turkiska - Demensförbundet

DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 1
turkisk/svensk
Unutkanlık
– Bir Hastalık Olabilir
Glömska
– kan vara en sjukdom
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 2
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 2
İçindekiler
Innehåll
Bu broşür ile amaçlanan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Meningen med denna broschyr. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Unutkanlığın farklı nedenleri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Olika orsaker till glömska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Demans hastalıklarından birçok kişi etkilenir. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Många är drabbade av demenssjukdomar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Demans nedir? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Vad är demens? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Bu ne anlama gelir?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Vad innebär det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Demans hastalığının erken belirtileri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Tidiga symptom på demenssjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Hastalığın ileri bir aşamasındaki belirtiler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Symptom i ett senare stadie i sjukdomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Doktora gitmek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Gå till läkaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Doktorun yanında neler olur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Vad händer hos läkaren? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Demans hastası nasıl etkilenir? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Hur påverkas den demenssjuke? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Demans hastasına nasıl yardım edilebilir? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
..
Hur kan man hjälpa en demenssjuk människa? . . . . . . . . . . . . . . . 29
Yakınlar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Anhörig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31
Demans tedavi edilebilir ve etkisi azaltılabilir
hastalık mıdır?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Kan man behandla och lindra demens? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
Gelecek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
Vill du veta mer om demens? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37
Demans hakkında daha fazla bilgi istermisiniz? . . . . . . . . . . . . . . . 36
Demensförbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Demans Hastaları Birliği . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
Framtiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 4
Bu büroşür ile amaçlanan
şunlardır:
Meningen med denna
broschyr är att:
1. Unutkanlığın bir Demans (Bunama) hastalığı olabileceğine
ilişkin anlayışlı olmayı arttırmak.
1. öka förståelsen för att glömska kan vara en demenssjukdom.
2. Demans hastalığının doğal olan belirtilerine örnekler
sunabilmek.
3. Kişinin kendisi ya da bir başkasının Demans hastalığına yakalanmış olduğundan şüphelenmesi durumunda hemen doktora
başvurmasının önemli olduğu hakkında uyarıcı olmak.
2. ge exempel på symptom som är vanliga vid demenssjukdom.
3. påtala vikten av att gå till läkare om man misstänker att man
själv eller någon annan kan ha drabbats av demens.
4. underlätta för drabbade och de anhöriga vid läkarbesöket
genom att informationen är skriven på det egna språket och
svenska.
4. Hastalığa yakalanmış kişiye ve yakınlarına, hastalık ile ilgili
bilgilerin kendi dillerinde ve İsveççe yazılı olarak sunulması
yoluyla, doktor ziyaretini kolaylaştırmak.
4
5
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 6
Unutkanlığa yol açan farklı
nedenler vardır
Det finns olika orsaker
till glömska
1. Beyini etkileyen, örneğin Alzeymer ya da diğer Demans
hastalıkları gibi hastalıklar.
1. Sjukdomar som drabbar hjärnan t ex Alzheimers sjukdom
eller andra demenssjukdomar.
2. Stres, endişe, üzgünlük.
2. Stress, oro, nedstämdhet.
3. Bazı yaşlı kişiler vücut hastalıkları sırasında düşünme ve hafıza
yeteneklerinde sorunlarla karşılaşabilirler.
3. Vissa äldre människor kan få problem med minne- och tankeförmågan vid kroppsliga sjukdomar.
6
7
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 8
Demans hastalıklarından
etkilenenlerin sayısı çoktur
Många är drabbade av
demenssjukdomar
1. Bugün, İsveç’te her hangi bir Demans hastalığına sahip olan
yaklaşık 200.000 kişi vardır.
1. I Sverige finns idag ungefär 200.000 personer som har någon
demenssjukdom.
2. 65 yaşından büyük olanlar arasında, yaklaşık olarak her 100
kişiden 5 kişi hastalıktan etkilenmektedir.
2. Av de som är äldre än 65 år drabbas ungefär 5 av 100 personer.
3. 80 yaşından büyük olanlar arasında, yaklaşık olarak her 100
kişiden 20 kişi hastalıktan etkilenmektedir.
4. Demans hastalığının farklı türleri vardır. Alzeymer Demansı,
Damarsal Demans ve Beyinin Ön Lobu Demansı en olağan
olan türler arasındadır.
8
3. Av de som är äldre än 80 år drabbas ungefär 20 av 100
personer.
4. Det finns olika demenssjukdomar. Alzheimers demens,
vaskulär demens och pannlobsdemens tillhör de vanligaste.
9
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 10
Demans nedir?
Vad är demens?
1. Demans, düşünme ve hafıza yeteneklerini etkileyen beyindeki
hastalıksal değişikliklerin genel ismidir.
1. Demens är ett samlingsnamn på sjukliga förändringar i
hjärnan som påverkar minnes- och tankeförmågor.
2. Demans hastalığında, beyindeki sinir hücreleri hasar görmekte
ve giderek ölmektedirler.
2. Vid demens skadas hjärnans nervceller och dör så småningom.
3. Demans, en fazla yaşlı insanları etkileyen bir hastalıktır, ancak
çok olağan dışı olmasına rağmen, 40-50 yaşlarındaki, daha
genç insanlar da etkilenebilirler.
3. Demens är en sjukdom som drabbar mest äldre människor,
även yngre människor, 40 – 50 år, kan drabbas, men det är
ovanligt.
4. Demenssjukdomen kan behandlas och lindras, men inte botas.
4. Demans hastalıkları tedavi edilebilir ve etkisi azaltılabilir ancak
iyileştirilemez hastalıklardır.
10
11
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 12
Bu ne anlama geliyor?
Vad innebär det?
1. Demans hastalıkları genellikle hissettirmeden ortaya çıkarlar.
İnsan, daha önceleri olmayan bir biçimde unutkan olmaya
başlar. Günlük işlerinin hakkından gelmekte zorluklar
yaşamaya başlar. İnsanın her yaptığı ya da söylediği yanlış
olmaya başlar.
1. Demenssjukdomen kommer ofta smygande. Man börjar
glömma på ett sätt som man inte gjort tidigare. Man får svårt
att klara vardagliga sysslor. Det man gör och säger kan bli fel.
2. Bu durumlar, insanın bir yakını ya da arkadaşı açısından
korkunç ve bazan da utanç verici olarak algılanabilir ancak
bu durum bir hastalıktır ve utanılacak bir şey değildir.
3. Eskiden İsveç'te ağır unutkanlığın doğal yaşlanmadan ya da
kişinin belki de delirmiş olduğundan kaynaklandığına inanılırdı.
2. Detta kan för en anhörig eller vän upplevas som skrämmande
och ibland skamligt, men det är en sjukdom och inget att
skämmas för.
3. Förr trodde man i Sverige att svår glömska var naturligt
åldrande, eller att personen kanske hade blivit tokig.
4. Demens kallas också för de anhörigas sjukdom, eftersom den
demenssjuke behöver mycket stöd och hjälp av anhöriga.
4. Demans, aynı zamanda yakınların hastalığı olarak da
adlandırılır, çünkü demans hastası olan kişinin, yakınlarının
büyük desteği ve yardımına ihtiyacı olur.
12
13
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 14
Demans hastalığının
erken belirtileri
Tidiga symptom på
demenssjukdom
KİŞİ, ÖRNE Ğİ N ŞU DAVRAN I ŞLARI GÖSTEREB İLİR:
PERSONEN KAN TILL EXEMPEL:
1. Aynı soruyu bir çok kez sorar. Cevabı çabucak unutur.
1. fråga samma fråga flera gånger. Glömmer fort svaret.
2. Haftanın hangi günü olduğunu unutur.
2. glömma vilken veckodag det är.
3. Kendi yaşının ne kadar olduğunu hatırlayamaz.
3. få svårt att komma ihåg sin egen ålder.
4. Zaman mefumunu kullanmada zorluk çeker.
4. få svårt att hålla ordning på tiden.
5. Görüşmek için birine verdiği randevuyu unutur.
5. glömma bort att man har bestämt träff med någon.
6. Bir olayı anlatmakta zorlanır, doğru kelime bulamaz, kişilerin
isimlerini unutur.
6. få svårt att berätta vad som hänt, hittar inte rätt ord, glömmer
namn på personer.
14
15
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 16
KİŞİ, ÖRNE Ğİ N ŞU DAVRAN I ŞLARI GÖSTEREB İLİR:
PERSONEN KAN TILL EXEMPEL:
1. Eşyaları yanlış yerlere bırakır ve bazan da başkalarını eşyaları
saklamak ya da almış olmakla suçlarç.
1. lägga saker på fel ställen, och kan ibland anklaga andra för att
ha gömt eller tagit sakerna.
2. Eşyaların isimlerinin ne olduğunu unutur.
2. glömma vad föremålen heter.
3. Faturaları ödemeyi unutur.
3. glömma bort att betala räkningarna.
4. Ev aletlerinin nasıl kullanıldığını unutur.
4. glömma hur hushållsmaskinerna ska användas.
5. Artık parasının miktarını bilemez, dükkanlarda ödeme yapmakta
zorluk çeker.
5. inte längre räkna sina pengar, få svårt att betala i affären.
6. Ayakkabı bağlarını bağlamakta ve düğmelerini iliklemekte
zorluk çeker.
7. Saatin kaç olduğunu anlamakta zorluk çeker. Yanlış zamanlarda, örneğin dükkanların kapalı olduğu gece saatlerinde,
dışarıya çıkabilir.
8. İsveççe gibi öğrenmiş olduğu dili unutur ve hastalığın ileri
aşamalarında aynı zamanda kendi ana dilini de unutur.
6. få problem med att knyta skosnören och knäppa knapparna.
7. få svårt att förstå hur mycket klockan är. Kan gå ut på fel tider,
t ex på natten, när affären är stängd.
8. glömma det inlärda språket som svenskan och senare i sjukdomen även det egna modersmålet.
9. få svårt att sköta sin hygien.
9. Kendi temizliğini yapmada zorluk çeker.
16
17
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 18
Hastalığın ileri aşamasındaki belirtiler
Symptom i ett senare
stadie i sjukdomen
1. Doğru elbise seçimi yapmakta ve elbiselerini giymekte zorluk
çeker.
1. Svårigheter att välja rätt kläder och att klä på sig.
2. Çok iyi bir arkadaşına, onun isminin ne olduğunu sorabilir.
3. Kendisi için çok bilinen çevrelerde, örneğin kendi evinde bile
artık aradığını bulamaz olur.
4. Eski zamanlardan konuşmaya başlar ve yıllar önce ölmüş
kişilerin durumlarının nasıl olduğunu düşünmeye başlar.
5. Ölmüş olan anne ve babası hakkında sanki onlar
yaşıyormuşçasına ve yardıma ihtiyaçları varmış gibi
konuşmaya başlar.
2. Kan fråga en mycket god vän vad han/hon heter.
3. Hittar inte längre i välkända miljöer, tex i det egna hemmet.
4. Talar om gamla tider, och kan fundera på hur personer har det
som har varit döda i många år.
5. Talar om sina avlidna föräldrar som om de levde och behövde
hjälp.
6. Kan få svårt att känna igen släktingar och att minnas vem som
är vem på ett fotografi.
6. Akrabalarını tanımakta ve fotoğraflardaki kişilerin kimler
olduğunu hatırlamakta zorluk çeker.
18
19
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 20
I evighetens perspektiv
är ögonblicket som ett liv
Piet Hein
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 22
Doktora gitmek
Gå till läkaren
1. İnsanın unutkan olmaya başlamasının nedenini öğrenmesi
önemlidir. Sağlık ocağındaki doktordan ya da bölge
hemşiresinden, görüşmek üzere zaman ayırın.
1. Det är viktigt att ta reda på orsaken till att man glömmer.
Man beställer tid hos en läkare på vårdcentralen eller talar
med distriktssköterskan.
2. Zayıflayan hafızanın nedenlerini öğrenmek üzere yapılan
muayene eziyet verici değildir.
2. Undersökningen av orsaken till det försvagade minnet är inte
plågsam.
3. Bütün doktorlar demans ile ilgili bir muayene yapmayı başaramazlar. Böyle durumlarda, doktor hastayı uzman bir doktora
havale eder.
3. Det är inte alla läkare som klarar att göra en demensundersökning. Läkaren kan då skicka en remiss till en specialist.
4. Bu büroşürü beraberinde götürerek doktora ya da bölge
hemşiresine, sana göre senin yaşadıkların ile uyumlu olan
yerleri göster.
5. İnsanın yalnız başına doktora gitmesi zor olabilir. Doktor
ziyareti sırasında birini beraberinde götürmek iyi olabilir.
6. Aynı zamanda, bir yakını için de, hastalığa yakalanmış olanın
doktora gitmek istemek zor olabilir. İnsan, doktora bir
muayene için çağrı mektubu göndermesini rica edebilir.
22
4. Ta med den här broschyren till läkaren eller distriktssköterskan
och visa på det som du tycker stämmer med dina upplevelser.
5. Det kan kännas svårt att gå själv till läkaren. Det är bra att ha
någon med sig vid läkarbesöket.
6. Det kan också vara svårt för en anhörig att få den drabbade att
vilja gå till läkaren. Man kan be läkaren skicka en kallelse till en
hälsoundersökning.
23
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 24
Doktor ziyareti sırasında
ne olur?
1. Doktor bir çok soru sormaya başlar. Örneğin; nasıl başladı?
Hastalanmış olan nasıl etkilenmektedir? Akrabaları arasında,
hafıza zayıflığı meydana gelmiş kimse var mıdır? Daha önce
hangi hastalıklara yakalanmış?
2. Doktor, her hangi bir ilaç kullanıp kullanmadığını sorar, bundan
dolayı kullanılan ilaçlar varsa bunları yazarak yanında bulundurma
yararlıdır.
3. Karaciğerin, böbreklerin ve kanın normal çalışıp çalışmadığını
da gösteren kan tahlilleri yapılır. Nabız kontrol edilir. Kalp
muayenesi yapılır.
4. Hafıza ve düşünme yeteneği MMT (Mini Mental -Zihinsel- Testi)
adı verilen bir yöntemle muayene edilir. Bu muayene, cevaplandırılması gereken sorulardan, çözülmesi gereken işlemlerden
ve bazı figürlerin çizilmesinden oluşmaktadır.
Vad händer hos läkaren?
1. Läkaren ställer många frågor. Till exempel: Hur började det?
Hur påverkas den drabbade? Finns någon annan i släkten som
också har drabbats av försvagat minne? Vilka sjukdomar har
man haft tidigare?
2. Läkaren frågar om man tar några mediciner, så det är bra om
medicinerna är nerskrivna på ett papper.
3. Man tar blodprover som bl.a visar om levern, njurarna och
blodet fungerar normalt. Blodtrycket kontrolleras. Hjärtat
undersöks.
4. Minnes- och tankeförmågan brukar undersökas med MMT
(Mini Mental Test). Det består av frågor som skall besvaras,
uppgifter som skall lösas, t ex att rita av vissa figurer.
5. Läkaren brukar skriva en remiss för datortomografi (röntgenundersökning av hjärnan).
5. Doktor, kural olarak bilgisayar tomografisinin (beyinin röntgen
ile muayene edilmesi) alınması için havale eder.
24
25
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 26
Demans hastası
nasıl etkilenir?
Hur påverkas den
demenssjuke?
1. Demans hastası olan bir kişi kendisini durgun hisseder,
deprasyon geçirir ve acı çeker. Artık, içinden hiçbir şey
yapmak istemek gelmez.
1. En demenssjuk person kan känna sig nedstämd, bli deprimerad och få ångest. Har ingen lust att göra någonting längre.
2. Kişi aynı zamanda umursamaz görünebilir ve ailesi, akrabaları
ve arkadaşları ile ilgilenmez.
3. Demans hastalığı, aynı zamanda kişinin kolayca tahrik
olmasına ve kızmasına yol açabilir ve kişi, hem başkalarına
hem de başkaları hakkında daha önceleri kullanma
alışkanlığına sahip olmadığı kötü şeyler söyleyebilir.
26
2. Personen kan också verka likgiltig och inte bry sig om familj,
släkt och vänner.
3. Demenssjukdomen kan också bidra till att personen blir lättirriterad och arg, kan säga otrevliga saker om och till andra på
ett sätt som personen inte gjort förut.
27
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 28
Demans hastası olan bir
insana nasıl yardımcı olunabilir?
1. Hasta kişi yakınlık ve sıcaklık hissetmeye gereksinim duyar.
İnsan saygı göstermeli ve sabırlı olmalı ve hasta kişiden yapabileceğinden daha fazla şey istememelidir.
2. Demans hastası olan bir kişi kendisini çok kolay stresli
hisseder, bundan dolayı onunla ilişkilerde sakin olunmalıdır.
UNUTMAY I N!
3. Hasta kişiye bir çocuk muamelesi yapmamak önemlidir.
Sözkonusu olan, ağır bir hastalığa yakalanmış olması nedeniyle
anlamayan, yetişkin bir insandır.
28
Hur kan man hjälpa en
demenssjuk människa?
1. Den sjuke behöver känna närhet och värme. Man måste visa
respekt och ha tålamod, och inte kräva mer av den sjuke än
han klarar av.
2. En demenssjuk person känner sig lätt stressad, så man
måste ta det lugnt.
KOM IHÅG
3. Det är viktigt att inte behandla den sjuke som ett barn. Det är
en vuxen person som drabbats av en svår sjukdom och som
därför inte förstår.
29
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 30
Yakınları
Anhörig
1. Demans hastası olan birinin yakını olmak ağır bir sorumluluktur.
Siz, örneğin ev hizmetleri, hasta olana günlük bakım, başka bir
ikamet vb. biçimlerde yardım elde edebilirsiniz. Bu konular
hakkında belediye ya da bölge hemşiresi ile ilişki kurun. Yardım
isteme konusunda tereddüt etmeyin.
1. Det är tungt att vara anhörig till en demenssjuk person. Du
kan få hjälp med t ex hemtjänst, dagvård för den sjuke, annat
boende m m. Kontakta kommunen eller distriktssköterskan.
Tveka inte att be om hjälp.
30
31
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 32
Demans, tedavi edilebilir
ve etkisi azaltılabilinir bir
hastalık mıdır?
1. Bugün, Alzeymer hastaları için düşünme yeteneğini iyileştirebilecek ilaç mevcuttur.
2. Deprasyon ve aynı zamanda acı çekme, demans hastalığı ile
beraber ortaya çıkan olağan durumlardır. İnsan yaşama zevkini
tamamen kaybedebilir ve tümüyle pasifleşebilir. Deprasyon'un
ilaç ile tedavisi yapılabilir.
3. B12 vitamini ve Floürasit eksikliği bazan hastalığın gelişimini
etkileyebilir.
Kan man behandla och
lindra demens?
1. Det finns idag läkemedel som kan förbättra tankeförmågan
vid Alzheimers sjukdom.
2. Depression och även ångest är vanligt i samband med
demens. Man kan tappa livslusten och bli helt passiv.
Depression kan behandlas med läkemedel.
3. Brist på vitamin B12 och folsyra kan ibland påverka sjukdomsförloppet.
4. Aktivering för personer med demens är viktigt för att den
demenssjuke skall klara sitt dagliga liv bättre. Dagvård är ett
bra alternativ när man har svårt att sysselsätta sig hemma.
4. Demans hastası kişileri, günlük yaşamlarını daha iyi sürdürebilmelerini sağlamak için, aktifleştirmek önemlidir. Günlük
bakım hizmeti, kendisini evde meşgul edebilmekte zorluk
çekenler için, iyi bir alternatiftir.
32
33
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 34
Gelecek
Framtiden
1. Dünyanın dört bir yanında demans hastalıkları ile ilgili çok bilimsel araştırma yapılmaktadır. Demans hastalığına karşı gelecekte iyileştirme aracı (ilacı) bulunacağı konusunda büyük
umutlar beslenmektedir.
1. Det forskas mycket kring demenssjukdomar runt om i världen.
Man har stora förhoppningar att i framtiden hitta ett botemedel
mot demens.
34
35
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 36
Demans hakkında daha fazla
öğrenmek istiyor musunuz?
Vill du veta mer om
demens?
1. Demans Hastaları Birliği'nin aşağıdaki biçimlerde hazırlamış
olduğu bilgi materyalleri vardır;
1. På Demensförbundet finns informationsmaterial om demens
framtaget i form av:
2. Bilgi broşürü
2. faktablad
3. Video filmi (yaklaşık 10 dk. uzunlığunda)
3. videofilm (ca 10 min)
4. Kaset
4. ljudkassett
BU B İLG İLER İN TÜMÜ ŞU DİLLERDE MEVCUT
BULUNMAKTADIR:
ALL INFORMATION FINNS PÅ:
5. Sırpça, Boşnakça, İspanyolca, Farsça, Arapça, Türkçe ve
İngilizce
36
5. serbiska, bosniska, spanska, persiska, arabiska, turkiska och
engelska.
37
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 38
Demans Hastaları Birliği
Demensförbundet
1. Demans Hastaları Birliği, yaklaşık 13.000 üyesi ve bütün
İsveç'e yayılmış yaklaşık 110 mahalli üye derneği olan, bir
özürlüler örgütüdür.
1. Demensförbundet är en handikapporganisation med ca
13.000 medlemmar och drygt 110 lokala föreningar i Sverige.
2. Demensförbundet arbetar med att:
2. Demans Hastaları Birliği şu amaçlar için çalışmaktadır;
●
●
●
●
stödja demenssjuka och deras anhöriga
●
bevaka dementas och anhörigas rättigheter
●
sprida kunskap om demens
●
informera och påverka politiker och tjänstemän på olika nivåer
●
samverka med kommuner, landsting och andra organisationer
●
stödja forskning och utveckling
Demans hastalarına ve onların yakınlarına destek sunmak.
Demans hastalarının ve onların yakınlarının haklarını korumak.
Demans hastalığı hakkında bilgilendirmek.
Farklı düzeylerde görevli memurları ve politikacıları bilgilendirmek ve etkilemek.
●
Belediyeler, İl Genel Meclisleri ve diğer örgütler ile işbirliği
yapmak.
●
Bilimsel araştırma ve gelişmeleri desteklemek.
Demensförbundet, Drakenbergsgatan 13 nb, 117 41 Stockholm,
tel. 08-658 52 22, faks 08-658 60 68
Web sayfası: www.demensforbundet.se,
e-posta adresi: [email protected]
38
●
Demensförbundet, Drakenbergsgatan 13 nb, 117 41 Stockholm,
telefon: 08-658 52 22, fax: 08-658 60 68,
hemsida: www.demensforbundet.se,
e-post: [email protected]
39
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 40
Copyright © 2001 Demensförbundet
TEXT Tommy Jonsson, Norrkunskap Demensutbildning, styrelseledamot i Demensförbundet. Yvonne Jansson, projektledare, informationssekreterare i Demensförbundet
ÖVERSÄTTNING Vildan Tanrikulu FAKTAGRANSKARE Ingvar Karlsson, docent
och överläkare, minnesmottagningen Mölndals sjukhus IDÉ OCH LAYOUT Tackolov
REPRO OCH TRYCK Rolf & Co, Skövde FOTOGRAFER Mikael Andersson, Jens
Olof Lasthein och Martina Sjaunja
Denna informationsbroschyr är framtagen med hjälp av medel från Socialdepartementets äldreprojekt.
Kopiering är förbjuden enligt upphovsrättslagen.
40
DEME-001/120x150 turkisk
02-01-03
11.24
Sida 42
Demensförbundet
Drakenbergsgatan 13 nb, 117 41 Stockholm, tel 08 - 658 52 22, fax 08 - 658 60 68
www.demensforbundet.se