolor
haI' stäng\s och barnen frAn
landsbygdlln vägras undervisning i städ~rna Gerillan är i QaB
sämre rustad im 1975dAdet gäl1eregna lärare.
Kurdffamgângar
Kurdernas största framgAngar
har,skettpA slagfältel I mitten av
70-talet tvingades de till öppna
frontstrider med irakiska armén
i försök att MUa sitt omrâde.
Nu koncentre'rar sig germanpA
just geriUakrig och förkastar alla
iranska försök att blanda in dem
i större reguljära militäroperationer. Kurderna kan sam ett resultat räkna sina stupade i hundratal sedan Gulf-kriget började
medan Iran fAr räkna sina' i
hundratusental. Men kurderna
förser iraniema med spanings~
styrkor och underrättelser.
De kurdiska teritoriella vinstema i Kurdistan har varit myeL
ket större än iraniernas. De sena~
re hlller tre smA brohuwden i
irakiska Kurdistan sedan 11)83
men dessa bar inte utvidgats
nämnvärt. Men under 1986 blir
det säkert förändringar. Inom de
närmaste tolv mAnadema väntas
kurderna ha fullbordat ett vägbygge halvvägs genom Kurdistan. Militära fömödenheter frAn
Iran kammer dA fram inom dagar, inte som nu inom veckor, till
avlägsna baser och iraniema
kammer att finnas nära till
hands att förstärka kurdiSka
framstötar pA den här sektorn.
Irak blir tvingat att skicka f!:irstärkningar narr ut vilket tunn~r
ut resten av fronten och skruven
dras At för Baldad, kanske till
bristnings~~~.
~
0
DAGENS NlIIE'fER
D~.
TIsdqen den 28}anuari 1918
o 0 0 Kurdistans demokratiska parti, KDP, har utarbetat
ett scenario för att snabbt kunna ta över om Iraks president
Saddam Hussein försvinner. Planen bygger pâ allianser
med en rad olika grupper och förutsätter att Iraks armé
löses upp vid Husseins fall.
KDP-gerillans ledare:
Kurdistan är värt
om Hussein faller
AvGWYNNEROBERTS
Iraks president Saddam
Hussein utsattes den 25
oktober föua Aret för ett
attentatsförsök iden lilIa
staden Al Khales 60 kilo- meter nordöst om Bagdad.
Attentatet
var mycket
nlra att Iyckas.
Det var en komplott mellan
nAgra högre arméofficerare och
medlemmar ur palatsgardet, berättar KDP-gerillans ledare Masoud Barzani för mig när jag besöker gerill&nsbaser i norra Irak.
Attentatet misslyckades och en
armégeneral ach en rad sammanswrna greps.
- De fördes till en välkänd
plats och ingen räknar med att fA
se dem i livet igen, säger Barzani.
Sedan kriget mellan Iran och
Irak började i september 1980
sägs Saddam Hussein ha varit
utsatt för minst fern allvarliga
mordförsök.
Attentatsmännen
har kommit bAdefrAnden irakiska armé n, frAn olika oppositionsgrupper och frAn den irakiska
shiafundamentalistiska rörelsen
Al Dawa (Ropet) som stöds av
Iran.
De misslyckade försöken har
alla följts av skärpta irakiska säkerhetsAtgärder och ett ökat förtryck mot befolkningen. Det senaste attentatsförsöket offentiiggjordes aldrig men kom till den
kurdiska gerillans kännedom dA
en inblandad major flydde till en
gerillabas.
Majorens berättelse sände en
vAg av entusiasm genom gerillansled.
- Enligt vAr politiska analys
stAr och faller Iraks politiska system med Saddam Husseins person. Saddam är identisk med regimen, säger Masoud Barzani.
Katastrofplan
..:.:I samma ögonblick som
harts regim faller, faller aUaregerings- och statsorgan i Irak samman. Vi kommer att frarnstâ som
den bäst organiserade kraften i
landet och heia Kurdistan är vArl
KDP är allierat med Iraks
kommunistparti, arabnationalistiska grupper, tvAmindre kurdiska politiska partier med egoa gerillaförband, och delar baser med
Al Dawa
KDP har utarbetat "katastrafplaner" för att snabbt kunna
ta över om Saddam Hussein försvinner. Deras styrkor skall inta
provinshuvudstäder,
avväpna
armésoldater och skära av kommunikationer. Dm regimen börjar vackla tror KDP att armésoldaterna i Kurdistan bara kammer att tänka pA att rädda livet,
ach att städer som Mosul, Arbil
ach oljestaden Kirkuk snabbt
skall vara erövrade.
Det kurdiska scenariot inbegriper att de islamiska grupperna, främst Al Dawa, spelar stor
roll och-att deras medlemmar fAr
en kraftig representation i en
framtida
koalitionsregering.
Kurdema räknar för sin del med
en regeringsrepresentation som
stAr i firbAllande till deras antal,
lyra miljoner av Iraks 14 mUjoner invAnare.
Kurderna har av iranierna fitt
försäkringar om att Iran illdrig
skall uppträda som ockupationsmaktilrak.
- De för bara krig mot Saddam Hussein och kommer att
slAss mot hans armé var den än
dyker upp. Men de kan aldrig bU
ockupanter ... säger Barzani.
Med andra ord, om det inte
rAdde samförstând mellan iraniema ach ~raks folk, kurder,
shia- ach sunnimuslimer, sA
skulle läget bi ohAllbart.
Löften
Kurdemas scenario förutsätter
att Iraks armé löses upp och att
situationen dA kan bli kritisk i
Bagdad,
- Om en annan arméQfficer
med samma idéer som Saddam
. Hussein axlar hans mantel sA
tänker inte vi samarbeta. Men
am det bildàs en keialitionsregering som vill hävda folkets demokratiska, politiska och' ,sociala
rättigheter sAstöder vi den, säger
Barzani.
Kurdernas scenario förutsätter
ocksi att alla grupperingar bAller
sina löften, till exempel Al Dawa.
- Genom islamiskt styre kommer kurderna att fA mer rättigheter än de har önskat. Dm de vill
ha självstyre skall islam ge dem
mer än självstyre, säger en av Al
Dawas ledare till mig vid en bas i
irakiska Kurdistan.
Men alltför ofta har sAdana löften visat sig vara tomma ordo
Enighet mellan rivaliserande
kurdiska grupper är en annan
förutsättning för framgàng. Just
nu slAssde inte sinsemellan men
Kurdistans patriotiska union,
. PUK, lett av Jelal Talabarii, och
KDP har legat i luven pAvarandra i tio ir, men nu pigAr försoningstrevare.
.
En framgAngsrik kupp i. Irak,
som följs av att grupper stödda av
Iran tar över, kammer att skapa
panik i staterna ;,id Persiska viken. Turkiet som redan har
30000 man längs Iraks gräns 'i
norr kan frestas att ingripa,. Syrien och dess allier8!ie Sovjetunionen skulle ocksâ störas aven
58
• Vid Zakho. nära syriska och turkiska gränserna, finns eU at' den kurdiska
läger. Gerillan ärväl beväpnad och lierad med en rad andra gropper.
s'dan utveckllng trots banden
meUan Damaskus och Teheran.
AlIianser
- Det skulle bll kaos., medger
Masoud BarZarù. Det är svlirt att
säga vàd!JOm skulle hända. Trollgen skulle det bU stormaktsinblendnin,. Om Nat.Q lägg4lr' sig i
, si kommer andra intressenter
ocksl att göra del' Som irakier
har vi vAra mêl och som väI är
stAr vi inte ensamma.
KOP:s allianser sträcker sig
över ett brett spektrum - frlin ,
Iran, Syrien och Libye~ pä den
ena kanten tilliraks kommunistiska parti pA den andra. KDP
haI,' inga .formella förbindelser
med Moskva eller östblocketmen
det räder ingen tvekan om var
det haI,' sina sympatier.
F1era
KOP-medlemmar
haI,' studet'at i
ösistater och USAbetraktas
med
avsmak sedan Washington plötsllgt 1975 dro~ undQ1 sitt ~
ftir
en kurdisk revoit mot Bagded.
Under hösten 1985 föreirom
upplopp i tvA större b1rdiska $Üder, Arbil och Suleimariieh. Den
irakiska armèn sloi;~qligt kür-,
80
diska klillor ner- upploppen med
stor grymhet. Enligt gerilla "frAn
PUK omknngade 30000 man SuIplmaOleh där betokningens vrede Vaxt och hoppet vaknat att
upploppen skulle fajas aven folklig re~ning over heIa irakiska
KurdIstan.
- Handelseutvecklingen
och
trycket frän befolkningen
kan
fresta CiSS att ta risker, säger en
KDP.ledare,
Masoud Barzani oroar sig för
att irakierna kammer att utkräva
en blodlg hämnd mot civilbefolkningen. Vi mäste vara försik~ga,
säger han, annars kan deras
hämnd bHtotal.
0
Ett mAI sOm uppenbarllgen
frestar gerillan och som kan bli
föremäl för attacker är den olje-"
ledning för irakisk olja som gAr
frAn Kirkuk via Zakho till Turkiet. Hälften, eller cirka en mijon
fat dagllgen, av Iraks oljeexport
gAI,'den vägen och ett lAngt avbrott skulle försätta Bagdad i en
utomordenUig
svAr ekonomisk
situaion.
- Vi funderar pA saken, säger
en KDP-Iedare, men det finns
geri.llans
fortfarande en dei tekniska svarigheter. Sä snart vi behärskar
. dem är det värt ett försök och
även om vi mAste offra Hvet pA en
stor grupp av de vAra sA kommer
vi inte att tveka ett ögonbllck.
0
o
I
200
I
400km
I
Detta är den andra artikeln
au den bnUtske journalisten
Gwynne Roberts 'lm KDP.
Den första var infdrd den 26
januari.
I
,,_,
SOVJET
Teheran
•
IRAN
SAUDI ARABIEN

Benzer belgeler